Familjeteckning: emotionell utvärdering av barn

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 16 juli, 2023

Familjeteckning är ett av de mest välkända testen för emotionell utvärdering av barn. Det ger oss en förståelse för hur barnet eller ungdomen uppfattar sina närmaste relationer. Det är ett enkelt sätt att förstå kvaliteten hos relationer och kommunikation, och hur barn bygger sin verklighet baserat på familjeband.

Detta diagnostiska test har funnits i över sju decennier. Psykiatrikern Miles Porot skapade det 1951 och det är nu ett av de vanligaste verktygen som används för att utvärdera personligheter hos barn mellan 5 och 16 år.

Även om det finns experter som idag tvivlar på pålitligheten hos projektiva tekniker, såsom trädtestet och familjeteckning, är deras giltighet väl utforskad.

Det är viktigt att nämna att läkare använder detta test tillsammans med andra, mer standardiserade metoder. Intervjuer, tester och utvärderingar såsom denna kan tillsammans tillhandahålla tillräckligt med information för en exakt diagnos.

Det är ett enkelt, snabbt sätt att bättre förstå barns känslor, familjerelationer och emotionella mognad.

Vad är målet med familjeteckning?

Som du förmodligen redan vet instinktivt så är tecknande en symbolisk aktivitet där barn avslöjar mycket om sig själva. Teckning och lek är två perfekta resurser för psykologisk diagnos av barn.

Det är därför familjeteckning är ett användbart test för alla barnpsykologer och terapeuter. Det kan hjälpa hälsoexperter att nå följande mål:

• Förstå problemen som barnet eller ungdomen har i familjen.
• Förstärka kvaliteten hos de emotionella banden.
• Se hur barnet ser på familjerelationer och hur det känner inför dem.
• Identifiera möjliga konflikter med vissa familjemedlemmar.
• Utvärdera den emotionella och psykologiska mognaden hos barnet eller ungdomen.
• Utvärdera familjens kommunikationsstil.
• Få reda på vad barnet eller ungdomen oroar sig för hemma.

Det är även viktigt att nämna att det viktigaste med detta test är den emotionella aspekten. Utvärderingen försöker inte bara få patienten att rita något. Istället måste experten fostra bekväm, flödande dialog med barnet medan det ritar. Barnet bör öppna upp sig, linje för linje.

Kort sagt ska tecknandet hjälpa barnet att släppa ut sina känslor och orosmoln.

Hur använder terapeuter familjeteckning?

Terapeuter och psykologer använder familjeteckning på följande sätt:

• Först erbjuder de barnet ett ark papper och färgade pennor.
• Miljön ska vara bekväm. Barnet ska känna sig tryggt.
• Därefter ber de barnet eller ungdomen att rita sin familj.
• De säger att teckningen inte kommer betygsättas. Tanken är att barnet ska vara avslappnat när det ritar. Ju mer det njuter av upplevelsen desto bättre.
• Ett sätt att få mer information under testet är att ställa frågor: Vem är det här? Vad gör personen? Kommer du överens med honom/henne? Vem är gladast? Vem är minst glad?

Det är även viktigt att psykologen noterar ordningen i vilken barnet skapar olika element i teckningen. Vidare bör denne även indikera huruvida barnet suddar ut något, kryssar bort något, tvekar etc.

Hur utvärderar man testet?

I början hade familjeteckning ett psykoanalytiskt fokus. Som en konsekvens utfördes analysen av testet genom en Oidipus-lins eller Freuds skeden av psykosexuell utveckling.

Idag är tolkningen mer standardiserad. Terapeuter använder statistisk information såväl som den personliga situationen för varje barn.

Här kommer några av riktlinjerna för att utvärdera en familjeteckning.

• Storlek och plats: stora teckningar betyder trygghet. Små figurer som är fast i ett hörn betyder i sin tur rädsla och osäkerhet.
• Kurvor och raka linjer: teckningar med vinklar och kurvor visar energi och mognad. Teckningar med få former och/eller stereotypiska eller grova figurer visar å andra sidan omognad och inhibition.
• Ordning och avstånd: en aspekt terapeuten bör utvärdera är ordningen i vilken barnet ritar varje figur. Barn ritar vanligtvis mamman först, eller den som det känner sig närmast emotionellt. En annan viktig detalj att utvärdera är avståndet som barnet lämnar mellan personer.
• Utelämning av vissa personer: ett vanligt mönster är att vissa barn väljer att inte rita sig själva i kärnfamiljen. Detta är något som är viktigt att utvärdera och ha i åtanke. Utelämning av en av föräldrarna eller ett syskon kan också tyda på bortstötning.

Till sist ska vi komma ihåg att terapeuter inte endast förlitar sig på familjeteckning för att ställa en diagnos. När det används i samband med intervjuer och standardiserade tester kan det dock tillhandahålla tillräckligt med information för en mer pricksäker och konkret utvärdering.

För att summera är detta verktyg, precis som andra projektiva tester, ett fönster mot barns känslor. Framför ett blankt ark kan barnet känna sig fritt att uttrycka rädsla, oro och andra underliggande problem.