Våra sömnhormoner: kroppsämnen för en god natts sömn

16 april, 2021
Att sova bra är att leva bra. För att få god sömn behöver vi hjälp av en serie hormoner som övervakar mängder av processer för att säkerställa en djup och återställande vila. Vi tittar närmare på våra kroppars sömnhormoner i den här artikeln!

Våra sömnhormoner övervakar och kontrollerar vår vila och de är viktiga för vår överlevnad. Ibland försummar vi vikten av vår nattvila och den mängd metaboliska processer som sker under dessa perioder. Därför är det viktigt att känna till att vi till stor del består av en serie kopplingar som kräver en harmoni av dygnsrytmen.

Ljus och mörker styr inte bara vårt beteende och våra dagliga scheman. Var och en av oss har en intern klocka som synkroniserar ett stort antal processer med biokemiska och fysiologiska aktiviteter som övervakar vårt välbefinnande.

Hormoner, å andra sidan, är de små förmedlarna som aktiverar viktiga mekanismer i vår kropps balans.

Dessa små molekyler, som produceras av det endokrina systemet och som skickar meddelanden till olika delar av kroppen och hjälper oss att reglera viktiga processer, är också viktiga för sömnen. Men de är också mycket känsliga för vår livsstil. En dålig kost eller även en överdriven exponering för mobiltelefoner och datorer kan helt förändra deras aktivitet.

Tänk på att dålig sömnkvalitet inte bara leder till att du känner dig mer utmattad på morgonen. Sömnen hjälper till med att stärka immunsvaret vilket hjälper kroppen att bekämpa många olika sjukdomar.

En kvinna med sömnlöshet

Vad är egentligen våra sömnhormoner?

Här är ett intressant faktum. Kroppen utsöndrar och cirkulerar cirka 50 olika typer av hormoner. Var och en av dem har en funktion och utsöndras av en viss körtel. När det gäller sömnhormoner har många av dem med olika uppgifter förutom att göra kroppen redo för en god natts sömn.

Vad vi menar här är att deras uppgift inte bara är att hjälpa oss vila. Vissa av dem arbetar på andra sätt, som exempelvis hormoner som minskar aptiten så att vi inte plötsligt vaknar hungriga.

Men som vi redan har påpekat är dessa molekyler som är så avgörande för vår kropps balans, hälsa och välbefinnande också mycket känsliga för vår livsstil. Stress är utan tvekan en av deras värsta fiender. Liknande så kan faktorer som menstruation eller klimakteriet hos kvinnor också påverka god vila på ett direkt sätt.

Våra sömnhormoner: melatonin reglerar viloperioderna

Om vi ​​var tvungna att nämna ett viktigt biologiskt element för att främja sömn tänker vi direkt på melatonin. Faktum är att detta hormon, som syntetiseras från tryptofan och produceras i tallkottkörteln, är nyckeln till denna process.

  • Melatoninets huvudsakliga funktion är att reglera sömncyklerna.
  • Exponering för ljus och mörker stimulerar ett område i hjärnan som kallas dygnsrytmskärnan, eller suprachiasmatiska kärnan (ofta förkortad SCN). När det börjar bli mörkt börjar detta område även att skicka kommandon för att släppa ut melatonin vilket främjar sömnen.
  • Men när det är dagtid ökar kortisolnivåerna och melatoninet reduceras för att gynna vakenhet och aktivitet.
  • Värt att beakta är att aktiviteter som att titta på TV eller att spendera många timmar med en mobiltelefon också ökar kortisolnivåerna, vilket hindrar oss från att somna.

Trijodtyronin balanserar ämnesomsättningen för att underlätta sömnen

Trijodtyronin är ett extremt viktigt sköldkörtelhormon för kroppen att kontrollera vår ämnesomsättning. Till exempel är en av dess många funktioner att reglera kroppstemperatur och hjärtfrekvens. När natten kommer behöver vår temperatur sänkas, liksom våra hjärtslag. På detta sätt går vi in ​​i ett ordentligt tillstånd av lugn och avkoppling.

Det är av den anledningen vanligt att personer med sköldkörtelstörningar även lider av sömnstörningar.

Renin, ett enzym som reglerar blodtrycket

Renin är ett enzym som utsöndras av vissa njurceller. De har funktionen att främja vattenbalansen genom kroppens salter. Men dess betydelse under natten är också avgörande eftersom det hjälper till med att reglera blodtrycket.

Studier som denna som gjorts på Hospital Clínic i Barcelona, ​​Spanien, visar att en förändring i detta enzym kan skapa ett nattligt högt blodtryck och därmed sömnlöshet.

Specifika molekyler

Våra sömnhormoner: orexin

Orexin är samlingsnamnet på två olika typer av neuropeptidhormoner som kommer från ett gemensamt föregångsprotein: prepro-orexin. De fyller olika funktioner såsom aptitreglering och utsöndring av könshormoner. Dessutom vet vi också att de är avgörande i uppvaknandecykeln.

Tack vare dem kan vi övergå från ett tillstånd till ett annat på ett normalt sätt. Det betyder att när det är dags att vakna aktiverar de oss genom dopamin, och när det är dags att vila arbetar de tillsammans med resten av de biokemiska processerna för att främja vila.

Experter har också sett att en förändring av orexin kan skapa narkolepsi (plötslig och okontrollerbar sömn vid oväntade ögonblick).

Sexhormoner underlättar också vår nattvila

När man pratar om sömnhormoner nämner man vanligtvis inte till progesteron, östrogen eller testosteron. Dessa hormoner har emellertid också en inverkan på vår nattvila och förändringar hos dem skapar även en förändring i våra sömnmönster.

  • Det är viktigt att betona att under en kvinnas premenstruella fas är en av de vanligaste hormonella förändringarna den plötsliga minskningen av progesteronnivåerna.
  • Detta påverkar kroppens temperatur och resulterar i mindre REM-sömn.
  • Å andra sidan, under klimakteriet, minskar produktionen av progesteron, vilket också orsakar sömnlöshet.

När det gäller män har experter observerat att låga testosteronnivåer minskar sömnkvaliteten och förändrar sömnmönstret.

Det är fascinerande att se hur alla dessa enzymer och komplexa molekyler i våra kroppar orkestrerar den nödvändiga fysiologiska balansen som styr vårt välmående utan att vi ens vet det. Som vi har sett gör sömnhormoner mycket mer än att endast gynna god sömn. De är också viktiga för vår generella hälsa.

  • Boutin, J.; Audinot, V.; Ferry, G. y Delagrange, P. (2005). “Molecular tools to study melatonin pathways and actions.”. Trends Pharmacol Sci 26(8): 412-9.
  • Mong, J. A., Suchecki, D., Semba, K., & Parry, B. L. (2010). Sleep and the endocrine brain. International Journal of Endocrinology. https://doi.org/10.1155/2010/967435
  • Pascual-Leone, A. M. (2004). Eje cerebro-intestinal: orexinas. In Anales de la Real Academia Nacional de Farmacia (Vol. 70, No. 4).