Vad är positiv förstärkning och hur kan man använda den?

Vad är positiv förstärkning? Hur kan vi använda den? Idag ska vi ta en närmare titt på detta. Vi ska också göra oss mer bekanta med de många olika förstärkningar som vi kan använda oss av, inte bara inom terapin utan också i vårt dagliga liv.
Vad är positiv förstärkning och hur kan man använda den?
Laura Ruiz Mitjana

Skriven och verifierad av psykologen Laura Ruiz Mitjana.

Senaste uppdateringen: 20 december, 2022

Vad kan vi göra för att få en person att upprepa vissa beteendemönster? Hur kan vi se till att öka deras frekvens? Allt hänger samman med positiv förstärkning, ett förfarande som man särskilt använder inom pedagogik och beteendeterapi för att uppmuntra vissa önskvärda beteenden eller attityder.

Men vad vet vi annars om positiv förstärkning? Hur använder man den? Vilka typer av förstärkningar finns det? Hur skiljer de sig från bestraffning? Om du vill veta svaren på dessa och andra frågor och dessutom upptäcka förstärkningar som du kan tillämpa i ditt dagliga liv, så läs vidare!

Vad är positiv förstärkning och hur kan man använda den?

Positiv förstärkning är en resurs som man använder i stor utsträckning inom beteendeterapi och pedagogik. Den här typen av förstärkning inkluderar alla sådana element som kan öka sannolikheten att en viss respons äger rum.

Här talar vi om sådana saker som hjälper oss att befästa vissa beteendemönster och får dem att inträffa oftare. Naturligt nog rör det sig i regel om passande och positiva beteenden och attityder, som att sitta på rätt sätt vid matbordet.

En nyckelfigur i detta fält är den amerikanske psykologen B.F. Skinner, som är känd för sin beteendeteori. Han föreslog att positiv förstärkning är användbart för att förstärka vissa beteendemönster. Enligt honom var positiv förstärkning allt som hjälper oss att upprepa önskvärda beteenden.

Skinner utmärkte sig genom att han på ett systematiskt sätt beskrev vad som karakteriserade den här sortens inlärningsprocess. Dessutom tillämpade han den på många olika områden och främst av allt inom pedagogiken.

Vidare är positiv förstärkning en teknik som utgör en del av operant betingning. Detta är ett inlärningssystem som bygger på användningen av förstärkning och bestraffning för öka eller minska sannolikheten att vissa beteenden uppstår.

Denna typ av process får människor att göra en koppling mellan sina beteenden och konsekvenserna av dessa.

Det finns många olika typer av positiv förstärkning

Exempel på positiv förstärkning

Så vad menar man egentligen med positiv förstärkning? Nästan vad som helst, faktiskt. Den kan bestå i beröm (verbal förstärkning), föremål, gester, presenter, priser, ord, mat mm.

Positiva förstärkningar kan klassificeras i olika grupper, beroende på deras natur och egenskaper. I denna artikel får du lära dig vilka olika typer av positiva förstärkningar som finns.

Hur man använder sig av positiv förstärkning

Det finns olika faktorer som bidar till att göra positiva förstärkningar mer effektiva. Effektiviteten bygger på att man vet vilket förfarande och vilken typ av förstärkning man bör använda:

  • Omedelbar. Helst bör man tillämpa positiv förstärkning omedelbart efter uppkomsten av det önskade beteendet (d.v.s. det beteende man vill öka).
  • Efterföljande. Den positiva förstärkningen bör äga rum direkt efter det önskade beteendet, inte före eller parallellt med det.
  • Betingad. Vi bör alltid använda positiv förstärkning när vi observerar det beteende vi önskar.
  • Periodisk. Procedurens tidsperiod bör förlängas för att befästa det önskade beteendet.
  • Val av förstärkning. Vi måste välja nya och varierade förstärkningar för att hålla motivationen uppe hos den berörda personen.

När vi använder positiv förstärkning måste vi också beakta följande aspekter för att den ska bli effektiv:

  • Vi måste noga specificera det beteende vi vill uppmuntra.
  • Vi måste kontrollera olika faktorer (eller andra förstärkningar) som kan konkurrera med våra positiva förstärkningar.
  • Slutligen måste vi försöka förhindra att personen i fråga tappar intresset för förstärkningarna. I den meningen måste vi se till att förstärkningen inte drar ut för långt i tiden och vi bör ha en uppfattning om hur länge den ska pågå.

“Utbildning är det som kvarstår när det man lärt sig har glömts bort.”

-Burrhus Frederic Skinner-

Förstärkning och bestraffning

För att bättre förstå vad positiv förstärkning innebär bör vi definiera det motsatsförhållande som råder mellan förstärkning och bestraffning.

Som vi redan nämnt så är förstärkning alla sådana stimuli som ökar sannolikheten att en viss respons inträffar. Förstärkningen kan vara positiv (när förekomsten av ett element gör att beteendet uppträder oftare) eller negativ (när borttagandet av ett element också gör att beteendet uppträder oftare).

Ett exempel på positiv förstärkning skulle kunna vara att berömma ett barn varje gång han eller hon äter upp sin frukost. I kontrast till detta skulle ett exempel på negativ förstärkning kunna vara när man befriar barnet från tråkiga göromål varje gång han eller hon gör sina läxor.

