Emotionellt instabil personlighetsstörning: vad är det?

· 29 mars, 2018

Emotionellt instabil personlighetsstörning, eller borderline personlighetsstörning, påverkar ens sätt att tänka, uppfatta och relatera till saker. Personen ifråga kan vara oflexibel, vilket leder till svårigheter att anpassa sig samt beteenden som skiljer sig från sociala normer.

De grundläggande karaktärsdragen hos emotionellt instabil personlighetsstörning är generella mönster av instabilitet i koppling till mellanpersonliga relationer och självbild.

Kort sagt innefattar denna åkomma en ihållande anomali i den sociala och personliga funktionen – ett märkligt sätt att hantera problem och mellanpersonliga relationer. Det börjar vanligtvis i ungdomen eller vid starten av vuxen ålder. De flesta får en diagnos mellan 19 och 34 års ålder.

Vanliga symptom på emotionellt instabil personlighetsstörning

Snälla överge mig inte

Personer med denna åkomma försöker desperat att undvika sann eller påhittad övergivningUppfattningen av att ha övergetts eller stötts bort kan leda till djupa förändringar i individens självbild, kognition och beteende.

Rädsla för övergivning

Dessa individer är väldigt känsliga för miljömässiga omständigheter. De upplever stor rädsla för övergivning och olämplig ilska. Det är sant även när separationen är verklig, men bara under en begränsad tid. De kan till exempel bli arga när någon viktig kommer några minuter för sent till ett möte eller måste ställa in.

Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning börjar tro att denna ”övergivning” antyder att de är ”dåliga”. Rädsla för övergivning är kopplat till en intolerans för ensamhet och behovet att ha andra personer med sig. Deras desperata ansträngningar att undvika övergivning kan inkludera impulsiva handlingar, såsom självskada och självmordsbenägenhet.

Varken med eller utan tid

Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning har ett mönster av instabila och intensiva relationer. De kan idolisera vårdnadsgivare eller potentiella älskade vid första eller andra mötet. De kan även kräva att spendera mycket tid med personen eller väldigt snabbt dela med sig av intima detaljer om relationen.

De kan dock snabbt gå från att idolisera till att nedvärdera människor. De kan känna att den andra personen inte bryr sig tillräckligt, ger tillräckligt eller finns där tillräckligt. Personer med denna  åkomma kan bry sig om andra, men bara under förväntningen att den andra personen ”finns där” att möta deras egna behov.

Dessa individer är benägna till plötsliga och dramatiska förändringar i sin uppfattning av andra. De kan se på andra som sina bästa vänner eller grymmaste bestraffare.

Dessa förändringar reflekterar vanligtvis besvikelse på en vårdnadsgivare vars egenskaper idoliserats eller vars bortstötning eller övergivning är väntad.

Ledsen kvinna

Nu ja, nu nej

Det kan finnas en skarp och ihållande förändring av identitet som karaktäriseras av instabil självbild eller uppfattning av sig själv. Dessa individer förändras plötsligt och dramatiskt när det kommer till självbild, mål, värderingar och professionella aspirationer.

De kan även uppleva plötsliga förändringar i sin sexuella identitet och typ av vänner. Dessa individer kan variera kraftigt och axla rollen av en person som ber om hjälp eller en hämndlysten människa som vill kompenseras för dålig behandling.

Vanligtvis har personer med emotionellt instabil personlighetsstörning en negativ eller skadlig självbild. Ibland känner de inte att de existerar överhuvudtaget. Detta sker när de upplever brist på meningsfulla relationer, omvårdnad och stöd.

Vidare presterar de ofta sämre i ostrukturerade situationer på jobbet eller i skolan.

Impulsivitet och självmordsrisk

Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning utövar impulsivitet i minst två områden som är potentiellt skadliga för dem. De kan spela patologiskt, spendera pengar ansvarslöst, hetsäta, missbruka droger, ha oskyddat sex eller köra vårdslöst. Vidare uppvisar de vanligtvis även beteenden såsom återkommande självmordshot eller självskadebeteende.

Utförda självmord drabbar 10% av dessa individer. Självskadebeteende (skärsår, brännskador) och hot om eller försök till självmord är också vanligt. Självmordstendensen är vanligtvis anledningen till att dessa personer ber om hjälp.

Många fall av självskada är en reaktion på ett uppfattat hot om separation eller bortstötning. Under dessa upplevelser kan självstympning utföras. Det antyder ofta lindring eftersom det bekräftar förmågan att känna eller minskar känslan av skuld över att vara en dålig eller föraktlig person.

