Samarbetsmässig barnuppfostran: en relativt ny modell

24 september, 2019

Samarbetsmässig barnuppfostran är en familjemodell där två föräldrar – utan att ha någon romantisk eller sexuell relation – samverkar för att uppfylla en grundläggande men speciell livsönskan: att ha ett barn.

Denna idé kan verka chockerande för vissa. Andra säger att det inte skiljer sig så mycket från den traditionella modellen där föräldrarna har en romantisk relation, som exempelvis giftermål.

Vi känner dock att man kan ifrågasätta dessa traditionella tankesätt.

Vad innebär samarbetsmässig barnuppfostran?

På sätt och vis har denna form av uppfostran existerat under lång tid.

Det kan exempelvis vara så att ett par separerar och börjar tänka på hur de ska göra. De väljer då att uppfostra barnet tillsammans, men de har inte längre någon relation utöver detta.

Samarbetsmässig barnuppfostran är ett sätt att vara mor och far utan att dela någon annan gemensam önskan än att göra barnet lyckligt.

Det förekommer å andra sidan allt mer bevis på att den traditionella familjemodellen har förändrats. Vi har nu hushåll med endast en förälder; personer som har valt att uppfostra barnen själva.

Vi har personer av samma kön som blir föräldrar via konstgjord befruktning, adoption eller surrogatmammor.

Den nyaste – och med all rätt mest kontroversiella – modellen inkluderar speciella webbsidor som tar upp ämnet samarbetsmässig barnuppfostran, där främlingar kan dela detta unika äventyr med hjälp av konstgjord befruktning.

Idén är alltså att man ska göra överenskommelser och dela upp uppgifter, tid och ansvar för att kunnat erbjuda barnet ett så bra liv som möjligt.

Samarbetsmässig barnuppfostran och behovet av att vara förälder

Vi vet att samhället har förändrats, men ibland kommer större jämlikhet mellan könen med andra utmaningar.

Ett av dessa är att många kvinnor väntar längre med att skaffa barn. Så då de känner sig personligt och ekonomiskt redo att bli mammor så har de inte någon partner.

Genom att välja denna levnadsform så kommer de i kontakt med andra personer som har samma önskan.

En kvinna kan exempelvis kontakta en annan person via en specialiserad webbsida. Hon kan då exempelvis välja att träffa ett homosexuellt par som vill ha ett barn.

Efter att hon lärt känna dem så går de igenom huruvida de delar samma värderingar och drömmar. Om så är fallet så kan de välja att gå vidare och bli en familj, vilket omformar det klassiska familjeparadigmet.

Bebis som tar tag i tumme.

Mål vid gemensam uppfostran

Kvaliteten hos relationen mellan föräldrarna kommer garantera barnets välmående inom alla aspekter. Och detta är något som de föräldrar som uppfostrar ett barn tillsammans tänker på.

Ett par som går igenom en separation eller skilsmässa kommer ofta ägna sig åt bråk som inte är bra för någon, allra minst barnet och dess mentala och emotionella hälsa.

Om föräldrarna har ett gemensamt mål att uppfostra ett barn så kommer det skapa en speciell relation. Denna relation är baserad på vänskap eller den delade uppfattning att man alltid bör göra det som är bäst för barnet.

Många kommer säga att vi i dagens värld har många nya idéer men att de inte alltid är bra. Att föra in ett barn i den här världen är inte något man bara gör för att man helt plötsligt känner för det.

Det är en viktig del av många personers liv. Därför bör vi söka efter fördelaktiga, men samtidigt säkra, sätt att nå vårt slutliga mål: barnets välmående.

Principer då man väljer att uppfostra ett barn tillsammans

En idealisk relation för samarbetsmässig barnuppfostran har följande kännetecken:

Barn som gungar.