Varför är det så svårt att sätta gränser?

Varför sätter vissa av oss gränser och andra inte? Hur påverkas vi av att sätta gränser ur ett mentalt perspektiv? Det ska vi kika närmare på i den här artikeln.
Varför är det så svårt att sätta gränser?
Sara González Juárez

Skriven och verifierad av psykologen Sara González Juárez.

Senaste uppdateringen: 02 november, 2022

“Det kommer inte på fråga.” “Det räcker nu.” Låter dessa fraser bekanta för dig? Det är uttryck som du förmodligen använder för att få någon att förstå att denne har gått över en av dina gränser. Men ibland är det svårt att sätta gränser, trots att det är riktigt obehagligt när de inte respekteras. Varför händer detta?

Sanningen är att det inte finns någon särskild anledning. Människor är helt enkelt komplexa och social interaktion är ibland svårdefinierat. Därför ligger det första steget i att lära sig att sätta gränser i att bli medveten om var problem kan uppstå.

Gränser i relationer

Gränser är metaforiska linjer som markerar punkter som inte bör överskridas. Vissa av dem är implicita i kollektivt tänkande, som tabun gällande mord eller incest. Andra måste dock etableras i varje enskild relation.

Om en person till exempel inte uppskattar att dennes partner ägnar all sin uppmärksamhet åt sin mobiltelefon, sätter han eller hon en gräns genom att berätta detta för sin partner. Naturligtvis kan detta få konsekvenser, allt från acceptans och respekt till våld.

Du tenderar att märka svårigheten att sätta gränser när andra ignorerar dem, när konsekvenserna av att sätta dem är negativa eller när ditt självförtroende vacklar.

Kvinna som pratar med en vän
Personer som uppvisar låg självkänsla och rädsla för avvisning har svårt att sätta gränser.

Svårigheten att sätta gränser

Det kan tyckas enkelt att säga till din chef “Om du inte betalar mig för min övertid, kommer jag inte stanna kvar och jobba”. Men när en gräns har dragits får det konsekvenser. Till exempel bråk med din chef, risken för uppsägning eller sannolikheten att dina kollegor kommer att klaga på att de måste arbeta mer.

Vad gör dig rädd för att möta den här typen av scenarier? Låt oss ta reda på det.

1. Rädsla för konflikt

Konflikter, oavsett hur fredligt de kan lösas, är fortfarande situationer som orsakar spänning. De är potentiellt obehagliga och alla tolererar dem inte så bra. Med farhågan att en jobbig situation ska uppstå, har vissa människor svårt att sätta gränser eftersom de är väldigt konflikträdda.

2. Rädsla för avslag

Rädslan för avslag är nära kopplad till ovanstående och är en av de vanligaste orsakerna till att man inte kan sätta gränser. Det tidigare exemplet med att be sin partner att inte kolla så mycket på sin mobiltelefon är ett bra exempel. Att påtala detta för med sig risken att förhållandet tar slut på grund av svartsjuka, eller att du blir stämplad som en lögnare eller får höra att du överdramatiserar.

3. Låg självkänsla gör det svårt att sätta gränser

Om du inte respekterar dig själv är det verkligen svårt för dig att sätta gränser som andra respekterar. Dålig självuppfattning kommer att mata tanken att du inte har något att skydda dig från. Du behöver god självkänsla och självkärlek liksom självsäkerhet för att kunna sätta gränser.

4. Dålig känslomässig hantering

Att sätta gränser innebär till syvende och sist att ta beslut baserade på känslor. Om det till exempel stör dig att någon rör vid dig utan din tillåtelse ber du denne att inte göra det igen.

Om du har svårt att hantera dina egna eller andras känslor (på grund av brist på självsäkerhet), kommer det därför att vara en förlorad kamp att försöka sätta gränser.

5. Behovet av att behaga andra

Svårigheter att säga “nej” bygger ofta på behovet att behaga andra. Detta hänger i sin tur ihop med tanken att följsamhet är nyckeln till att bli älskad och respekterad av andra.

Som du kan föreställa dig är detta inte alltid fallet. Vissa människor tappar verkligen respekten för dem som söker deras godkännande. Av denna anledning kommer människor som ständigt behöver behaga andra aldrig bli kvitt sin rädsla för avvisning, och det är svårt för dem att sätta gränser.

Ledsen kvinna som grubblar
Människor med identitetsproblem och behov av att behaga andra sätter vanligtvis inga gränser.

6. När identitetsproblem gör det svårt att sätta gränser

Om du inte är på det klara med vem du är eller inte riktigt känner dig själv på djupet, kommer du att ha svårt att sätta gränser i vissa situationer. Det beror på att du inte kommer att kunna separera dig från andra människor. Du kommer inte heller att kunna upprätta en lista över beteenden och situationer som du vägrar tolerera hos andra.

Detta påverkar också ditt personliga utrymme, både fysiskt och psykiskt, eftersom du inte är tydlig med vad du behöver för att reglera dina egna känslor. Det är en inkörsport till toxicitet.

7. Svårigheter att fatta beslut

Osäkerhet är en annan anledning till att du kan ha svårt att sätta gränser. Om du är osäker kan du bli överväldigad av antalet faktorer du måste tänka på och känna dig oförmögen att prioritera dem. Därför är ditt behov av att sätta en gräns i permanent konflikt med dess möjliga konsekvenser.

Som du kan se är anledningarna till att ha svårt att sätta gränser ganska komplexa. Faktum är att skälen samexisterar och överlappar varandra i varje enskilt fall. Men hur det än må vara, bör du se till att du arbetar med din självsäkerhet. Du kommer alltid att stå inför nya konflikter emellanåt och att lära sig hantera dem kommer att fungera som en försäkring för din mentala hälsa.

Detta kanske intresserar dig
Varför är det så viktigt att lära sig sätta gränser?
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Varför är det så viktigt att lära sig sätta gränser?

Ibland prioriterar vi andras behov och känner oss skyldiga om vi säger ”nej” till någon annans önskemål. Vi måste lära oss att sätta gränser!



  • Stamateas, B. (2014). No me maltrates: cómo detener y poner límites al maltrato verbal. B DE BOOKS.
  • De la Villa Moral, M., García, A., Cuetos, G., & Sirvent, C. (2017). Violencia en el noviazgo, dependencia emocional y autoestima en adolescentes y jóvenes españoles. Revista iberoamericana de psicología y salud8(2), 96-107.
  • Sahuquillo, I. M. (2006). La identidad como problema social y sociológico. Arbor182(722), 811-824.

Innehållet på Utforska Sinnet är endast för informations- och utbildningsändamål. Det ersätter inte diagnos, råd eller behandling av en fackman. I händelse av tvivel är det bäst att konsultera en pålitlig specialist.