Carl Jungs associationstest med ord

· 17 april, 2019
Carl Jungs associationstest med ord kan avslöja en hel del om det undermedvetna. Ny forskning visar att orden vi använder spelar roll.

Carl Jungs associationstest med ord är en av de mest fascinerande psykologiska utvärderingsmetoderna. Det baseras på idén att ditt undermedvetna ibland är förmöget att kontrollera din medvetna vilja. Som sådant kan ett enda ord utlösa dåtida traumas och avslöja olösta interna konflikter.

Det här verktyget var allmänt accepterat under flera decennier och experter använde det i stor utsträckning. Vi bör dock nämna att detta är ett projektivt test. Därför måste experter använda det tillsammans med andra resurser, utvärderingar och intervjuer för att nå tydligare och mer exakta slutsatser.

Carl Jung skapade sitt associationstest med ord i mitten av 1900-talet för att nysta upp det omedvetna. Jung ville förstå dess manifestationer och hitta lämpliga sätt att analysera det. Detta skulle vidare tillåta experterna att förstå och slutligen föra fram de där problemen som stod i vägen för patienternas frihet och välmående i ljuset.

Tekniken kunde inte vara enklare. Testadministratören säger ord till patienten, och sedan måste patienten svara med det första ordet som denne kommer på. Experter hävdar att det stimulerande konceptet har en tendens att lyfta nästan alla känslomässiga bördor.

Dessutom måste terapeuten analysera deras fysiska och känslomässiga svar. När testet väl är avslutat så tolkar de dessa tillsammans med de cirka 100 orden. Trots faktumet att det här testet är över ett århundrade gammalt anses det fortfarande vara relativt giltigt.

Carl Jungs associationstest med ord

Carl Jungs associationstest med ord: mål, karaktärsdrag och applicering

Vid första anblicken verkar det inte vara mer än ett spel för många människor. Testet består av att någon säger ett ord och den andre svarar med det första som faller denne in.

Det går dock längre än den verbala responsen. Terapeuten måste också vara uppmärksam på de fysiologiska reaktionerna på stimulansordet. Som du kanske kan se på den här beskrivningen baseras Jungs associationstest med ord på grunden av olika teoretiska linjer.

Det medvetna sinnet och smärtpunkter

I början på sin karriär arbeta Carl Gustav Jung på Burghölzli, Zurichs psykiatriska universitetssjukhus. Han arbetade under Eugen Bleuler. Kanske vet du att Bleuler etablerade många av koncepten som vi idag använder inom fälten psykologi och psykiatri.

Jung började studera trauma och komplex. Enligt honom var ett sätt att förstå och belysa dem genom drömmar. De kan också lyftas fram genom aktiv föreställning eller fantasi. Under hans dagliga arbete med patienter, upptäckte han att vissa ord och uttryck agerade som stimulerande impulser på det omedvetna sinnet.

En metod att få fram den här aktiveringen och uppnå en kontakt med det psykologiska universumet av trauma, rädsla och konflikter var att frammana en grupp nyckelord. För att kunna testa den här teorin, utvecklade han ordassociations testet.

Hur använder terapeuter det?

Ballonger som moln

Först och främst gjorde Jung klart att testet inte är användbart för alla. Det är inte bra för folk som överdrivet motsätter sig det eller de som inte tar det på allvar. Patienter som inte har adekvat kontroll över sina språkförmågor kommer inte heller att dra fördel av det. Denna sista kategorin inkluderar människor som kanske har språkproblem på grund av ålder, förståelsesvårigheter, neurologiska problem, utvecklingsstörningar eller andra problem.

Testet består av att presentera 100 stimulerande ord för patienten. När de hör varje ord måste patienten högt säga det första denne kommer att tänka på. Detta ska göras snabbt och automatiskt.

Terapeuten skriver ner termen och måste även vara uppmärksam på andra faktorer. Detta inkluderar tiden det tar att ge svaret, nivån av bekvämlighet och patientens ansiktsuttryck. Hållning, tystnad och repetition av det stimulerande ordet kan också vara av betydelse.

Tillförlitligheten hos Jungs associationstest med ord

Carl Jung upptäckte att det här instrumentet var utmärkt för familjeterapi. När han använde det i sådana situationer observerade han liknande svarsmönster. Detta tillät honom att identifiera källan till åtskilliga problem.

Jung övergav själv sitt test när hans intresse för experimentell psykiatri växte en kort tid senare. Professionella höll dock fast vid testet fram till 2005. Nu används det enbart inom jungianska terapiprogram som en komplementär projektiv teknik.

Associationstest med ord ger inblick i hjärnan

2013 gjorde Dr. Leon Petchkovsky en intressant studie i ämnet. Genom magnetröntgen visade han att ord från Jungs associationstest med ord skapade väldigt avslöjande svar från folk. Spegelneuroner aktiverades när folk hörde ord som far, familj, misshandel, rädsla, barn osv

Det fanns också aktivitet i specifika områden i hjärnan, såsom amygdalan, insulan, hippocampus och andra. Resultatet var slående hos folk som led av posttraumatisk stress.

Alla dessa bevis visar oss att ord väcker känslor, minnen och tankar som vi ofta har en tendens att ignorera. Trots faktumet att många människor kritiserar Jungs ordassociations test är det fortfarande en relevant resurs för flera studierapporter.

Miller, D. B. (2001). A normative study for the word association test among college students. Dissertation Abstracts International: Section B: The Sciences and Engineering.

Ruff, R. M., Light, R. H., Parker, S. B., & Levin, H. S. (1996). Benton controlled Oral Word Association Test: Reliability and updated norms. Archives of Clinical Neuropsychology. https://doi.org/10.1016/0887-6177(95)00033-X

Patterson, J. (2011). Controlled Oral Word Association Test. In Encyclopedia of Clinical Neuropsychology. https://doi.org/10.1007/978-0-387-79948-3_876

Ross, T. P., Calhoun, E., Cox, T., Wenner, C., Kono, W., & Pleasant, M. (2007). The reliability and validity of qualitative scores for the Controlled Oral Word Association Test. Archives of Clinical Neuropsychology. https://doi.org/10.1016/j.acn.2007.01.026

Petchkovsky, L. (2017). Advances in functional brain imaging technology and developmental neuro-psychology: their applications in the Jungian analytic domain. Journal of Analytical Psychology. https://doi.org/10.1111/1468-5922.12320