De neurologiska effekterna av coronaviruset

21 maj, 2020
Nedsatt lukt- och smakinne, neuralgi, yrsel, mental förvirring och ibland till och med hjärnskada. Experter studerar de neurologiska effekterna av coronaviruset.

SARS-CoV2 är en utmanande biologisk gåta som forskare måste lösa lite i taget. Detta virus fortsätter att skapa fler frågor än svar. Men allteftersom dagarna går förstår vi mer och mer, antingen under linsen i ett mikroskop eller genom att analysera symtomen det orsakar. De senaste resultaten visar några av de neurologiska effekterna av coronaviruset.

För några månader sedan uppgav forskare vid Tsinghua University i Peking att cellerna misstar viralt RNA med det genetiska materialet, vilket får oss att utveckla virala proteiner själva. Vi känner redan till vilken inverkan de har på våra lungor, något som COVID-19 delar med MERS och SARS.

Viruset som utlöst den aktuella pandemin har emellertid en högre smittsam belastning. Faktum är att dess virala påverkan är upp till 1000 gånger större jämfört med andra virus. Enligt forskare finns hela virusbelastningen i halsen under de första dagarna, vilket således gynnar sjukdomens spridning. Ungefär vid dag sju eller åtta börjar lungorna få problem.

Men för några veckor sedan avslöjade forskning en ny effekt som kan förklara varför dessa luftvägsproblem uppstår. Ursprunget till COVID-19 kan, möjligen, ligga i vårt centrala nervsystem.

En bild av coronaviruset

De neurologiska effekterna av coronaviruset

Vi har alla hört att coronaviruset kan få oss att förlora lukt- och smaksinnet. Forskare som Dr. Claire Hopkins från King’s College London har beskrivit denna effekt.

Detta tillstånd är inte en effekt som beror på andningsorganen utan snarare det centrala nervsystemet. Något som många läkare upptäcker dagligen hos drabbade patienter är dessutom att de uppvisar många neurologiska manifestationer.

I vissa fall har läkare till och med upptäckt hjärnskador. I en studie, som utförts av doktorerna Yan-Chao Li, Wan-Zhu Bai och Tsutomu Hashikawa vid Pekings universitet, visar tomografiscanningar av patienter att coronaviruset även kan orsaka neurologiska effekter.

36,4 % av patienterna uppvisar neurologiska manifestationer

Vid universitetet i Siena i Italien har forskare analyserat detta faktum sedan några veckor tillbaka. Dr Antonio Federico förklarar att 36,4 % av patienterna uppvisar neurologiska förändringar. Det italienska neurologisamfundet (SIN) arbetar för närvarande med att ytterligare analysera dessa kliniska faktum.

De har upptäckt att symtomen relaterade till centrala nervsystemet är:

  • Hypogeusia (smakförlust)
  • Hyposmia (luktförlust)
  • Neuralgi (smärta i huvud, nacke och ansikte)
  • Migrän
  • Psykisk förvirring
  • Intensiv muskelsmärta
  • Yrsel, illamående och kräkningar

Enligt läkare förekommer endast mycket sällsynta fall med patienter som har drabbats av hjärnskador, såsom ett fall presenterat av Dr. Gassan Shajin och Dr. Daniel Noujam. Det finns också ett annat fall med en 58-årig patient som utvecklade en sällsynt neurologisk sjukdom som förändrade hennes mentala tillstånd.

Ett annat fall beskrevs den 21 mars av Dr. Asia Filatov på Charles E. Schmidt College of Medicine i Florida. I detta fall utvecklade en patient med COVID-19 också en typ av hjärnskada.

Andningsproblem kan vara en av de neurologiska effekterna av coronaviruset

Medan SARS och MERS 2002 hade en tydlig direkt inverkan på andningsorganen, gör forskare andra typer av upptäckter hos COVID-19.

Vid denna smitta förmedlar det centrala nervsystemet akuta andningsproblem. Det är forskarna Yan-Chao Li, Wan-Zhu Bai och Tsutomu Hashikawa som påpekat detta faktum.

Enligt forskning infekterar SARS-Cov2 mitten av hjärnstammen, vilket är området som styr andningen. Forskare har också iakttagit att detta virus kan infektera hela hjärnan.

Viruset påverkas också hjärnans kardiorespiratoriska nervceller (vilket påverkar syreupptagningsförmågan) till den grad att det hämmar spontanandningen.

Att förstå virusets mekanismer är en fördel

Vi har alltså redan observerat att neurologiska effekter kan orsakas av coronaviruset. Vi vet också att akut lunginflammation har lett till att många patienter dött. Nu känner vi till ursprunget, handlingsmekanismerna och konsekvenserna. All denna information är mycket användbar.

Att veta hur denna fruktansvärda fiende agerar är en fördel. Det är dock sant att vi fortfarande saknar de nödvändiga verktygen för att minska dess virala belastning på kroppen. Men när forskare dechiffrerar gåtorna i dess genetiska kod kommer vi att kunna utveckla effektiva sätt att bekämpa den.

Allt vi kan göra just nu är att fortsätta självkarantänen för att platta ut kurvan, med hoppet att forskare snart lyckas hitta ett botemedel.

  • Neo Poyiadji, Gassan Shahin(2020) COVID-19–associated Acute Hemorrhagic Necrotizing Encephalopathy:Radiology Mar 31 202 doi.org/10.1148/radiol.2020201187
  • Yan-Chao Li Wan-Zhu Bai, Tsutomu Hashikawa (2020) The Neuroinvasive Potential of SARS-CoV2 May Play a Role in the Respiratory Failure of COVID-19 Patients. Journal Medicine Virology DOI: 10.1002/jmv.25728