Strävan att lyfta fram kvinnor och flickor i vetenskapen

29 juni, 2020
Vi bör uppfostra flickor med tanken att de kan bli vad de än vill. Kvinnor kan utforska rymden, upptäcka vacciner och vara en del av en framtid som karakteriseras av framsteg och jämställdhet.

Ibland måste man analysera misstag som gjorts i det förflutna för att kunna skapa en bättre framtid. En mer koncentrerad ansträngning att inkludera kvinnor och flickor i vetenskapen är en viktig del av denna strävan att bygga en mer jämställd framtid. Fram till helt nyligen har vetenskapen varit mycket mansdominerad. Nu rör vi oss emellertid sakta mot en mer genuin jämställdhet.

Om du ber en flicka eller en pojke att rita en vetenskaplig forskare kommer hon eller han förmodligen rita samma sak: en gammal man i en vit rock. I stil med ”Doc” i Tillbaka till framtiden. Och om du enligt samma linje frågar människor om de kan namnge en kvinna som ägnat sitt liv åt vetenskapen skulle de flesta ha svårt att komma på någon annan än Marie Curie, som var den första kvinnliga nobelpristagaren.

Rita Levi-Montalcini, Lise Meitner, Sophie Germain och Marie Anne Pierrette-Paulze är inga kändisar. Kanske beror detta på att de i den vetenskapliga världen hamnat helt i skymundan av män som Isaac Newton, Benjamin Franklin, Nicola Tesla och Louis Pasteur. Män har alltid haft fler möjligheter, bättre positioner och mer prestige.

Betyder det att ytterst få kvinnor ägnat sitt liv åt vetenskap under loppet av den mänskliga historien?  Inte alls. Problemet är att de flesta överskuggas av män. Ett utmärkt exempel är Mileva Marić-Einstein, Albert Einsteins första hustru. Enligt hennes levnadstecknare spelade hon en central roll för Einsteins relativitetsteori, för vilken han vann Nobelpriset.

Kvinnor som jobbar inom vetenskapen blir ofta överskuggade av män

Kvinnor och flickor i vetenskapen

Den 11 februari är den internationella dagen för kvinnor och flickor i vetenskapen. FN har fastställt bestämda mål för framsteg över de kommande femton åren och ett av dessa är att sätta stopp för ojämlikhet.

Vetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap, matematik… Andelen kvinnor inom dessa fält är på uppåtgående och det är fantastiskt. Dock finns det olika faktorer som kommer att vara av betydelse för jämställdhetens framtid. Låt oss ta en närmare titt på dessa aspekter.

Könsdiskrimineringens effekter

Enligt rapporter från UNESCO är färre än 30 % av världens forskare kvinnor. Likaså är det bara 3 % av de kvinnliga studenterna på universitet och högskolor som väljer att studera informations- och kommunikationsteknik (IKT). Faktum är att kvinnor endast utgör 8 % av de som är sysselsatta inom områden som naturvetenskap, statistik, matematik och ingenjörsvetenskap.

Är det så att kvinnor helt enkelt saknar de färdigheter som krävs för att kunna arbeta inom dessa områden? Självklart är det inte så. Men det finns ett problem som kvarstår. För att en verklig integration av kvinnor och flickor i vetenskapen ska komma till stånd så måste könsdiskrimineringen upphöra. Nuförtiden internaliserar många barn redan i 7-8-årsåldern idéer om vad som är ”för pojkar” och vad som är ”för flickor”.

Unga barn föreställer sig oftast manliga ingenjörer, forskare och universitetsprofessorer. Den här sortens fördomar måste vi rätta till tidigt i barndomen om vi vill främja jämlikhet mellan könen. Genom att uppmuntra flickor att söka sig till vetenskap och väcka deras vetenskapliga nyfikenhet skulle vi säkerligen kunna åstadkomma viktiga förändringar.

Även om fler kvinnor söker sig till vetenskap är de fortfarande en minoritet

Varför finns det inte fler kvinnor som har betydelsefulla vetenskapliga arbeten?

Det finns emellertid en verklighet som det inte går att komma ifrån. Ju högre upp man klättrar på karriärstegen, desto färre kvinnor finner man. Det finns fler män än kvinnor på ledande och beslutsfattande poster. Varför? Oftast är problemet att de politiska strategierna för att främja jämställdhet har misslyckats. Samhället ser fortfarande manliga forskare som mer kompetenta.

Dessutom består i regel den största utmaningen för deras kvinnliga kollegor i svårigheten med att förena moderskap med yrkesliv. Ofta kan kvinnor inte åta sig arbeten med större ansvar av det skälet att det inte existerar några mekanismer för att stödja yrkesarbetande mödrar.

Vidare finns det ytterligare en viktig faktor man bör beakta. Det är den välkända ”Matildaeffekten”, vilket är ett begrepp som historikern Margaret W. Rossiter myntade år 1993. Enligt Rossiter har människor en tendens att värdera det arbete män utför högre än det som kvinnor utför.

Vetenskapliga framsteg och upptäckter som tillskrivs kvinnor går ofta obemärkta förbi. Och i värsta fall kan en man få äran av arbetet som en kvinna presterat. Följden blir att kvinnliga forskare utestängs och saknar möjligheter att få finansiering för sitt arbete, att få sin forskning publicerad och att bli befordrade.

Kvinnor och flickor i vetenskapen: hopp för framtiden

Sammanfattningsvis bör vi lära flickor att de kan bli vad de än önskar. Låt oss få dem att öppna ögonen inför kosmos vidsträckta värld, genetikens mikroskopiska universum och ingenjörsteknikens enorma tillämpningsområde. För att integrera kvinnor och flickor i vetenskapen måste vi satsa på utbildning och karriärmöjligheter.

Alla pojkar och flickor, oavsett vilken miljö de lever i och vilket land de kommer ifrån, bör ha möjlighet att studera det de är intresserade av. För när allt kommer omkring är det passion som ligger bakom vetenskapliga och tekniska framsteg. Att attrahera den typen av personer till detta fält som verkligen är intresserade av sitt arbete är det som leder till mänsklig framgång. Om vi uppfostrar våra barn på ett jämlikt sätt och ger dem möjligheten att utvecklas yrkesmässigt utan fördomar och barriärer är det något som vi alla vinner på.