Företag måste främja mental hälsa på arbetsplatsen

Europeiska arbetsmiljöbyrån har slagit fast: företag måste garantera och ta hand om sina anställdas psykiska välbefinnande. Om de inte hanterar dessa psykosociala risker, som ångest eller stress, kommer de att få böter.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 19 april, 2023

Att upptäcka och avhjälpa anställdas psykiska obehag bör vara ett mål i alla organisationer. Till exempel har de psykosociala riskerna som härrör från personal som upplever stress, ångest eller depression i samband med mobbning en hög kostnad, både i mänskliga och ekonomiska termer. Det kan bland annat orsaka missnöje, sjukskrivning, ökad risk för olyckor och låg produktivitet. Av denna anledning är det dags att företag tar upp frågan om mental hälsa på arbetsplatsen.

Det verkar dock som att vi fortfarande lämnar den psykologiska aspekten av våra jobb i bakgrunden. Produktion är viktigare än mänskliga behov, liksom att nå mål och värdera tekniska aspekter. Detta leder till uppfattningen att arbetslivet ofta inte är förenligt med god mental hälsa på arbetsplatsen.

Lyckligtvis börjar vi numera uppmärksamma många av dessa realiteter. Idag finns det arbetsplatsinspektörer som utvärderar psykologiska faktorer eftersom man förstår att psykosociala risker också innebär yrkesmässiga risker.

Europeiska arbetsmiljöbyrån har föreskrivit att företagen från och med nu måste ta itu med denna aspekt. Annars kommer de att dömas till höga böter.

Detta är en revolutionerande förändring som kan innebära ett stort framsteg i vår sociala struktur.

Att upptäcka psykiskt obehag hos anställda: ett försummat mål

Många kommer att ställa sig skeptiska till ovanstående nyheter. När allt kommer omkring kan det faktum att arbetsmiljötekniker nu är skyldiga att ta hand om, förebygga och upptäcka problem som stress eller ångest verka omöjligt eller bara en dröm för vissa.

Fram till nu har arbetsmiljörisker uppfattats som faktorer förknippade med elektriska faror, bränder, explosioner, föroreningar, fall, extrema temperaturer etc. Man har dock glömt (eller medvetet förbisett) att bestämmelserna om arbetsmiljörisker också bör omfatta psykologiska variabler. Det räcker faktiskt inte att säkerställa att en avdelning har ett tillräckligt antal nyligen kontrollerade brandsläckare.

Psykosociala faktorer har länge varit stigmatiserade

Att upptäcka anställdas psykiska obehag innebär att man analyserar organisationens psykosociala faktorer. Det är med andra ord viktigt att ta hänsyn till alla förhållanden på en individs arbetsplats som kan påverka dennes psykiska välbefinnande. Som regel ska följande områden beaktas.

• Stress.
• Psykisk belastning och trötthet.
• Missnöje med arbetet på grund av scheman, organisation, löner m.m.
• Brist på motivation kopplad till den anställdes känslor av missnöje.
• Motsägelsefulla krav och otydlighet gällande den anställdes ansvarsområden och arbetsuppgifter.
• Dålig organisation. Detta skapar otrygghet hos de anställda.
• Interpersonella problem. Till exempel mobbning, diskussioner, diskriminering, konflikter etc.

Europeiska arbetsmiljöbyrån hävdar att mer än hälften av européerna anser att stress är huvudproblemet i alla arbetsmiljöer. På lång sikt leder detta till fysiska och psykiska sjukdomar. Men mental hälsa fortsätter att vara ett stigma.

Enligt en studie utförd vid University of Albany i USA av Dr. Michael T. Ford, känner många anställda i dessa situationer en viss känsla av orättvisa och övergivenhet.

Vi måste vidta åtgärder för att främja mental hälsa på arbetsplatsen

Det europeiska initiativet att tvinga företag att upptäcka de anställdas psykiska obehag är goda nyheter. Men det finns något uppenbart som vi bör tillägga. Det är meningslöst att tillämpa tester på anställda för att bedöma psykosociala aspekter om det därefter inte leder till förbättringar.

Om man upptäcker att 70 procent av en personalstyrka uppvisar höga nivåer av stress, räcker det därför inte att bara veta det. Vi måste vidta åtgärder. För en miljö med hög nivå av psykologisk utmattning leder till låg prestation. Det leder också till något mycket värre: olycksrisker, hjärt- och kärlproblem, muskel- och skelettproblem och ännu fler psykiska problem.

Stress är substratet för alla psykosociala problem. Det uppstår när de krav som ställs på oss är större än vår förmåga att klara av dem. Med det sagt, detta är det eviga ledmotivet i många organisationer. Det är faktiskt inte alla företag som är villiga att anpassa sina arbetsvillkor till de anställdas resurser och kapacitet.

Hur man förebygger psykosociala problem för att främja mental hälsa på arbetsplatsen

Jobbstress är fortfarande ett stigma. När någon lider tenderar vi att se detta som individens problem, på grund av att denne inte vet hur denne ska anpassa sig till villkoren för sitt jobb.

Det är viktigt att ha en detalj i åtanke: uppmärksamhet på arbetsrelaterad stress från ett företag är inte bara en moralisk skyldighet, det är ett juridiskt krav som arbetsgivaren måste följa. I Europa regleras det av ramdirektivet 89/391/CEE.

När det kommer till att förebygga psykosociala problem räcker det därför inte att bara upptäcka de anställdas psykiska obehag. Arbetsplatsen måste införa mekanismer som säkerställer att problemet inte når extrema proportioner. Arbetsgivare är skyldiga att garantera korrekta arbetsförhållanden som tillgodoser deras anställdas psykiska hälsa.

De anställda måste dock också lära sig tekniker och strategier för att främja sitt psykologiska välbefinnande på jobbet. Att möta utmaningar flexibelt, ha god emotionell intelligens och hantera stress i vardagen är också av största vikt. Det är faktiskt en utmaning som alla måste ta ansvar för, både chefer och anställda.