Validitet: samtidig validitet och begreppsvaliditet

6 juli, 2019
Begrepp definieras som ett hypotetiskt koncept som är en del av teorierna som försöker förklara mänskligt beteende. Det kan till exempel röra sig om kreativitet eller intelligens.

Konceptet validitet har utvecklats under åren. Tidigare trodde experter att ett test var giltigt för allt det var korrelerat med (2). Som vi redan sett i andra artiklar finns det fyra typer av validitet: innehållsvaliditet, prediktiv validitet, samtidig validitet och begreppsvaliditet. I denna artikel ska vi ta en närmare titt på samtidig validitet och begreppsvaliditet.

Personer tolkar testresultat

Samtidig validitet

Samtidig validitet refererar till huruvida ett tests resultat faktiskt utvärderar testets frågor. För att uppskatta denna typ av validitet administrerar testskaparna testet och korrelerar det med kriterier. Kriterierna är mätinstrument som testskaparna tidigare utvärderat.

Denna typ av validitet liknar prediktiv validitet, men det finns två huvudsakliga skillnader mellan dessa två validiteter (1):

  • I samtidig validitet får testskaparna testmåtten och kriterierna på samma gång.
  • Det huvudsakliga syftena med prediktiv validitet och samtidig validitet skiljer sig. Samtidig validitets huvudsakliga användningsområde är att finna tester som kan ersätta de andra procedurerna som är mindre lämpliga av olika anledningar. Till exempel kan ett test för kollektiv intelligens likna ett test för individuell intelligens.

Men det huvudsakliga problemet med denna typ av validitet är att det är svårt att finna tester som kan användas som giltiga och pålitliga kriterier.

Begreppsvaliditet

Begrepp är ett hypotetiskt koncept som är en del av teorierna som försöker förklara det mänskliga beteendet. Det kan till exempel röra sig om intelligens eller kreativitet. Denna typ av validitet besvarar frågan: ”Hur kan testsvaren förklaras psykologiskt?” Svaret på denna fråga kan ses som att man tar fram en ”miniteori” om det psykologiska testet.

Därför består begreppsvaliditet av att skaffa bevis som stödjer huruvida de observerade beteendena i testet är (några av) indikatorerna på begreppet (1).

Begreppsvalideringsprocessen involverar (1):

  • Formuleringen av hypoteser och relationer mellan begreppselement, andra begreppsteorier och andra externa begrepp.
  • Val av punkter eller tester (indikatorer) som representerar konkreta manifestationer av begreppet.
  • Insamling av data.
  • Etableringen av konsekvens mellan datan och hypotesen. Därefter en undersökning av nivån till vilken datan kan förklaras av alternativa hypoteser.

Proceduren för att etablera begreppsvaliditet

Det finns flera procedurer för att etablera begreppsvaliditet (1):

  • Baserat på teorin som hölls vid testningen kan psykologen avfärda vissa hypoteser om det väntade beteendet hos personer som får olika testresultat.
  • Härnäst samlar hon data som bekräftar eller förnekar dessa hypoteser.
  • Med den insamlade datan i åtanke beslutar hon sig för huruvida teorin förklarar resultaten på ett tillfredsställande sätt. Om så ej är fallet granskar hon teorin och upprepar processen tills hon får en mer exakt förklaring.

Ur detta hänseende är valideringsprocessen en kontinuerlig omformulering och förfining. Sanningen är att studiens resultat egentligen inte ”validerar” eller ”bevisar” hela teorin. Detta på grund av det faktum att man aldrig fullt ut kan demonstrera ett ”begrepp”.

Allt man kan göra är istället att acceptera det som den bästa definitionen man har att arbeta med. Det finns tre möjliga anledningar till varför resultaten är negativa (1, 3):

  • Först kanske testet egentligen inte mäter ”begreppet”. Det mäter åtminstone inte vad du vill att det ska mäta, även om det mäter något.
  • Vidare kanske det teoretiska ramverket inte vara korrekt. Som en konsekvens kommer alla slutsatser vara inkorrekta.
  • Avslutningsvis kanske experimentets design inte möjliggjorde korrekt testning av hypotesen. Designfel är vanligtvis det enklaste felet att upptäcka, men att pricksäkert lokalisera felet är en svårare uppgift. Givetvis är den tvetydiga tolkningen av de negativa resultaten en nackdel hos begreppsvalideringsproceduren.

Samtidig validitet och begreppsvaliditet ger oss information när det kommer till att validera ett test. Det finns dock vissa aspekter man måste ha i åtanke vid validering.

Testresultat på skärm

Praktiska implikationer av att validera tester

Psykologer som använder tester bör ha dessa implikationer i åtanke för de fyra typerna av validering:

  • Innan de tar beslut om individer eller grupper måste de samla alla tillgänglig information om testet.
  • För att förutse eller välja ut måste de validera testet i den specifika situationen de ska använda det i.
  • I alla situationer måste psykologer tänka på att ny information konstant modifierar teorierna angående naturen hos drag och allt de mäter.

Validitet hjälper oss att analysera psykologiska tester. Som du vet är testet bättre ju mer giltigt det är (utan att ta hänsyn till andra variabler). Dessvärre är så inte alltid fallet inom forskning, eftersom det finns andra kriterier som spelar roll, såsom ekonomiska faktorer och tillgänglighetsfaktorer.

  1. Tovar, J. (2007). Psicometría: tests psicométricos, confiabilidad y validez. Psicología: Tópicos de actualidad, 85-108.
  2. Muñiz, J. (Coord.) (1996). Psicometría. Madrid: Universitas.
  3. Cronbach, L. J. (1972). Fundamentos de la exploración psicológica. Madrid: Biblioteca Nueva.