Risken för utbrändhet bland vårdpersonal

25 mars, 2020
Sjukvårdspersonal kan utsättas för stressfyllda situationer. Deras arbete med att sörja för andra människors hälsa, vilket ibland sker under stort tryck och med bristande resurser, kan vara oerhört påfrestande.

Att arbeta inom hälsovården kan vara krävande. Sjukvårdspersonal har som ständig uppgift att bibehålla och återställa människors hälsa och detta kan vara mycket stressande. Därför är det idag tyvärr vanligt med utbrändhet bland vårdpersonal.

År 1943 placerade den amerikanske psykologen Abraham Maslow människans hälsa högst upp på sin behovshierarki, vid sidan av sådana fysiologiska behov som sömn, mat, luft osv. Dessutom rankade han fysisk säkerhet på andra plats, som en del i gruppen av trygghetsbehov.

Med andra ord är hälso- och sjukvården mycket viktig. Och det att vara vid dålig hälsa, eller att uppfatta att man är det, kan väcka oro, ge upphov till en känsla av otrygghet eller få den berörda personen att känna sig hotad.

Vårdpersonal arbetar ofta under tidspress

Orsaker till utbrändhet bland vårdpersonal

Sjukhus är platser där många känslomässiga scener kan utspela sig. Patienterna och deras familjer kan uppleva intensiva emotionella reaktioner, vilket även kan ha en effekt på vårdgivarna. Studier har visat att de främsta stressfaktorer som påverkar vårdgivare är:

  • Arbetsscheman.
  • Behandlingen av sjuka individer som ibland kan uppleva kriser.
  • Känslorna som uppstår då en patient dör.
  • Rättsprocesser mot dem.

Andra personer som arbetar inom vården pekar också på följande faktorer:

  • Att vara bärare av dåliga nyheter till människor som redan befinner sig i en utsatt situation.
  • Patientens höga förväntningar på läkare och sjukvård.
  • Att arbeta under tidspress i stressfyllda situationer.
  • Arbetsöverbelastning.
  • En brist på medicinska resurser för behandling av patienter.

Det är värt att nämna att sjukvårdspersonal även kan påverkas av stressen i sina personliga liv. Den vanligaste och mest kända orsaken är balansen mellan arbete och privatliv och förhållandet mellan dessa. Det finns strategier de kan tillgripa för att minska sina stressnivåer, för stress kan förhindra dem från att utföra sina arbeten.

Det är viktigt att försöka reducera stressen på arbetet

Strategier för att reducera utbrändhet bland vårdpersonal

Utbrändhet bland vårdpersonal kan få följande effekter:

  • Låg arbetstillfredsställelse.
  • Försämrad arbetsmiljö.
  • Låg arbetskvalitet.
  • Högre sjukfrånvaro.
  • Byte av yrkesval.
  • Passiv aggressivitet gentemot patienterna.

Nya tillvägagångssätt, arbetshierarkier och metoder kan ha positiva effekter. Men personer som arbetar inom hälso- och sjukvården kan även utveckla vissa färdigheter för att hantera den arbetsrelaterade stressen.

Kommunikationsfärdigheter

I en nyligen utförd studie om utbrändhet bland vårdpersonal försökte man se om det fanns en koppling till förmågan att kommunicera. Sammanfattningsvis avslöjade studien att sjukvårdsarbetare med god kommunikationsförmåga uppvisade mindre emotionell utmattning. Dessutom upplevde de en större personlig tillfredsställelse från sitt arbete.

Och kommunikationsfärdigheter är inte något som bara gynnar sjukvårdspersonalen; det kan även ha en positiv inverkan på patienterna. Kommunikationen mellan vårdgivaren och patienten är en viktig del i läkningsprocessen. Den ingjuter ömsesidigt förtroende och förbättrar den kliniska upplevelsen.

Det terapeutiska förhållandet

Studier har visat att ju bättre det terapeutiska förhållandet är, desto bättre blir de kliniska resultaten. Detta beror på följande faktorer:

  • Bättre diagnosmöjligheter när man känner till patientens psykosociala variabler.
  • Ökad placeboeffekt.
  • Ett större engagemang att följa behandlingen.
  • Realistiska behandlingsalternativ genom att låta patienten bli involverad i beslutsprocessen.
Med hjälp av känsloreglering kan man lära sig hantera stress

Emotionell intelligens

Det råder ett omvänt förhållande mellan emotionell intelligens och arbetsrelaterad stress. De flesta studier analyserar främst sjukskötare. Studierna pekar på att ju högre en individs emotionella intelligens är, desto mindre stress kommer denne att drabbas av. Dessa resultat kan även användas i andra medicinska sammanhang.

Ett sätt att förbättra den emotionella intelligensen är att använda sig av känsloreglering. Hur går det till? Inom psykologin betraktar man känsloreglering som en grundläggande  process för att uppnå emotionell intelligens. Med hjälp av känsloreglering kan man styra och hantera sina känslor i stressfyllda situationer.

Med andra ord är det uppenbart att sjukvårdspersonal utsätts för mycket stress. Många gånger är dessa yrkesgrupper tvungna att rätta sig efter yttre omständigheter. Men det hindrar inte att de kan jobba på sådant som de kan kontrollera.

  • Muñoz, M. D., & de la Fuente, F. V. (2010). La Pirámide de Necesidades de Abraham Maslow. Obtenido de HYPERLINK” http://coebioetica. salud-oaxaca. gob. mx/wp-content/uploads/2018/libros/ceboax-0530. pdf” http://coebioetica. salud-oaxaca. gob. mx/wp-content/uploads/2018/libros/ceboax-0530. pdf.
  • Turienzo, R. (2016). El pequeño libro de la motivación. Alienta.
  • Bianchini Matamoros, M. (1997). El Síndrome del Burnout en personal profesional de la salud. Medicina Legal de Costa Rica, 13(2-1-2), 189-192.
  • Fernández, B. P. (2010). Inteligencia emocional para médicos del siglo XXI. El médico, 22-25.
  • Leal-Costa, C., Díaz-Agea, J. L., Tirado-González, S., Rodríguez-Marín, J., & Van-der Hofstadt, C. J. (2015, August). Las habilidades de comunicación como factor preventivo del síndrome de Burnout en los profesionales de la salud. In Anales del Sistema Sanitario de Navarra (Vol. 38, No. 2, pp. 213-223).
  • Martínez, M. Á. M., & Ibañez, L. M. (2012). La habilidad de comunicar: caminando hacia el paciente. Revista Española de Comunicación en Salud, 3(2), 158-166.
  • Bajo Gallego, Y., & González Hervías, R. (2014). La salud emocional y el desarrollo del bienestar enfermero. Metas de Enfermería, 17(10), 12-16.