Episodisk akut stress: återkommande ångest

Episodisk akut stress drabbar oftast personer med en väldigt speciell typ av personlighet och läget kan vara väldigt allvarligt. Lär dig mer med oss!
Episodisk akut stress: återkommande ångest
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Episodisk akut stress innebär ofta fara för livet för den som drabbas. Det innebär ett pågående psykologiskt tillstånd av kraftigt utslitande. Det dyker upp väldigt intensivt och försvinner sedan under en kort period. Samtidigt är det också viktigt att notera att detta är kopplat till en väldigt specifik personlighetsprofil.

Det handlar om en personlighetsprofil som de amerikanska kardiologerna Meyer Friedman och Raymond Rosenman definierade på 1950-talet som “typ A-personlighet”. Denna typ av individer är tävlingsinriktade, har väldigt höga krav på sig själva och tenderar att leva med en ständig känsla av brådska.

Detta beteendemönster och känslomässiga hantering är till viss mån problematiska. De definieras av otålighet, impulsivitet, oförmåga att hantera känslor och i vissa fall även fientlighet. Emellertid är den farligaste aspekten den att individer med denna personlighetstyp har en benägenhet att lida av hjärt- och kärlproblem.

Lås oss dyka ner lite djupare i ämnet.

Akut episodisk stress – typologi, symptom, utlösare och behandling

Episodisk akut stress är en av de vanligaste typologierna för detta psykologiska tillstånd. Ur en terapeutisk synvinkel är det viktigt att lära sig vad som är utlösaren för individens fysiska och psykiska reaktion. I det avseendet är det viktigt att skilja mellan följande tillstånd:

  • Kronisk stressreaktion. Faktorer såsom jobb eller komplicerade familjesituationer kan skapa denna situation. Stress är ett kontinuerligt inslag i patienternas liv.
  • Akut stressreaktion. Detta definierar ett stresstillstånd som generellt uppstår efter en plötslig och oväntad händelse eller ett trauma. En situation med lidande, överaktivitet och utmattning som kan pågå i upp till en månad.
  • Akut episodisk stressreaktion. Som vi nämner ovan är denna reaktion en som drabbar “typ A”-personligheter. Dessa individer är besatta av perfektionism och har utöver det dålig känslomässig kontroll. Detta är dessutom ett tillstånd som kommer och går och har allvarlig inverkan på hälsan.

Utöver detta finns ytterligare en faktor som är viktig att beakta. Många av dem som lider av denna sorts stress söker inte professionell hjälp. De tror i princip att det faktum att de alltid känner sig stressade är en del av deras personlighet. Men här är det nödvändigt att hitta passande psykologiska verktyg som kan hjälpa individen att göra hälsosamma förändringar för att de ska kunna hålla sig psykiskt friska.

Många av dem som lider söker inte professionell hjälp.

Symptomen på episodisk akut stress

Som vi nämnde så finns det en problematisk aspekt med episodiskt akut stresstillstånd. Nämligen att i grund och botten så tror inte de personer som lider av det att de behöver hjälp. De kan inte se att det sätt på vilket de reagerar är oproportionerligt eller att de inte vet hur de ska hantera sina känslor. De har helt enkelt bara insett att livet är komplext och att de måste anpassa sig till varje pris.

De mest karaktäristiska symptomen på detta tillstånd är följande:

  • En konstant känsla av irritabilitet och dåligt humör.
  • Överdriver även de minsta vardagsproblemen. Detta gör naturligtvis att personen upplever att allting står utanför deras makt, vilket förvärrar deras humör.
  • Stela muskler, spändhet och en känsla av tyngd i hela kroppen.
  • Spänningshuvudvärk.
  • Matsmältningsproblem, yrsel och konstant hjärtklappning.
  • I allmänhet så lider dessa individer av högt blodtryck och hjärt- och kärlproblem.

Det är dessutom viktigt att notera att panikattacker och episodisk akut stress följs åt i många fall.

Orsaker till episodisk akut stress

Episodisk akut stress är ett tydligt resultat av en överkänslig och krävande personlighetsstil. Som vi nämner ovan så lever dessa personer i högt tempo, med en konstant oro och en känsla av att de inte uppfyller sina mål.

Denna så kallade typ A-personlighet, som den definieras av Friedman och Rosenman, är först och främst en som är dålig på att hantera frustration, ilska och raseri. Dessa individer tenderar att vara tävlingsinriktade till den grad att de behöver bevisa för sig själva att de kan uppnå det de bestämt sig för att göra. När de inte lyckas med detta, upplever de känslor av besvikelse och panik.

Även andra studier som bland annat en studie av Mark P. Petticrew visar att beteendemönstret kopplat till typ A-personligheten innebär en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Stressbehandling

Det finns många effektiva metoder för att behandla stress. Men inte alla tekniker passar alla individer. Det är därför viktigt att ta hänsyn till varje enskild individ för att ta fram en adekvat behandling.

Överlag kan personer som lider av akut episodisk stress gynnas av följande terapeutiska strategier:

Tekniker för känslomässig kontroll

Personer som har svårt att kontrollera sina känslor och impulser kan ha stor nytta av att lära sig tekniker för känslomässig kontroll. Några av de mest passande teknikerna i detta sammanhang är:

  • Kontrolltekniker för irritabilitet och ilska
  • Logiskt resonemang
  • Tankereglering
  • Emotionell självreglering
  • Självsäkerhet
  • Djupandning
  • Muskelavslappning
  • Mindfulness

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa dessa individer att förstå hur de tänker och hur deras mentala processer påverkar deras emotionella tillstånd och beteenden. Således är målen för denna terapi följande:

  • Att förändra individens tankegångar gällande tankar som ger upphov till stress, impulsivitet och höga krav.
  • Att uppmuntra personen att fokusera lugnt på nuet, identifiera orsakerna till dennas oro och jobba på dessa för att förbättra sitt humör.

Avslutningsvis vill vi även lyfta fram en annan viktig aspekt. Ibland kan man fastna i beteenden som man tror är normala eller bara ens personlighetsdrag när de i själva verket är tydliga patologiska tillstånd. Men att normalisera stress och se det som en livsstil tummar på välbefinnandet och har en allvarlig inverkan på hälsan. Kom ihåg detta.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Petticrew, M. Lee, K. & McKee, M. (2012). Type A Behavior Pattern and Coronary Heart Disease: Philip Morris’s “Crown Jewel”. Am J Public Health, 102(11): 2018-2025.
  • Friedman, H. & Booth-Kewley, S. (1987). Personality, Type A Behavior, and Coronary Heart Disease: The Role of Emotional Expression. Journal of Personality and Social Psychology. 53(4): 783-792.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.