Intensiva humör

Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning demonstrerar instabilitet i förhållanden på grund av en väldigt reaktiv emotionalitet. De lider till exempel av episoder av irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och sällan i mer än några dagar. Dessa episoder kan reflektera den extrema reaktiviteten hos de individuella mellanpersonliga stressfaktorerna.

Väldigt stressad man

Kroniska känslor av tomhet och ilska

Personer som lider av detta klagar ofta på kroniska känslor av tomhet och blir lätt uttråkade – de är i konstant sökande efter något att göra. Vidare kan de uttrycka sin ilska på olämpliga eller intensiva sätt och ha mycket svårt att kontrollera den.

De presenterar sig vanligtvis på ett väldigt sarkastiskt sätt, med varaktig förbittring och verbala explosioner. Deras ilska frammanas ofta när de uppfattar att en vårdnadsgivare eller älskare är försummande, avlägsen, likgiltig eller menar att överge dem.

På gränsen till ”galenskap”

Under perioder av extrem stress kan personer med emotionellt instabil personlighetsstörning uppvisa övergående paranoida tankar eller dissociativa symptom (alltså personlighetsförändring). Dessa episoder inträffar oftare som svar på sann eller påhittat övergivning.

Symptomen tenderar att vara övergående och vara i minuter eller timmar. När den betydande personen återigen tar hand om den drabbade kan symptomen lägga sig.

Vad är orsaken till emotionellt instabil personlighetsstörning

Som med många andra personlighetsstörningar finns det inte någon tydlig orsak bakom denna. Det finns dock vissa riskfaktorer som kan göra en person predisponerad att drabbas. Dessa faktorer kan vara biologiska, psykosociala eller genetiska.

Vi vet att emotionellt instabil personlighetsstörning är runt fem gånger vanligare bland biologiska släktingar av första graden. Det finns även en högre familjerisk för substansmissbruk, antisocial personlighetsstörning samt bipolär och depressiv åkomma.

Vilka behandlingar finns?

Behandlingar fortsätter att vara ett svårt ämne för experter på grund av åkommans komplexitet och sätt att visa sig. Instabiliteten hos personer som lider av denna åkomma gör det svårare att hålla sig till behandlingar, och de överges ofta.

Vårdmetoden som föreslås idag följer följande riktlinjer:

  • Behandling med psykotropiska läkemedel
  • Psykoterapi
  • Ingripande i kriser genom intagning på sjukhus
  • Stödnätverk: familj och experter
Behandlingar för åkomman

Psykotropiska läkemedel

Farmakoterapi bör ses som ett kompletterande ingripande i behandlingen. Det ska aldrig ses som ett substitut för arbetet som utförs mellan personen och dennes sociala stödgrupp.

Läkare kommer skriva ut läkemedel som är bäst lämpade för patientens nuvarande symptom. Normalt sett ämnar de att lindra symptomen som uppvisas inom emotionell och affektiv instabilitet, impulsivitet och beteendemässig brist på kontroll samt kognitiva svårigheter.

Psykoterapi

Psykoterapeutiska ingripanden kombinerar olika modaliteter: individuella och gruppmässiga. De specifika enheter som för tillfället existerar involverar högt strukturerade, flerdisciplinerade och inkluderande program.

Kognitiva beteendetekniker, träning i sociala färdigheter och psyko-utbildning har visat sig vara effektiva. En typ av terapi som gett goda resultat är dialektisk beteendeterapi, som utvecklades av Marsha Linehan.

Målen med denna terapi är som följer:

  • Öka nivån av adaptiva färdigheter och funktionella förmågor (personlig vård, jobbsökande, etablera vänskaper, etc.)
  • Minska impulsivitet
  • Öka känslan av medveten närvaro i nuet
  • Öka fysiskt och psykologiskt välmående

Ingripande i kriser genom inläggning på sjukhus

Detta svar är reserverat för tider av självskada, psykotiska och depressiva episoder, psykosocial försämring och liknande. Det är vanligtvis korta inskrivningar vars syfte är att kontrollera de akuta symptomen eller den krisande situationen (kompensera personen så mycket som möjligt).

När krisen är under kontroll återvänder personen hem under medicinsk uppsyn och med farmakologisk behandling.

Som vi sett är emotionellt instabil personlighetsstörning en komplex åkomma som sällan förstås och är svår att behandla. Lidandet hos patienterna och personerna i deras omgivning är dock sådan att det är vitalt att fördjupa forskningen och implementera effektiva behandlingar.