Vilken roll spelar kognitiva faktorer vid psykisk ohälsa?

04 juli, 2020
Kognitiva processer spelar en fundamental roll vid många psykiska störningar. Faktum är att sådana processer som uppmärksamhet, minne och logiskt tänkande kan fungera på ett annorlunda sätt i samband med psykisk ohälsa.
 

Betydelsen av kognitiva faktorer vid psykisk ohälsa är avsevärd. Förekomsten och utvecklingen av olika kognitiva fenomen är den variabel som avgör om det föreligger vissa psykiska problem eller ej.

Vad vi talar om är ångest, nedstämdhet, skuldbeläggning (känslor) eller maladaptivt beteende. En del människor känner kanske igen en ångestattack, en självdestruktiv depressiv kris eller de ritualer som en person som lider av tvångssyndrom (OCD) kan utöva.

Men sådana processer som uppmärksamhet, logiskt tänkande och minne yttrar sig på olika sätt vid olika typer av psykiska störningar. Processerna är inte desamma hos välanpassade personer som hos personer vars maladaptiva beteenden påverkar det dagliga livet. Emellertid betyder inte detta att processerna är likadana för alla som har en psykisk störning.

Exempelvis innebär inte det faktum att personer med OCD, eller generaliserat ångestsyndrom (GAD) eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har felaktiga uppfattningar om att de alltid har haft eller alltid kommer att ha dessa.

Människor med psykiska störningar har ofta osunda tankemönster

Kognitiva faktorer vid psykisk ohälsa

De psykologiska processer som kan påverkas av olika psykiska störningar är minne, logiskt tänkande, tankar, uppmärksamhet, perception och känsloreglering.

 

Vi ska tala om en del av dem och ge exempel som avser många olika störningar. Syftet är att klargöra betydelsen av kognitiva faktorer vid psykisk ohälsa.

Uppmärksamhet – överdriven eller missriktad

Uppmärksamhet är en process som belyser vikten av kognition vid psykisk ohälsa. Det är en psykologisk process som visar ett maladaptivt mönster hos människor med psykiska störningar.

Detta mönster hänför sig till en hypervigilans. Människor med olika psykiska tillstånd har en benägenhet att fästa större uppmärksamhet vid stimuli som befäster deras rädsla och oro.

Individer med social ångest tenderar t.ex. att fokusera mer på negativ information och sina sätt att fungera tillsammans med andra människor. De är inte bara överdrivet påpassliga på signaler som skulle kunna tyda på att de inte uppskattas av människorna i sin omgivning, utan även på olika kroppsupplevelser (förändringar i hjärt- eller andningsfrekvens, osv). Detta är självfokuserad uppmärksamhet.

Minnesspratt

I minnets kognitiva process så beror de fenomen som uppkommer på vilken psykisk störning det är fråga om. Här är några exempel:

  • Selektivt minne. Människor med panikångest, OCD, PTSD, GAD, affektiva störningar eller ätstörningar har tendens att komma ihåg information som bekräftar deras rädsla. Därför kan en person med depression minnas information som håller liv i tanken att hennes familj inte förstår eller stödjer henne och som raderar bort minnen som motsäger denna idé.
 
  • Övergeneraliserat minne. Självupplevda minnen kan vara specifika eller generella. Vissa individer med affektiva störningar, ätstörningar eller PTSD erinrar sig saker på ett diffust eller vagt sätt, vilket förvränger deras minne.
  • Återkommande minnen. Vid PTSD eller panikångest besväras minnesprocessen ofta av påträngande och oönskade minnen från den traumatiska situationen.
  • Förmågan att lita på sina minnen. Individer med OCD upplever ofta att de inte kan lita på att deras minnen fungerar rätt. Om du inte litar på ditt minne har du en tendens att exempelvis undra om du säkert stängde av spisen eller låste dörren. Denna ovisshet kan leda till tvångsbeteenden.

Bias i vårt tänkande

Alla har snedvridning i sitt tänkande. Men det är lättare att förstå betydelsen av kognitiva faktorer vid psykisk ohälsa om man betraktar dessa mycket allvarligare biaser. Olika tankebiaser är kopplade till olika psykiska störningar. Exempelvis:

  • Tolkningsbias vid tvetydiga stimuli. Människor med störningar som exempelvis generaliserat ångestsyndrom eller affektiva störningar har en benägenhet att tolka tvetydiga stimuli som negativa. Dessa stimuli kan vara gester, förändringar i ansiktsuttryck osv.
  • Negativ attributionsstil. Denna tankebias är typisk vid depression. Den negativa attributionsstilen innebär att negativa händelser som äger rum härrör från inre orsaker. De är också stadigvarande och kommer inte att ändras. Vid psykotiska störningar observerar man i allmänhet en positiv attributionsstil. Det betyder att den “andre” alltid bär ansvaret för allt som går galet.
 
  • Sannolikhetsbedömning. Vid vissa störningar finns det en tendens att överskatta sannolikheten att något negativt kommer att inträffa. Individer som lider av dessa störningar överskattar även de hemska konsekvenserna av denna fasansfulla händelse de föreställer sig. Som vi tidigare nämnde yttrar de sig ofta i form av fobier, OCD, GAD, PTSD, psykotiska störningar eller depression.

Tankefällor är tydliga kognitiva faktorer vid psykisk ohälsa

Ältande, tankestörning och förströddhet är inslag som ofta förstärks eller intensifieras när de sammanfaller med psykiska störningar. Därför förstår man hur viktigt det är att beakta kognitiva faktorer vid psykisk ohälsa. Exempelvis gäller detta störningar som OCD, där tankestörningar och återkommande tankar är vanligare. Och det är inte bara det att de förekommer oftare, utan dessutom är de mer intensiva och kraftfulla.

För personer med depression är tanken “Jag är värdelös”. Personer med ångest tänker: “De kommer sluta älska mig”. För personer med OCD är det istället: “Jag kommer att bli smittad”. I allmänhet lägger personer med olika psykiska tillstånd överdriven vikt vid den här sortens tankar. Det går så långt att detta till slut blir deras verklighet.

T.ex. undertryckande av tankar är särskilt problematiskt för människor med OCD. Om du försöker använda din vilja för att “låta bli att tänka på” vissa saker, att distrahera dig själv eller att utplåna tankar, så brukar det motsatta ske.

 
Det är vanligt med tankefällor vid psykisk ohälsa

Slutsatser – det är svårt att göra ändringar

Med andra ord, om vi lär oss hur kognitiva faktorer inverkar på psykisk ohälsa kan det hjälpa oss att förstå varför det är så svårt att ändra på dessa saker om man inte arbetar med det. När specialister inom mentalhälsovården försöker utforma en behandlingsplan för en person med OCD måste de vara medvetna om följande:

  • Kognitiva faktorer ligger bakom allt annat som gör det svårt att bli av med problemet.
  • Dessa kognitiva hinder kan ligga i vägen för att de föreskrivna behandlingsåtgärderna ska lyckas.

Följden blir att en individ med depression som har en negativ attributionsstil kan ha mycket svårt att bryta sig loss från sin systematiska regel om han eller hon ställs inför en rutin som har både negativa och positiva aspekter. Det är därför som ett professionellt ingripande kan vara nödvändigt.