Båda formerna av förstärkning (såväl beröm som befrielse från tråkiga göromål) kommer att öka sannolikheten att det önskade beteendet uppträder, förutsatt att de under en tid upprepas strax efter att den berörda personen uppvisar det beteende man vill försöka uppmuntra. (I detta fall innebär det att barnet skulle äta upp sin frukost eller göra alla sina läxor).

Bestraffning är å andra sidan motsatsen till förstärkning. Den minskar i regel sannolikheten att personen i fråga ändrar på det beteende man vill få slut på.

Å ena sidan talar man om positiv bestraffning. Ett exempel på detta är att säga åt ett barn att ställa sig med ansiktet mot väggen och att tala allvar med eller skälla ut honom eller henne. Å andra sidan finns det negativ bestraffning, vilket innebär att man fråntar barnet något det tycker om. Ett par exempel är att inte låta barnet se på TV eller att förbjuda honom eller henne från att gå ut under helgen.

Skillnader mellan förfarandena

Den huvudsakliga skillnaden mellan det “positiva eller negativa” i båda förfaringssätten är med andra ord uppträdandet (positiv) eller borttagandet/försvinnandet (negativ) av något element i beteendet. Förstärkningsförfarandet kännetecknas främst av strävan att främja ett önskat beteende. Med bestraffning försöker man istället att få stopp på det oönskade beteendet.

“Utbildning är det mäktigaste vapen man kan använda för att förändra världen.”

-Nelson Mandela-

Olika typer av positiv förstärkning

Det finns upp till sexton olika former av positiv förstärkning, som enligt Vallejos handbok i beteendeterapi (2012) kan indelas i sex olika kategorier:

1. Utifrån ursprung

Positiv förstärkning kan klassificeras utifrån ursprung (värdet som man vill förstärka) som:

  • Primär. Den har ett inneboende värde. Exempelvis mat.
  • Sekundär. Denna förstärkning sker genom inlärning och är mer specifik.
  • Generaliserad. Detta är förstärkare som avser olika responser. Ett exempel är symboliska pengar (token economy).

2. Utifrån förstärkningsprocessen

Baserat på detta kriterium kan positiv förstärkning vara av två typer:

  • Yttre. Förfarandet är öppet och observerbart (t.ex. en komplimang).
  • Inre. Förfarandet är osynligt (såsom exempelvis en tanke).

3. Utifrån den person som utövar förstärkningen

Beroende på vem som utövar förstärkningen kan denna ta sig två olika uttryck:

  • Extern. Någon använder förstärkningen på personen i fråga.
  • Självförstärkning. Personen använder förstärkningen inåt på sig själv.

4. Utifrån mottagaren

Beroende på vilken person som mottar förstärkningen kan man urskilja två former:

  • Direkt. Personen är själv föremål för förstärkningen.
  • Indirekt. Personen iakttar hur någon annan är föremål för förstärkningen.

5. Utifrån förstärkningens karaktär

Beroende på förstärkningens beskaffenhet kan denna inordnas i följande grupper:

  • Materiell eller konkret. Den har en fysisk komponent (t.ex. en cykel).
  • Ätbar eller hanterbar. Som kan ätas eller handskas med (såsom exempelvis gelégodis).
  • Social. Som är interpersonell till sin natur, exempelvis verbalt och icke-verbalt språk (t.ex. en kram).
  • Aktiv. En behaglig upplevelse för den berörde (ett biobesök, till exempel).
  • Premacks princip. Då ett sällan förekommande beteende blir mer sannolikt om det sammankopplas med ett vanligt förekommande beteende.
Godis kan användas som positiv förstärkning

6. Utifrån programmering

Slutligen finner vi på grundval av deras programmering följande typer av förstärkning:

  • Naturlig. Det råder hög sannolikhet att den uppträder i den bestämda omgivningen.
  • Konstgjord. Den används under vissa förhållanden.

Uppfostran med hjälp av positiv förstärkning

Det är uppenbart att positiv förstärkning kan ge mycket positiva pedagogiska resultat. Dessutom utgör den en del av bredare beteenderelaterade program och behandlingar, som exempelvis tillämpad beteendeanalys (Applied Behavioral Analysis eller ABA-terapi). Denna har utformats av den kliniske psykologen Ole Ivar Lovaas och lämpar sig särskilt för barn med autism.

Som vi påpekade ovan så ingår positiv förstärkning som en del av mer omfattande beteendetekniker eller beteendeprogram, varibland differentiell förstärkning av inkompatibelt beteende, differentiell förstärkning av alternativt beteende osv.

I alla dessa används positiv förstärkning som ett verktyg för att förstärka eller befästa de beteenden man vill upprätthålla. Med andra ord sådana beteenden som är adekvata och passande.

Positiv förstärkning är mycket lämpligt, inte bara för att bibehålla önskvärda beteenden utan också för att skapa (upprätta) beteenden som ännu inte existerar.

Man kan finna många positiva aspekter med denna resurs: göra barn glada med hjälp av olika föremål och handlingar, ge dem respektfull vägledning i inlärningsprocessen och motivera dem med olika förstärkningar som hjälper dem i deras utveckling. Förstärkning kan verkligen vara ett pedagogiskt verktyg för inlärning.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • González, A. (2005). Aportaciones de la psicología conductual a la educación. Sinéctica, 25, 15-22.
  • Vallejo, M.A. (2012). Manual de Terapia de Conducta. Tomo I. Madrid: Dykinson

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.