8 koncept inom psykologin som vi använder på fel sätt

· 20 april, 2019

Det finns många koncept inom psykologin som vi använder på fel sätt. Detta kan bero på okunskap eller p.g.a. kulturella anledningar. De flesta fel har att göra med tendensen att vi använder vissa ord som om de vore synonymer, trots att de faktiskt inte är det.

Vissa av dessa ord är därför nära relaterade, men det är viktigt att man är medveten om hur de skiljer sig i betydelse. Här är 8 par av ord som passar in i denna kategori.

Koncept inom psykologin: negativ förstärkning – straff

Förstärkning och straff är två av de viktigaste koncepten inom beteendepsykologi. Vi använder den förstnämnda om vi försöker öka möjligheten för att ett visst typ av beteende uppstår. Om vi dock vill reducera det så pratar vi om straff.

Negativ förstärkning innebär att man tar bort ett föremål eller en situation som en person inte tycker om. Denna strategi ökar sannolikheten att ett beteende kommer upprepas. Ett exempel på negativ förstärkning är då en mor tar bort ett straff som hon har gett sin son och belönar honom för att har spenderat hela eftermiddagen med att studera.

Straff är en negativt stimuli, och detta minskar risken för att ett beteende upprepas. Två exempel på detta kan vara då ens chef ger en ett litet straff för att man har kommit sent, eller då ett barn inte får sin efterrätt eftersom det har betett sig illa.

Person som pekar.

Antisocial – blyg

Antisociala handlingar är handlingar som är farliga eller skadliga för samhället eller för en tredje part. Dessa personer känner sig bortstötta eller så har de problem med att leva i dagens samhälle.

Antisocial personlighetsstörning är en psykiatrisk störning där personen inte följer normer och ibland även ej lagar. Personen kan också begå fasansfulla brott fullt vetandes att detta är mot lagen. En person kan också vara extremt blyg, vilket inte resulterar i någon skada på andra människor. Det är helt enkelt en känsla av osäkerhet som man känner då man bemöts av nya sociala situationer.

Koncept inom psykologin: undermedvetna – omedvetna

För att kunna skilja på dessa två koncept inom psykologin så bör vi ta en titt på Sigmund Freuds lärdomar. Dessa två termer används ofta omvartannat, men det finns viktiga skillnader mellan dem.

Det undermedvetna är det emotionella sinnet, som lyder vårt smak & tyckte. Om vi exempelvis byter plats för tvättkorgen så kommer det ta några dagar för oss att vänja oss vid den nya platsen. Detta är bevis på att de undermedvetna nervanslutningarna blir starkare över tid.

Det omedvetna är å andra sidan det mentala innehåll som undflyr vårt medvetande. Det är den mest primitiva delen av hjärnan, frukten av många års genetisk utveckling. Andningen är ett exempel på detta.

Avundsjuka – svartsjuka

Detta är ett annat koncept i psykologin som vi ofta använder på fel sätt. Skillnaden mellan dessa två termer är väldigt enkel, och det handlar om kvantitet och ägande. För att det ska kunna finnas avund så behöver vi två personer. Det är en känsla som är associerad med att ”inte ha”. En sådan person har ett begär av det som en annan person har och vill att den andra personen inte ska ha det.

Svartsjuka involverar normalt tre eller fler personer och involverar också ”att ha”. Det uppstår då en person känner att en relation som denne anser vara värdefull är hotad. Detta är ett emotionellt svar på rädslan av att förlora någon som man uppskattar.

När vi ser att grannen har köpt en ny bil så känner vi avundsjuka. När vår bästa vän gifter sig så kan vi känna oss svartsjuka eftersom hans nya fru har förstört den relation som vi hade med vännen.

Koncept inom psykologin: svartsjuka.

Kön – könsidentitet

Enligt den senaste utgåvan från den välkända amerikanska psykologiorganisationen APA har kön att göra med biologiska skillnader, medan könsidentitet har mer att göra med sociala distinktioner.

Man anser att kön avgörs av naturen. Det innebär att en person antingen föds som man eller kvinna. APA säger dock att könsidentitet är något som vi kan lära oss, förändra och manipulera.

Illusioner – hallucinationer

Hopblandningen av dessa två koncept inom psykologin kan uppstå eftersom patienter med hörselhallucinationer (personen hör röster) kan utveckla illusioner (som att tro att andra vill skada vederbörande).

Hallucinationer är en perceptiv upplevelse som är helt påhittad av sinnet, men illusioner har att göra med förvrängning av externa stimulin eller en existerande verklighet.

Känsla – perception

Båda dessa processer är del av samma väg som börjar med ett stimuli och slutar i hjärnan. Men även då vi ofta använder dem som synonymer så är de inte samma sak. Vi upplever solljus genom näthinnan och ett ljud genom hårcellerna i innerörat. En person får både interna och externa stimulin som fångas in tack vare dessa receptorer.

Känslan är därför det inledande stadiet av perceptionsprocessen och utförs av våra fem sinnen. Perceptionen är nästa fas. Det är den psykologiska och biologiska process där hjärnan tolkar och ger mening åt informationen som når den genom dess sinnen.

Kvinna som luktar på maskros.

Koncept inom psykologin: symptom – tecken

Båda är indikatorer på psykopatologi, men symptom är subjektiva och tecken är för det mesta objektiva. Patienten listar och förklarar symptom själva baserat på deras eget perspektiv. Exempel på detta är yrsel, smärta, eller muskelsvaghet.

Tecken är dock vad läkarna upptäcker med hjälpa av lämpliga psykofysiska undersökningar. Exempelvis feber, ödem, psykomotoriska svårigheter, etc.

Att veta hur man använder dessa koncept i psykologin på rätt sätt kommer hjälpa oss att förstå och förklara saker bättre.