Egenskaper och funktioner hos 6 basala känslor

Skriven och verifierad av psykologen Alejandro Sanfeliciano.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Vi har en gammal vana, ärvd från filosofi, att hantera resonemang och känslor som om känslorna kan förändra resonemanget. Vi tror att känslor är hedonistiska, transcendentala och irrationella. Denna tro leder oss till en annan tro: att helt vanliga basala känslor inte tjänar något syfte alls.

Detta är dock en allvarlig missuppfattning. Känslor spelar en mycket viktig roll: de bidrar till att styra vårt beteende och hjälper oss att agera snabbt. De mest betydelsefulla känslorna är vad vi kallar basala känslor: överraskning, avsky, rädsla, lycka, sorg och ilska.

Dessa grundläggande och mycket vanliga känslor är en del av den naturliga utvecklingen hos varje människa. De är desamma för oss alla, oberoende av individens miljö. I allmänhet är de processer relaterade till evolution och anpassning och har en medfödd, universell neural bakgrund. De har också ett tillhörande karakteristiskt emotionellt tillstånd.

Överraskning – den kanske mest spännande av våra basala känslor

Vi kan definiera överraskning som den reaktion som provoceras av något oväntat, nytt eller märkligt. Med andra ord är det när ett stimuli som personen inte hade tänkt på i förväg startar. Den subjektiva upplevelsen som följer med överraskning är en känsla av osäkerhet tillsammans med känslan av att sinnet är helt tomt.

När det gäller fysiologiska reaktioner ser vi vanligtvis en minskning av hjärtfrekvensen och en ökning av muskeltonen. Andningen blir djupare, tonläget går upp och personen uttrycker sig spontant.

Syftet med överraskning är att tömma vårt arbetsminne på all återstående aktivitet för att möta detta oväntade stimuli. För det ändamålet aktiverar överraskning uppmärksamhetsprocesser tillsammans med beteenden relaterade till utforskning och nyfikenhet. Beroende på kvaliteten på detta oväntade stimuli följs denna känsla ofta av glädje (positivt) eller ilska (negativt).

Avsky kan rädda oss undan många faror

Avsky är en av de basala känslor vi lärt oss om från Darwins arbete med djurens känslor. Det innebär en känsla av bortstötning eller undvikande av risken (verklig eller imaginär) att äta ett farligt ämne med kontaminerande egenskaper. Den subjektiva känslan är stort missnöje och en markant aversion mot detta kränkande stimuli.

De centrala fysiologiska effekterna visar sig som olika gastrointestinala problem tillsammans med illamående. Det finns också en generell ökning av aktivering i kroppen. Vi ser detta i ökningen av hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen, hudens ledningsförmåga och muskelspänningar.

Avskyns anpassningsfunktion är att avvisa alla stimuli som kan vara giftiga. Illamående och obehag bidrar till att få personen eller djuret att undvika att äta saker som är skadliga för kroppen. Med tiden har denna känsla också fått en social karaktär. Vi avvisar också giftiga sociala stimuli.

Rädsla kan hjälpa oss att överleva

Detta är den känsla som forskare studerar mest hos människor och djur. Rädsla är ett negativt eller ogynnsamt känslomässigt tillstånd. Det innebär hög aktivering som leder till att vi undviker och flyr från farliga situationer. Upplevelsen av rädsla är hög spänning, tillsammans med en oro för ens hälsa och säkerhet.

De korrelerade fysiologiska symtomen visar oss en snabb förhöjning av aktivering och förberedelse för flykt. Hjärtaktiviteten skjuter i höjden och andningen accelererar. Andningen blir grund och oregelbunden.

Rädsla är ett evolutionärt arv som har ett uppenbart överlevnadsvärde. Denna känsla är användbar för att förbereda kroppen och provocera överlevnadsåtgärder inför potentiellt farliga situationer. Dessutom hjälper det oss att lära oss nya skyddande svar.

Lycka – den bästa av våra basala känslor

Av alla basala känslor är lyckan kanske den mest positiva. Vi associerar direkt lycka med glädje och välbehag. Denna känsla kan infinna sig till exempel när vi har nått ett efterlängtat personligt mål eller när vi lyckats mildra en negativ situation. På grund av det sätt vi uttrycker den så verkar den inte ha någon form av överlevnadsfunktion. Det verkar inte vara annat än reflektionen av vårt inre tillstånd.

Lycka är dock ett av de kroppsliga system som leder oss till handling. Det är också en belöning för beteenden som gynnar oss. När vi vidtar någon form av handling som uppfyller ett mål så uppstår lycka. Tack vare känslan av lycka kommer vi att upprepa det beteendet för att uppleva lycka igen. Detta kan vara de mest naturliga motivationskällorna som vi har.

På fysiologisk nivå ser vi en ökning i hjärtfrekvensen och bättre andningsfrekvens. Utöver detta upptäcker vi att hjärnan frisätter mer endorfiner och dopamin.

Sorg är den mest negativa känslan

Bland våra basala känslor är sorg troligen den mest negativa. Denna känsla innebär en sänkning av humöret samt en betydande minskning av kognitiv aktivitet och beteendeaktivitet. Trots den trista upplevelsen som denna känsla ger, fyller den funktioner som är lika viktiga, om inte viktigare, än resten av de basala känslorna.

Syftet med sorg är att få oss att agera i situationer där vi finner oss maktlösa eller inte kan vidta några direkta handlingar. Ett exempel är förlust av en närstående. Sorg sänker vår aktivitetsnivå eftersom kroppen försöker spara resurser och undvika onödig ansträngning.

Sorg spelar också en självskyddande roll. Det genererar ett uppfattningsfilter som koncentrerar uppmärksamheten på oss själva istället för det skadliga stimuli som orsakar sorgen. Det viktigaste är att det driver oss att söka socialt stöd, vilket hjälper oss ur depressiva situationer.

Ilska grundar sig i frustration eller motvilja

Ilska uppstår när vi befinner oss i situationer som skapar frustration eller motvilja. Upplevelsen av ilska är obehaglig. Det kommer tillsammans med en spänd känsla som uppmanar oss att agera. Det är en mångfacetterad känsla som i många fall är tvetydig. Vi säger tvetydig eftersom den inte alltid är motiverad och källan inte alltid är väl identifierad.

På fysiologisk nivå ser vi en hög ökning av aktivering och förberedelse för handling. Vi kan observera en ökning av hjärtaktiviteten. Muskeltonen och andningsfrekvensen ökar också. Det uppstår också en betydande ökning av adrenalin i blodet. Det ökar i sin tur den kognitiva spänningen.

Ilska har en tydlig evolutionär funktion. Det ger oss de resurser vi behöver för att hantera frustrerande situationer. När vi måste möta någon form av fara eller övervinna en utmaning, hjälper vi oss själva att lyckas genom att använda dessa resurser för att öka aktiveringen. Om vi ​​inte når vårt mål efter att ha känt ilska, går vi vidare till sorg. Det betyder att vi försöker lösa problemet med andra verktyg.

Oavsett om de är positiva, negativa eller neutrala, har alla känslor ett syfte som hjälper oss att överleva. Baksidan av myntet är att de också kan vara farliga. De kan till exempel försätta oss i farliga situationer eller dominera vårt beteende. I dessa fall är emotionell reglering särskilt viktigt. Emotionell reglering är det som gör det möjligt att undvika negativitet när känslorna står vid rodret.