Du känner smak med din hjärna, inte din tunga
Du har säkert hört småbarnsföräldrar säga: “Han/hon är väldigt kinkig med maten”. Du kanske tror att detta beror på kräsna smaklökar, men faktum är att vi i realiteten känner smak med vår hjärna, inte med vår mun. Vår förståelse för smaksinnet är fortfarande mycket begränsad. Data från olika empiriska studier stöder dock följande idéer.
Att äta är en grundläggande aktivitet som är viktig för vår överlevnad. Men eftersom vi ofta väljer näringsfattig kost är vårt ätande kopplat till många hälsoproblem.
Smak har mycket att göra med hur mycket och vad du bestämmer dig för att äta. Att förstå hur det fungerar kan därför hjälpa dig att undvika vissa hälsoproblem. Många sjukdomar kan komma av att du äter för lite mat eller för mycket mat, eller på den bristfälliga kvaliteten på maten du väljer.
Du känner smak med din hjärna
Det är i munnen som du stiftar den första bekantskapen med ett livsmedels smak. När du känner smaken av det påverkar det först smaklökarna på tungan, i gommen och i svalget. Omedelbart därefter skickas meddelanden från dessa områden till informationsmottagningscentralerna i din hjärna. Det är sedan dessa områden som tolkar de mottagna signalerna.
Att förstå smak
Först når denna sensoriska information det postcentrala området i din parietallob. Det är här de flesta projektionerna från de sensoriska ingångssystemen tas emot. Men dessa meddelanden aktiverar också hjärnans insulära cortex, som är ansvarigt för att identifiera vilken smak det är du upplever.
Detta upptäcktes i en studie där en grupp människor analyserades med funktionell magnetresonanstomografi medan de provade olika smaker och livsmedel. Studien visade att hjärnans insula avkodar signalerna som kommer från smaklökarna, och de reagerar på olika sätt på varje ny smak. Därför är det aktiveringsmönstret, inte det aktiverade hjärnområdet, som låter dig veta vilken smak du upplever.
Godkännande eller avslag
Men fenomenet slutar inte där. Den information som dina sinnen skickar när du smakar på ett livsmedel når också amygdala. Denna region ligger i den temporala loben och är ansvarig för att identifiera om en smak är behaglig eller inte. Det leder till att du antingen gillar eller avvisar den.
Det är ett fascinerande faktum att samma smak kan framkalla två helt motsatta reaktioner hos två olika personer. Till exempel är det många människor som älskar kaffe medan andra avskyr det. Man tror att din amygdala är ansvarig för att göra denna utvärdering.
Men din känsla för smak och dina smakpreferenser utvecklas, antingen genom träning eller med tidens gång. Som barn kanske du till exempel tyckte att kaffe smakade hemskt, men när du blev äldre började du gilla det. Således har din åsikt faktiskt förändrats ganska dramatiskt.
Minne
Det finns ett område i hjärnan som hjälper dig att komma ihåg om du tidigare har stött på en viss smak. Detta är det limbiska systemet som rymmer det sensoriska minnet av din smakupplevelse. Tack vare detta system vet du om du har provat ett visst livsmedel tidigare och vad du i så fall tyckte om det.
Detta är det sätt på vilket du “utbildar ditt smaksinne” för att komma ihåg subtiliteter och särskilja smaker. Till exempel när du går på en vin- eller olivoljeprovning. När du provar och gör dig bekant med de olika smakerna kan du också komma ihåg och identifiera dem.
Implikationer av vetskapen att du känner smak med din hjärna
Vi har fortfarande mycket att lära oss om hur smak fungerar. Rönen som vi nämner här har dock gjort det möjligt att lite bättre förstå hur det fungerar.
Vi vet att hjärnan kan skilja mellan olika smaker och avgöra hur vi reagerar. Vi vet också att man kan träna hjärnan att komma ihåg och skilja mellan detaljer i olika smaker. Av denna anledning är det en bra idé att du kopplar på din fulla uppmärksamhet när du äter eller dricker.
Men vi har ännu inte upptäckt varför vissa livsmedel uppfattas som läckra för en person och oätliga för en annan. Så snart vi når den milstolpen kommer vi att kunna ta stora steg i utvecklingen av hälsosam kost.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- D’Angelo, S. (2019). The sweet spot. Human Ecology, 47(1), 13-13.
- Ohla, K., Busch, N. A., & Lundström, J. N. (2012). Time for taste—a review of the early cerebral processing of gustatory perception. Chemosensory perception, 5(1), 87-99.