Chris Argyris slutsatsstege - för bättre beslutsfattande

06 april, 2021
De värsta katastroferna är ofta de du skapar i ditt eget huvud. Varför är vi så ofta författare till de mest grymma och pessimistiska visionerna angående våra egna framtidsutsikter? Följande intressanta teori ger oss en förklaring.

Alla gör det. Vi skapar ständigt filmer i våra egna huvuden angående vår egen framtid. Några av dem är värda sina egna Oscarsstatyetter. Du föreställer dig katastrofala framtider, skapar drama där det inte finns något och kommer med underliga förklaringar för händelser runt omkring dig. Dessa i sig själva grundlösa och ofta meningslösa slutledningar står som grund till ämnet för vår artikel idag: Chris Argyris slutsatsstege.

Om namnet inte låter bekant var han mannen som föreslog teorin om defensiva rutiner (engelska: defensive routines). Han var psykolog, ekonom och professor vid Harvard. Argyris gjorde sig ett namn genom att hjälpa oss att förstå processerna bakom de kopplingar människor skapar med varandra, hur vi fattar beslut och hur de påverkar oss i olika sociala miljöer.

Fiktion och verklighet

En av Argyris mest intressanta bidrag var hans slutsatsteori. Med andra ord, det sätt vilket vi använder för att ge mening åt saker i våra sinnen och hur det påverkar våra handlingar. Detta är ett fascinerande ämne av skäl som vi nog alla kan förstå. När allt kommer omkring, hur många gånger har du tolkat saker på ett sätt som inte bara var fel och fick dig att må dåligt, utan som också ledde till mycket dåliga beslut?

Vi människor skapar ständigt berättelser i våra egna huvuden angående människorna och händelserna som omger oss. Du föreställer dig att din partner ljuger för dig, att dina båda kollegor hatar dig, eller att din lärare har valt ut dig som mobboffer. Denna typ av slutsatser påverkar dig på två sätt: De begränsar din livskvalitet eftersom de ofta är osanna, och du fastnar i onda cykler av lidande eftersom du ger värde till idéer som inte har någon grund.

En tecknad projektor inom ett huvud

Chris Argyris slutsatsstege

Människor är inte de mest pragmatiska av varelser. Vi lägger ofta ihop två och två och får… fem. Förra veckan, när du såg din granne komma gråtande ut ur sitt hus, bestämde du dig för att hon måste ha gjort slut med sin pojkvän. Eller när din chef argumenterade med en kollega på jobbet intalade du dig själv att han skulle sparka er allihop och att du borde hitta ett annat jobb så snabbt som möjligt.

Att dra förhastade slutsatser och uppfinna historier i ditt sinne är väldigt mänskligt. Alla gör det till viss del. Vissa människor är dock särskilt skickliga i att producera dessa mentala filmer. Detta fenomen uppstår av ett antal anledningar.

  • Hjärnan gillar inte osäkerhet och att det är något den inte vet. För att lösa detta problem bygger den sin egen uppfattning av verkligheten av en blandning med objektiva observationer, fantasier och slutsatser som inte nödvändigtvis är logiska.
  • Det är också viktigt att påpeka att världen är snabbare idag. Under en dag får du så mycket information och stimuli att du är under för mycket tryck för att snabbt kunna dra slutsatser och agera. Där ligger en stor del av våra största problem.
  • Ett problem är att våra sinnen blir snabbare, men mindre reflekterande.

Alla dessa faktorer kan leda till allvarliga missförstånd. När allt kommer omkring handlar det om att du felaktigt tillskriver saker till människor och situationer, vilket orsakar avsevärda problem. Ett sätt att vara mer försiktig och mer i kontroll över dessa processer är att lära sig om teoretiska synsätt på dessa mycket mänskliga tendenser. I det här fallet är Chris Argyris slutsatsstege en användbar teori. Argyris arbete kan hjälpa dig att få en bättre förståelse för hur din hjärna fungerar när det gäller beslutsfattande.

Vad är egentligen en slutsatsstege?

Chris Argyris och Peter Senge föreslog och förklarade denna teori i sin bok med titeln The Fifth Discipline: The Art and Practice of the Learning Organization. Teorin utformades i ett organisationssammanhang och försökte förklara varför vi fattar dåliga beslut på jobbet.

Författarna använde metaforen av en stege för att förklara den process genom vilken människor normalt drar sina slutsatser. Pinnarna på stegen skulle då representera följande:

  • observera vad som finns omkring dig
  • välj viss data eller information angående vad du ser
  • tilldela mening till den informationen
  • skapa ett antagande
  • dra slutsatser baserat på din tro
  • vidta någon form av åtgärd baserat på din slutsats.

Hela denna process påverkas av dina övertygelser. De bestämmer hur du väljer viss information och ignorerar resten. De filtrerar också din verklighet och får dig ofta att hoppa från en observation till en slutsats på ett ögonblick.

Hur du använder slutsatsen till din fördel

Nu vet du att hjärnan inte tolererar osäkerhet, varför den ofta hoppar till snabba (och ofta felaktiga) slutsatser. Du vet också att denna process leder till beslut som kan vara skadliga och skapa konflikt med andra människor.

Chris Argyris slutsatsstege erbjuder några strategier för hur du kan undvika att dra förhastade slutsatser. Med hjälp av hans teori kan du ta beslut och handlingar som är mer objektiva och som är ett resultat av effektiv reflektion.

Argyris slutsatsstege: de sex stegen för bättre beslutsfattande

Slutsatsstegen kräver en viss ansvarsnivå och mental ansträngning från din sida. Att kunna stanna upp innan du antar saker och öppna ditt sinne hjälper till så att du inte drar felaktiga slutsatser.

Här följer pinnarna på en effektiv slutsatsstege:

  • Stegens första pinne. Observera fakta på ett objektivt sätt. Försök att lägga dina övertygelser åt sidan ett ögonblick och låt bli att anta någonting.
  • Andra pinnen. Bortse inte från någon information. Ibland gör du dig av med viss information eftersom den inte passar in i din specifika världsbild. Försök att vara objektiv.
  • Tredje pinnen. När du ser saker vill din hjärna automatiskt ge dem mening. När du börjar tilldela meningar till saker, fråga dig själv varför du väljer en mening framför en annan. Var kritisk mot din egen tankeprocess.
  • Fjärde pinnen. När du väl har tilldelat mening till något så börjar antagandet. Fråga dig själv om ditt antagande bygger på de fakta du har sett eller på dina övertygelser.
  • Femte pinnen. Om du nu har kommit fram till vissa slutsatser, låt dem passera genom ett filter. Filtrera bort dina övertygelser och dina känslor. Titta på dem genom en objektiv lins. Tror du fortfarande att du har rätt?
  • Sjätte pinnen. Beteende. Handlar du enligt dina känslor eller enligt objektiv information? Försök att agera på ett sätt som passar din upplevda verklighet. När du låter dig styras av dina känslor är det väldigt enkelt att du säger eller gör något som du kommer att ångra. Var eftertänksam.

Slutsats

Sammanfattningsvis har vi alla skapat berättelser och rena sagor i våra huvuden som har väldigt lite att göra med verkligheten. De är imaginära men de kan skada dig själv och andra i verkligheten.

Försök att undvika dessa situationer genom att sakta ner. Försök att vara objektiv. Lämna dina antaganden och fördomar vid dörren. Du kommer att bli lyckligare, och så kommer även de omkring dig att bli.

  • Argyris Chris, Senge Peter (2006) The Fifth Discipline: The Art & Practice of The Learning Organization. Doubleda