Förakt kan orsaka psykologisk skada

· 11 januari, 2019

Förakt och bitterhet kan orsaka psykologisk skada. Det kan röra sig om en gest, ett ansiktsuttryck eller ett beteende som trycker ner det en annan person säger. Få beteenden är lika skadliga för den psykologiska integriteten som de som förstör relationer eller har en permanent negativ påverkan på ett barns utveckling.

Vi är mer vana vid att prata och läsa om hat eller likgiltighet, men förakt har oftast visat sig vara den dödligaste känslan. Det är ett känslomässigt massförstörelsevapen. Ilska eller likgiltighet kan vara tillfälliga reaktioner, men förakt går betydligt djupare.

Personer som avskyr andra har en klar och tydlig intention att förnedra andra personer. De försöker förlöjliga och även ignorera andra. De gör detta genom att leta efter det perfekta tillfället att skada sinnet, bryta ned självkänslan och förstöra förtroendet för evigt.

Förakt visas antingen öppet eller diskret, men det finns en sak som vi bör tänka på: de personer som föraktar andra uppvisar ett fegt beteende som grundar sig på bitterhet och en total brist på känslomässig mognad.

”Om du lyckas med att inte förakta någon kommer du att ha flytt från faran med många svagheter.”
Charles Dickens

Man och kvinna som sitter i soffan.

Det dagliga föraktet som förstör relationer

Vi har alla upplevt förakt på ett eller annat sätt. Det kanske hände under barndomen då någon inte förstod våra teckningar, som blev kritiserade och även förlöjligade. Kanske en av föräldrarna nedvärderade allt man gjorde, sade eller ville ha.

Det är dessutom möjligt att man har haft en relation med en partner som haft denna vana. Personen gjorde en grimas varje gång man sade något; eller så kanske personen kritiserade vår smak eller nedvärderade allt vi gjorde eller inte gjorde. Det är inte någon tillfällighet att John Gottman, psykolog och erkänd relationsexpert, efter 40 års forskning sade att förakt utan tvekan är en av de faktorer som orsakar flest uppbrott.

Låt oss titta närmare på vad föraktet involverar.

Föraktets anatomi

  • Förakt är motsatsen till empati.
  • Empati är förmågan att öppna upp sig själv för en annan person och förstå dennes verklighet och behov, men förakt är raka motsatsen. Först bygger man en mur, och sedan ställer man sig på den för att trycka ned andra.
  • Barn som växer upp i miljöer där det förekommer förakt och förnedring löper större risk för att drabbas av låg självkänsla, stress och ångestproblem.
  • Folk som är vana vid att förakta andra har vissa saker gemensamt. Dessa personer tolererar inte att man inte håller med dem och tänker inte på andras behov. De är dessutom inte så värst bra på att kommunicera. De visar därför sin bitterhet med sin hållning, blick och ansiktsuttryck.
  • Dessa personer har vissa psykologiska dimensioner. De är fulla av frustration och djup ilska. Deras förakt projicerar deras egna negativa känslor på andra.

Pojke som mår dåligt.
Föraktet kan orsaka psykologisk skada

Ett ständigt förakt kan orsaka psykologisk skada och påverkar dessutom den fysiska hälsan. University of Pennsylvania utförde en studie i ett antal skolor och kom fram till flera saker. Förakt har först och främst en påverkan på självkänslan. Alla de elever som blivit utsatta för förödmjukelse och förakt hade en mer negativ självbild.

Förakt, stress och ständiga trakasserier har en allvarlig effekt på immunförsvaret. Offren löper högre risk för förkylning, allergier, matsmältningsproblem och infektioner.

Förakt är den skadligaste känslan eftersom den undervärderar andra och kan orsaka psykologisk skada. Föraktet uppvisar en total brist på omtanke och empati. Den får andra att må dåligt och ger upphov till ångest och rädsla. Föraktet bryter våra emotionella relationer och gör att våra barn växer upp med en dålig självkänsla.

  • Fischer, A. H., & Roseman, I. J. (2007). Beat Them or Ban Them: The Characteristics and Social Functions of Anger and Contempt. Journal of Personality and Social Psychology. https://doi.org/10.1037/0022-3514.93.1.103
  • Hutcherson, C. A., & Gross, J. J. (2011). The Moral Emotions: A Social-Functionalist Account of Anger, Disgust, and Contempt. Journal of Personality and Social Psychology. https://doi.org/10.1037/a0022408