Alprazolam eller Xanor: användningar och biverkningar

Alprazolam eller Xanor: användningar och biverkningar
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 17 maj, 2023

Läkare skriver ut fler recept för Alprazolam än andra läkemedel som behandlar ångest, panikattacker eller intensiv stress. Dess kommersiella namn, Xanor, Xanax, Trankimazin m.fl., låter kanske mer bekanta för oss. Detta är ett mycket effektivt psykiatriskt läkemedel vars användning och hantering bör kontrolleras noggrant för att undvika tillvänjning och beroenden.

Vi har nog alla hört talas om Xanor och Xanax, men det finns mycket vi bör känna till om detta läkemedel. För det första är det en medellångverkande bensodiazepin. Det betyder att det verkar relativt snabbt, vilket är mycket användbart när vi får ångest eller en panikattack vid vilken tidpunkt som helst.

Alprazolam, som bland annat marknadsförs under namnen, Xanor, Xanax eller Trankimazin, härrör från bensodiazepiner och används för att behandla ångest.

Alprazolam är även ett antidepressivt och avslappnande medel. Det är en anxiolytika, vilket betyder att det inte kan förskrivas uteslutande för att behandla depressiva störningar. Det är istället för ångest eller neuros, vilket kan gå hand i hand med depression.

Detta är utan tvekan ett användbart och effektivt farmakologiskt alternativ. Men du behöver även känna till de oundvikliga bieffekterna.

Kvinna känner sig ledsen

Vad är Alprazolam?

Alprazolam är den aktiva substansen i Xanor och Trankimazim. I allmänhet innehåller varje tablett 0,5 mg av detta ämne. Resten av pillret består av laktosmonohydrat, mikrokristallin-cellulosa, majsstärkelse, dokusat (85%) med natriumbensoat (15%), kolloidal kiseldioxid, magnesiumstearat, etc.

Det är även viktigt att notera att Upjohn Laboratories (nu en del av Pfizer) först syntetiserade Alprazolam på 60-talet som ett alternativ till barbiturater. Dessa piller är extremt beroendeframkallande, som vi redan vet, och de har allvarliga biverkningar. Det var emellertid inte förrän år 1981 som man började sälja det första läkemedlet som godkänts för att behandla panikattacker. Det hade omedelbar framgång, så pass att det idag är den mest ordinerade bensodiazepinen i världen.

I vilka fall ordinerar man Alprazolam vanligtvis?

Natalia har tagit Alprazolam i sex år. Hon har inte tagit det kontinuerligt, endast sparsamt, när ångest hindrar henne på ett sådant sätt att hon inte kan reagera eller tänka. Hon tar det när hon drabbas av panikattacker eller känner att stressen hindrar henne från att arbeta, eller till och med från att ta hand om sina barn.

Allt började med hennes pappas bortgång; en oväntad och traumatisk händelse som hon inte lyckats komma över. Hennes familjeläkare lade märke till hennes tillstånd och ordinerade Xanor, med ett villkor: hon kan bara ta läkemedlet när situationen är kritisk, aldrig kontinuerligt. Detta är ett exempel på de många fall där Alprazolam är användbart och uppfyller sin funktion. Låt oss titta på alla dess tillämpningar:

  • Behandling av ångeststörningar
  • Panikattacker
  • Psykosocial stress eller adaptiva störningar
  • Depression
  • Social fobi

Alprazolams verkningsmekanism

Mag- och tarmkanalen absorberar enkelt läkemedlet. Det har snabb inverkan och en biotillgänglighet på 80% till 90%. Läkemedlet metaboliseras i levern och elimineras genom urinen. Det är vanligt att läkare ordinerar sina patienter doser från 0,25 mg till 0,5 mg, tre gånger om dagen.

Å andra sidan är det viktigt att komma ihåg att bensodiazepinernas verkningsmekanism nästan alltid är densamma: de verkar på GABA-receptorer. Alprazolams struktur är emellertid speciell. Den är mycket lik strukturen för tricykliska antidepressiva medel. Allt detta genererar lugnande, hypnotiserande och anti-konvulsiva effekter, samt en mer än anmärkningsvärd potential för att minska ångest. Denna bensodiazepin är mycket potent och elimineras snabbt.

Alprazolampiller

Vilka biverkningar har det?

Alprazolam har, liksom alla läkemedel, och särskilt alla psykoaktiva läkemedel, associerade biverkningar. Du ska aldrig ta detta läkemedel i mer än 12 veckor (avslutningstid inkluderad).

Din läkare eller terapeut kommer alltid att bedöma situationen. Dessutom kommer de att överväga om du ska inkludera andra läkemedel i din behandling, minska dosen eller starta den progressiva fasen av avslutande av Alprazolam (kom ihåg att ett tvärt upphörande är mycket kontraproduktivt).

Låt oss titta på några av biverkningarna av detta psykiatriska läkemedel:

De vanligaste biverkningarna

  • Dåsighet
  • Huvudvärk
  • Förstoppning
  • Diarré
  • Torr mun

Ytterligare negativa biverkningar

  • Förändrad koordination
  • Ökad eller minskad aptit
  • Trötthet
  • Försämrat minne
  • Ångest och ökad hjärtfrekvens
  • Problem att sova
  • Förvirring, svårt att fokusera och vara uppmärksam
  • Illamående, kräkningar eller diarré
  • Anmärkningsvärda förändringar i sexuell lust
  • Menstruell oregelbundenhet
  • Urinretention
Kvinna som tar Alprazolam

Vilka kontraindikationer har Alprazolam?

Läkare rekommenderar inte Alprazolam till alla patienter. Det finns särskilda fall som vårdpersonal måste ta hänsyn till:

  • Patienter med smalvinkelglaukom kan inte behandlas med detta läkemedel.
  • Människor med luftvägssjukdomar eller med andnings- eller njursvikt kan inte ta Alprazolam för att behandla ångest.
  • Gravida och ammande kvinnor bör inte ta det.

Avslutningsvis vill vi påpeka att även om Alprazolam är effektivt för att tillfälligt behandla ångesttillstånd, är psykiatriska mediciner inte den definitiva lösningen. Att komplettera dem med psykologisk terapi är utan tvekan det bästa sättet att lösa roten till problemet.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Salazar, M.; Peralta, C.; Pastor, J. (2011). Manual de Psicofarmacología. Madrid, Editorial Médica Panamericana.
  • Caplan, JP, Epstein, LA, Quinn, DK, Stevens, JR, y Stern, TA (2007). Efectos neuropsiquiátricos del abuso de medicamentos recetados. Neuropsychology Review , 17 (3), 363-80. doi: http: //dx.doi.org/10.1007/s11065-007-9037-7
  • Gómez, M. (2012). Psicobiología. Manual CEDE de Preparación PIR.12. CEDE: Madrid.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.