Prokrastinering: Varför vi skjuter upp saker så mycket
Hur många gånger har du inte haft något viktigt att göra, men så fortsatte du bara att skjuta upp det? Är det bra att man skjuter upp saker så mycket? Tror du att det finns en lösning på problemet? Idag kommer vi prata om prokrastinering, vilka problem det kan skapa och hur man slutar med det.
Prokrastinering är direkt relaterat till vår vilja – vår vilja att agera och skrida till verket. Det är då man skjuter upp situationer eller aktiviteter som man har på sin lista – saker som man verkligen borde få undanstökade. Låt oss titta på orsakerna till detta.
Jag gör det imorgon… eller kanske nästa månad
Tänk dig att du måste skriva en rapport för en av dina viktigaste kunder. Chefen försöker få dig att skynda på för hela jobbet beror på detta. Du försöker oftast göra det så snart som möjligt. Prokrastineringen kan dock fresta dig att skjuta upp det. Du gör även många små och onödiga uppgifter som du inte alls hade behövt göra just nu, och du väntar med allt det viktiga arbetet till slutet av veckan.
Ett annat exempel: din väska har blivit stulen och i den fanns bland annat ditt körkort och flera kreditkort. Vanligtvis så hade du anmält detta direkt, spärrat dina kreditkort och direkt beställt nya. Att inte göra detta hade varit ganska dumt, men det hade också varit en annan form av prokrastinering.
Konsekvenser då man skjuter upp saker
Prokrastinering orsakar ångest för du verkar inte ha viljan att slutföra saker. Du känner dig så hjälplös och maktlös! Tänk på följande exempel: man skjuter upp saker trots att man vet att de är brådskande och något som bör göras direkt. Om man inte gör dessa saker så kommer man drabbas av en tung börda. Man kommer inte att reducera sin ångest eller ilska, och ej heller sin oro genom att skjuta upp uppgiften. Faktum är att man bara kommer må värre.
Dessa känslor kommer öka allteftersom om konflikten fortfarande är olöst eller jobbet fortfarande finns kvar. Man vet att något viktigt måste bli klart och att det kommer bli värre om man inte utför uppgiften, men ändå dröjer man. Om man prokrastinerar ofta så kan det vara svårt att ändra på.
De personer som prokrastinerar lever i ett ständigt letargiskt tillstånd. De begraver sig bland oviktiga aktiviteter samtidigt som de skjuter upp andra saker.
Anledningar till varför man skjuter upp saker
Då man skjuter upp saker så gör man detta utav en av två anledningar. Antingen har man bytt ut aktiviteten med en annan aktivitet som känns bättre eller som är oviktig, eller så föredrar man bara att inte göra något. Om man försöker rättfärdiga situationen genom att säga att en annan sak är viktigare, så kommer man falla offer för nuet. Vi har en tendens att se våra dagliga göromål som mer brådskande.
Men då vi gör detta så kommer vi lägga de projekt som har större potential i det långa loppet på hyllan. Det som händer den dagen bli automatiskt det viktigaste och vi misslyckas med att prioritera.
Om man väljer att inte göra något så kommer man bli sin egen värsta fiende. Det är bra att vila då och då, men det finns vissa faror när det kommer till att fara offer för latheten. Man känner att man inte vill göra uppgiften och man kommer då drabbas av konsekvenserna för detta i det långa loppet.
Genom att prokrastinera kommer du inte att kunna uppnå din potential.
Strategier för att sluta prokrastinera
Genom att ställa dig själv ett par specifika frågor så kommer du kunna gå till botten med din prokrastinering.
- Om jag kommer att behöva göra det ändå till slut, vad vinner jag då på att skjuta upp det?
- Är det något som bara påverkar mig eller involverar det andra personer?
Om du svarar sanningsenligt på dessa frågor så kommer din attityd säkerligen att förändras. Men du behöver fortfarande fler strategier i din arsenal:
- 2-minutersregeln: Denna enkla strategi är baserad på idén att om du tar mer än 2 minuter på dig för att planera något så bör du sluta planera och bara göra det.
- Komma över motståndet: Då du har tagit det första steget så kommer din tvekan och rädsla för att göra saken att försvinna.
- Hantera din energi: Om du är trött eller arg så kommer du löpa större risk att skjuta upp saker.
- Divide and conquer: Om du delar upp arbetet i mindre uppgifter och konkreta steg så kommer det bli lättare för dig att se mållinjen.
- Belöna dig själv: Då du har nått ditt mål så är det en bra idé att belöna dig själv med något. Gör något som du tycker om eller som hjälper dig att slappna av.
- Positiv prokrastinering
Det finns något som kallas positiv prokrastinering, och det har att göra med de goda intentioner som de som prokrastinerar har. En person som skjuter upp saker som är tråkiga eller smärtsamma har en god tanke om att undvika smärta.
De personer som är perfektionister har en stor tendens att prokrastinera. Då de alltid vill ha perfekta resultat så kommer de undvika att göra något snabbt, och ibland så skulle de föredra att inte börja alls. De kommer inte börja förrän de är helst säkra på att de har tid att slutföra saken ordentligt.
Det finns också något som kallas produktiv lathet. Denna teori har att göra med personer som letar efter trick, lösningar eller genvägar för att göra något som de behöver göra med så lite ansträngning som möjligt.
Om du undviker dina ansvarsområden eller begraver dig bland oviktiga uppgifter så kan detta beteende bli kroniskt. Vårt råd är att du letar efter en situation och försöker förändra din negativa attityd. Försök att tackla de mer komplexa problemen först. Det kommer inte ta lång tid innan du känner dig bättre!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Araya-Castillo, L., Burgos, M., González, P., Rivera, Y., Barrientos, N., Yáñez Jara, V., & Sáez, W. (2023). Procrastination in university students: A proposal of a theoretical model. Behavioral Sciences, 13(2), 1-14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9952811/
- Ghaffari, F., Mohammadi, S., Arazi, T., Arzani, A., & Rahimaghaee, F. (2021). Shedding light on the causes of academic procrastination among nursing students: A qualitative descriptive study. Journal of education and health promotion, 10(1), 1-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8249952/
- Le Bouc, R., & Pessiglione, M. (2022). A neuro-computational account of procrastination behavior. Nature Communications, 13(1), 1-16. https://www.nature.com/articles/s41467-022-33119-w#Sec10
- Paris Brain Institute. (October 12, 2022). In the brains of procrastinators. Consultado el 15 de agosto de 2023. https://institutducerveau-icm.org/en/actualite/in-the-brains-of-procrastinators/
- Rodriguez, J. (2020). Cómo Dejar de Procrastinar. Publishing House.
- Svartdal, F., Dahl, T. I., Gamst-Klaussen, T., Koppenborg, M., & Klingsieck, K. B. (2020). How study environments foster academic procrastination: Overview and recommendations. Frontiers in Psychology, 1-13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7667251/
- Sirois, F. M. (2023). Procrastination and stress: A conceptual review of why context matters. International Journal of Environmental Research and Public Health, 20(6), 1-15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10049005/
- Sirois, F. M., & Pychyl, T. A. (Eds.). (2016). Procrastination, health, and well-being. Academic Press.
- Yan, B., & Zhang, X. (2022). What research has been conducted on procrastination? Evidence from a systematical bibliometric analysis. Frontiers in psychology, 13, 1-16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7667251/
- Bailey, C. (October 4, 2017). 5 Research-Based Strategies for Overcoming Procrastination. Consultado el 15 de agosto de 2023. https://hbr.org/2017/10/5-research-based-strategies-for-overcoming-procrastination