Destruktiv stolthet hos borderline personlighetsstörning

18 oktober, 2019
I många fall så är den destruktiva stoltheten endast en mask som döljer en rädsla för kritik.

Destruktiv stolthet hos personer med borderline personlighetsstörning anses inte vara ett kliniskt symptom, men det gör det inte mindre destruktivt.

Borderline personlighetsstörning (BPD) är ett mentalt tillstånd som kännetecknas av många symptom, som impulsivitet, emotionell instabilitet, låg självkänsla och en känsla av tomhet.

Personer med borderline personlighetsstörning tenderar att vara väldigt känsliga. Situationer som de flesta inte hade brytt sig så mycket om kommer folk med BPD istället att uppleva med en intensiv och förödande emotionell smärta.

I vissa fall kommer personer med detta tillstånd att maskera sig själva med en ”falsk självkänsla” för att skydda sig.

Men då de befinner sig i denna kostym börjar det tro att de har tillgång till en absolut sanning och att alla andra har fel.

Men det som verkligen döljer sig under denna mantel är en intensiv rädsla för att någon ska såra dem med en annan åsikt. Detta leder dem till att försöka övertyga folk om att de har fel.

De blir också frustrerade då de inte kan förändra någons perspektiv. Med andra ord kan de helt enkelt inte hantera andras åsikter eftersom de inte kan vara flexibla.

Personer i deras närhet kommer därför börja tro att de ser sig själva som bättre än alla andra eftersom de försöker påtvinga andra sin världssyn. Detta är ett beteende som lätt kan stöta bort vänner och familj.

Med det sagt skiljer sig givetvis varje enskilt fall, och vissa som lider av borderline drabbas inte av destruktiv stolthet.

Tjej som gråter.

Destruktiv stolthet hos borderline: var kommer denna destruktiva stolthet ifrån?

Dessa masker tenderar att vara sår från förr, speciellt från barndomen. Folk med BPD har ofta haft tragiska barndomar.

De kan exempelvis ha känt att deras föräldrar inte brydde sig om dem, eller att de frekvent blev kritiserade.

De försöker därför att förbättra sitt egenvärde genom att se ner på andra eftersom detta är vad som hände dem under deras barndom.

Ett barn kan assimilera en kritisk miljö på många sätt. Det vi vet är att vissa barn försöker överkompensera för förödmjukelsen genom att anta en mask av destruktiv stolthet.

Detta är ett sätt att projicera idén att de aldrig kommer låta någon såra dem igen.

Det är viktigt att personen med BPD förstår att den stolta, vuxna personen inte är något mer än ett sårat och ensamt barn. Han eller hon måste förstå att ilskan inte kommer hjälpa med att läka såren.

Vad kan man göra åt det i nuläget?

Att förstå var den destruktiva stoltheten i BPD kommer ifrån är bara det första steget. För att gå vidare från detta måste man jobbat hårt. Det finns som tur är några bra strategier för att hjälpa dig hantera destruktiv stolthet.

En vanlig taktik är att BPD-patienten ber om brev, e-post eller textmeddelanden från folk som han känner. Det handlar dock inte om vilka brev som helst.

Man måste be dessa personer att ta upp de positiva och negativa egenskaper som de tror att de har.

Ett konstant behov av självbekräftelse kommer alltid med en oförmåga att aktivt lyssna på andra personers åsikter. Det som denna strategi gör är att få personen med BPD att ställa sig själv vissa frågor.

Personen kan exempelvis tänka saker som: ”Är det inte konstigt att fem olika personer tycker samma sak om mig?”, ”Varför kan jag inte hantera det då någon har ett annat perspektiv?” eller ”Vilka positiva lärdomar kan jag dra från detta?”

Tanken är att BPD-patienten ska ifrågasätta sina stela ramverk. Därefter kan personen börja förstå att andra också har giltiga åsikter.

Kvinna i terapi.

Att göra förändringar vid destruktiv stolthet hos borderline

De oförväntade situationer som uppstår i det dagliga livet är också bra tillfällen för att hantera destruktiv stolthet.

Målet är att du ska bli medveten om hur ditt sinne och din kropp reagerar (spänningar, ökade hjärtslag, etc.) då någon kritiserar dig. Ditt nästa mål är att lära dig själv vänta några minuter innan du svarar.

Då du har uppnått detta så bör du komma ihåg att inte starta en konversation med ett aggressivt eller spänt kroppsspråk. Man måste hålla ansiktet avslappnat, med ett mjukt leende och bibehålla ögonkontakt utan att vara för intensiv.

Det är också bäst att inte röra dina armar och ben för mycket eller prata för snabbt.

Du kan börja dina meningar med fraser som ”Jag tycker/enligt min åsikt…” Du kan också säga saker som ”Jag håller med dig…”

Det du bör undvika är att prata med en stel ton och avbryta folk. Du bör aldrig stöta bort folk helt, även om du inte håller med dem.

Om du har BPD och verkligen anstränger dig så kommer du snart se hur dina interaktioner med andra förändras.

  • Golier, J. A., Yehuda, R., Bierer, L. M., Mitropoulou, V., New, A. S. y Schmeidler, J. (2003). The relationship of borderline disorder to posttraumatic stress disorder and traumatic events. American Journal Psychiatry, 160, 2018-2024.
  • Millon, T. y Davis, R. D. (1998). Trastornos de la personalidad. Más allá del DSM-IV. Barcelona: Masson, S.A.