Hur man slutar vara en besatt person

· 17 september, 2018

Alla känner vi personer som tänker för mycket. De gör det så pass mycket att de kan få problem i sina dagliga liv. Vi talar om personer som fortsätter tänka om samma ämne. Som ett resultat blir de ängsliga, oroliga och stressade. När detta sker vanemässigt kan vi ha att göra med en besatt person.

I dagens artikel ska vi ta en titt på vad som får en besatt person att falla in i dessa onda cirklar. Vi ska även ta en titt på några av de senaste teorierna om ämnet.

Varför uppstår besattheter?

De kognitiva teorierna om ångestsyndrom säger att det är brister i informationsbearbetningen. Bristfällig informationsbearbetning är en av de viktigaste faktorerna för att besattheter ska uppstå. De är även viktiga för upprätthållandet av dessa tillstånd (Beck, Emeru och Greenberg, 1985).

Men trots det är intresset av de kognitiva aspekterna hos personer med tvångssyndrom ganska nyligt. Få studier har utförts angående bearbetningen av emotionell information hos besatta personer.

Tankar i tusen riktningar

Nyligen utförda studier visar att en besatt person ofta har svårt med uppgifter som involverar att mäta förvrängningar såväl som kognitivt bias (Steketee, Frost, Rhéaume och Wilhelm, 2001). Studier som utförts om relevant bearbetning av emotionell information visar dock något: besatta personer kan ha högre nivå av känslighet mot stimuli som är relaterad till deras rädslor.

Besatta personer hamnar i en ond cirkel när deras emotionella reaktioner liknar de som sker inför verklig stimuli. Det är då dessa reaktioner uppstår som ett resultat av tankar om deras rädslor.

Besattheter definieras som återkommande och ihållande tankar, bilder och impulser. Dessa upplevs vid någon punkt som inkräktande och olämpliga. De orsakar stor ångest och oro.

Tankarna, impulserna eller bilderna kan inte jämföras med simpel oro för verkliga problem; de går mycket djupare än så. Personen som drabbats försöker ignorera dessa känslor, impulser eller bilder. Han kan även försöka neutralisera dem genom andra tankar eller handlingar.

Målet med dessa handlingar eller beteenden är att förebygga eller minska obehaget som orsakas av en negativ händelseDessa mentala mekanismer eller beteenden kan dock inte logiskt kopplas till vad de ska neutralisera. De är dessutom uppenbarligen överdrivna.

”Passion är positiv besatthet. Besatthet är negativ passion.”

Besattheter – 2000-talets ångest

I sina senaste upplagor har American Psychological Association (APA) inkluderat tvångssyndrom (OCD) i DSM. Detta på grund av dess handikappande egenskaper, och även på grund av dess höga incidens bland befolkningen på senare år.

De som lider av denna sjukdom känner sig som fångar. I timmar upprepar de i de mest extrema fallen specifika handlingar utan kontroll över sitt beteende. Dessa personer har dessutom högre risk för depression och andra psykiska tillstånd. Det kan handla om hypokondri eller fobier. Detta är en direkt konsekvens av ångesten som produceras av tvångssyndromet.

Enligt experter kan OCD klassificeras under flera kategorier. Följande är de viktigaste:

  • Renlighet eller en besatthet över hygien
  • Kontrollering – ovisshet och konstant kontrollerande av situationer i hemmet
  • Ordning – sökandet efter symmetri och precision

Men det finns många andra typer av besattheter. Några som är typiska för det moderna samhället är beroende av sociala nätverkssidor. Deras tillväxt har gjort dem till ytterligare en form av besatthet. Personer upprepar samma parametrar och besattheter som med mer traditionella varianter.

Kvinna med mobil

När det kommer till besatthet i det romantiska livet upprepas samma tänkande, beteende och kognitiva mönster. Vad som skiljer sig är i detta fall att vad den besatta personer vill kontrollera är en person snarare än ett föremål. I vissa fall kan en okontrollerbar önskan att vara med någon alltså bli till en besatthet. Den är så stark att vi blandar ihop den med kärlek.

Denna typ av besatthet får dig att tvångsmässigt försöka få vad du vill ha – att vara med personen. Men paradoxalt nog kommer du med detta besatta beteende bara driva bort personen.

Behandling för att sluta vara en besatt person

”Besatthet antyder osläckbar kärlek i en relation. En av medlemmarna i paret är aldrig nöjd med relationen. Hon kan inte göra något utan sin partner. Hon uppvisar starkt beroende.”

-Walter Riso-

Behandlingen för att eliminera besattheter baseras på modifieringen av felaktiga övertygelser en besatt person har om sina rädslor. Syftet är alltså att minska ångesten som orsakas av tankar.

Samtidigt vill även denna form av behandling utrota tvångstankarna. Dessa är involverade i upprätthållandet av övertygelserna om ansvar (Salkovskis, Richards och Forrester, 2000). Den centrala delen av den kognitiva behandlingen ligger med andra ord i emotionella svar. Beteenden nyanseras och influeras dessutom starkt av tankar och uppfattningar.

Person hos psykolog

Det huvudsakliga målet med denna beteendemässiga fokus är att uppmuntra utvecklingen av specifika beteendemönster hos den besatta personen. Dessa bör skapa förändringar i hur patienten ser sig själv och världen runt henne. För detta är det nödvändigt att betona förändringen av mentala processer såväl som de vanemässiga sätt som personen agerar.

”Besatta tankar är veden som ger bränsle till vredens eld. Vi kan endast släcka denna eld genom att tänka på saker med ett annat synsätt.”

-Daniel Goleman-

Bibliografi

Beck, AT, Emery, G., y Greenberg, RL (1985). Anxiety Disorders and Phobias: A Cognitive Perspective. Básico, New York.

Casado Martín, Y. (2008). Emotional Processing in People with Obsessive-Compulsive Symptomology.

Salkovskis, PM, Wroe, AL, Gledhill, A., Morrison, N., Forrester, E., Richards, C., & Thorpe, S. (2000). Responsibility Attitudes and Interpretations are Characteristic of Obsessive-Compulsive Disorder. Study on Behavior and Therapy38 (4), 347-372.

Steketee, G., Frost, R. O., Rhéaume, J., & Wilhelm, S. (2001). Theory and Practice of Cognitive Therapy for Obsessive-Compulsive Disorder. Obsessive Disorders.

Vallejo Pareja, M. Á. (2001). Effective Psychological Treatments for Obsessive-Compulsive Disorder. Psicothema13(3).