Vetenskapen bakom personligt välmående
Vetenskapen bakom personligt välmående är en ganska intressant sådan.
År 2000 publicerade Martin Seligman från University of Pennsylvania och Mihaly Csikszentmihalyi från University of Clarenot en artikel vid namn “Happiness, excellence, and optimal human functioning”.
Den kretsade kring ett nytt område inom psykologin vid namn positiv psykologi. Den utgjorde i princip utannonseringen av en ny psykologisk rörelse (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000) – personligt välmående.
Enligt dess upphovsmän är positiv psykologi den subjektiva upplevelsens vetenskap. Den studerar processerna som ligger som grund för människans positiva egenskaper och känslor.
Vad denna gren av psykologin vill är att förbättra folks livskvalitet (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000). Positiv psykologi har mycket att säga när det kommer till vetenskapen bakom personligt välmående.
Som vetenskap studerar den processerna som bidrar till optimal funktion, vare sig det är som individ, i grupp eller institutionellt (Gable & Haidt, 2005).
Som en källa för inspiration söker den att främja den optimala funktionen hos tre pelare. Subjektiva upplevelser (lycka, hopp), positiva drag (förlåtelse, vishet) och medborgerliga dygder (ansvar, altruism) (Linley & Joseph, 2004).
Vidare fokuserar den på att förebygga manifestationerna av psykopatologier genom utveckling av positiva drag och egenskaper.
“Vad vi vill ha är inte blind optimism, utan flexibel optimism: optimism med öppna ögon. Vi måste kunna använda pessimismens skarpa känsla av verkligheten när vi behöver det, men utan att tvingas dröja kvar i dess mörka skuggor.”
-Martin Seligman-
Som vi nämnde ovan fungerar positiv psykologi inom ramverket för det personliga välmåendets vetenskap. Med det sagt försöker den att inte gå bortom den vetenskapliga metodikens gränser.
Kom ihåg att många forskare se på detta som det bästa sättet att förstå fenomen. Detta ramverk definierar ett tydligt sätt att agera.
Just genom att försöka placera sig inom det försöker positiv psykologi sig på att använda giltiga och pålitliga metodiska strategier, inklusive kvasiexperimentella och sambandsmässiga experimentdesigner.
Vi säger att den försöker eftersom den inte alltid uppnår det. Anledningen till det är att den ibland jobbar med väldigt subjektiva mätningar som influeras av okontrollerbara variabler.
Nycklar till det personliga välmåendets vetenskap
Enligt vetenskapen är tacksamhet, att inte jämföra sig med andra och acceptera omständigheter som inte kan förändras nycklarna till att uppnå personlig välmående.
Forskare från University of Wisconsin analyserade hjärnaktiviteten under en 12-årig studie om meditation och medmänsklighet.
I denna studie var det möjligt att se hur områden som associeras med lycka aktiverades mer intensivt och frekvent när personen inte jämförde sig med andra, uppskattade omständigheterna och acceptera situationer.
I denna forskning studerade man hjärnfunktionen med olika tekniker och verktyg, såsom kärnmagnetisk resonanstomografi (NMR).
Resultaten från denna studie hade så stor genomslagskraft att National Academy of Sciences i USA publicerade dem under 2004, och den förblir den femte mest konsulterade vetenskapliga referensen i historien.
Optimism inför bakslag: en pelare för vetenskapen bakom personligt välmående
Pessimistiska personer delar ett gemensamt drag: de tenderar att tro att dåliga händelser kommer vara under lång tid och att de kommer medföra tragiska konsekvenser.
Många personer tror att de kan lita på direkt åtkomst till lycka, glädje, tröst och stor njutning. I verkligheten bör de jobba med dessa känslor genom att utöva personliga styrkor och dygder.
De sistnämnda är otroligt viktiga, men folk vänder dem ofta ryggen. I skuggan av stora rikedomar blir de i princip bortglömda.
Pessimister ignorerar ofta att det finns många interna omständigheter under deras kontroll. De har förmågan att agera för att uppnå något.
Detta har mycket att göra med saker som självförverkligande, mekanismer för livshantering och tolerans för ovisshet.
När det kommer till vår hälsa så kan vi besluta oss för att agera i fyra olika situationer. Att besluta sig för att sluta röka, hänge sig till att motionera oftare, följa en balanserad kost och vara optimistiska.
Tro det eller ej, men forskningen säger att optimism är precis lika viktigt som de tre andra variablerna i detta exempel.
Vi talar om databaserad optimism associerad med din verklighet. Dina förmågor och resurser är dess sköldar. Den inspireras av säkerheten som frihet tillhandahåller individen med.
Den utökar möjligheten att vara kreativ, vilket låter din intelligens flöda tillsammans med önskan för självuttryck.
“Välmående kan inte bara existera i ditt eget huvud. Välmående är en kombination av att må bra såväl som att faktiskt ha mening, bra relationer och prestationer.”
-Martin Seligman-
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gable, S. L., & Haidt, J. (2005). What (and why) is positive psychology?. Review of general psychology, 9(2), 103-110.
- Linley, PA, y Joseph, S. (2004). Cambio positivo después del trauma y la adversidad: una revisión. Journal of Traumatic Stress: publicación oficial de la Sociedad Internacional de Estudios de Estrés Traumático, 17 (1), 11-21.
- Seligman, ME y Csikszentmihalyi, M. (2000). Psicología positiva: una introducción (Vol. 55, No. 1, p. 5). Asociación Americana de Psicología.
- Vázquez, C., & Hervás, G. (2009). La ciencia del bienestar. Alianza.
- Vázquez, C., Hervás, G., Rahona, J. J., & Gómez, D. (2009). Bienestar psicológico y salud: Aportaciones desde la Psicología Positiva. Anuario de Psicología Clínica y de la Salud, 5(1), 15-28.