Hur du hanterar känslan att du inte vill göra någonting
När ditt humör är lågt och din kropp och själ inte är i harmoni kanske du inte vill göra någonting. Allt tynger dig och tröttar ut dig och varje uppgift du ska göra känns som att bestiga ett berg. Även om det är vanligt att dessa känslor uppstår ibland och du vanligtvis återställer din motivation, uppstår ett problem när obehagskänslorna kvarstår.
Faktorer som stress kan sänka din motivation till ett minimum. Men det kan också finnas andra underliggande fysiska och psykiska orsaker till att du känner att du inte vill göra någonting. Faktum är att depression och oläkt trauma ofta går hand i hand med denna känsla. Att förstå vad som får dig att känna så här hjälper dig att förstå vad du ska göra åt det.
Emotionell utmattning är ofta mer invalidiserande än fysisk utmattning.
Att känna att man inte vill göra någonting
Vi känner alla att vi inte vill göra någonting då och då. Det är ett vanligt klagomål och ett du utan tvekan har upplevt. Vi kommer att klargöra exakt vad denna upplevelse innebär.
Att inte känna för att göra något tyder på ett psykofysiskt tillstånd som går bortom kroppslig utmattning eftersom emotionell eller mental utmattning uppträder. I regel löser sig dessa situationer av sig själva efter några dagar, när du väl har haft en paus eller har löst det som oroar dig. De kan dock bli kroniska med tiden.
När en brist på motivation och känslor av missmod och trötthet varar i mer än två veckor, kan det vara symtom på ett hälsoproblem eller ett psykiskt tillstånd. Följande är egenskaper som ofta åtföljer dessa förnimmelser:
- Känslor av hopplöshet.
- Muskeltyngd
- Irritabilitet och dåligt humör.
- Svårigheter att reflektera.
- En tendens att skjuta upp saker.
- Ingen entusiasm att börja dagen.
- Känslor av utmattning och brist på energi.
- Brist på initiativ och motivation.
- Svårigheter att fatta beslut.
- Behovet av att sova mer än nödvändigt.
- Brist på intresse för fritidsaktiviteter eller sociala aktiviteter.
- Svag prestation på jobbet eller när du studerar.
- Anhedoni eller oförmågan att uppleva njutning.
Du kanske också vill läsa om Möjliga orsaker till överdriven sömnighet
Varför känner du att du inte vill göra någonting?
Att känna att du inte vill göra någonting blir ett problem när du har många ansvarsområden som du inte har möjlighet att undvika. Arbete, hushållssysslor, familj och de mål du vill uppnå i livet kräver rörelse och handling. Men ibland faller din styrka och entusiasm. I dessa situationer måste du veta vad som ligger bakom dina känslor.
Hälsoproblem
Känslor av missmod, apati och trötthet är vanliga hos patienter som lider av sköldkörtelsjukdomar. En artikel publicerad i tidskriften Frontiers in Physiology säger att vissa kvinnor utvecklar förändringar i HPT-axeln som ett resultat av negativa upplevelser.
När specialister ställs inför omotiverade och trötta patienter måste de utesluta problem som dessa. Det finns dock vissa andra faktorer att beakta inom det fysiologiska området. Till exempel:
- Migrän.
- Fibromyalgi.
- Hormonella förändringar.
- Kroniskt trötthetssyndrom (ME)
- Ett försvagat immunförsvar.
- Sömnlöshet och andra sömnstörningar.
- Dålig kost och brist på näringsämnen.
Tristess och rutin
Vid vissa tillfällen saknar vi alla hopp, motivation och spännande mål. Rutin och tristess fräter på hjärnan. Som människor behöver vi stimulans i vårt dagliga liv för att fortsätta röra på oss, planera och följa våra drömmar och mål. När vi misslyckas med detta uppstår känslor av obehag och missmod.
Kronisk stress
Ibland kanske du förbiser effekten som oreglerad och överväldigande stress har på din fysiska och mentala hälsa. En studie publicerad i tidskriften Future Science säger att aktiveringen av vissa neuroendokrina kretsar kan förändra flera processer, påverka immunsystemet och den kardiovaskulära hälsan etc.
Dessa tillstånd av oro, spänning och ångest får bara dyka upp ibland och inte vara för länge. Försök att använda lämpliga hanteringsstrategier.
Tyngden av olösta problem
Du tenderar att inte känna för att göra någonting när du har för många problem och inte vet hur du ska hantera dem. Till exempel kan meningsskiljaktigheter i ditt förhållande blandas med arbetsbrist eller dåliga arbetsförhållanden. Tillsammans med detta kommer frustration på grund av dina ouppfyllda drömmar, bristen på tid för dig själv och den ständiga skuggan av osäkerhet.
Ibland är livet faktiskt för komplicerat och ditt sinne använder försvarsmekanismer för att be dig att stanna upp. Därför är dessa trötthetskänslor bara ett varningstecken på att du behöver tid att tänka och fatta vissa beslut.
Utmattning, ett tecken på depressiva besvär
Trötthet och bristande motivation är två återkommande kännetecken för depressiva besvär. En forskningsstudie publicerad i tidskriften Frontiers in Immunology visar att det är vanligt att depression uppstår med en inflammatorisk aktivering av immunsystemet som påverkar det centrala nervsystemet.
Detta förklarar känslan av tyngd, muskelvärk och utmattning som inte kommer att försvinna, även om du har sovit tio timmar i sträck. Det finns också fler kriterier som talar om för dig att du står inför en depressiv sjukdom. Till exempel:
- Känslor av hopplöshet.
- Låg självkänsla.
- Sömnstörningar.
- Negativa tankar.
- Självmordstankar eller autolytiska tankar.
- Förändringar i ätmönster.
- Oförmåga att lösa problem.
- Anhedoni eller oförmåga att känna njutning.
När du inte känner för att göra något är det nyttigt att ge dig själv några dagars vila och avbrott. Konstnärliga tekniker, som att måla eller skriva, är läkande.
Olöst trauma kan också leda till att du inte vill göra någonting
De flesta av oss drabbas av trauma någon gång. Det kan vara en förlust, ett känslomässigt sammanbrott, en olycka, ett övergrepp eller bevittnande av en våldsam händelse, för att nämna några. Som regel kan du övervinna dessa händelser. Du glömmer dem inte, men du lär dig att leva med minnena utan att de tynger dig överdrivet.
Men vissa människor kan inte gå vidare, särskilt om den traumatiska upplevelsen inträffade i barndomen. Det beror på att barn har färre hanteringsresurser. Det är viktigt att veta att traumans neurobiologiska mekanik är djup och skadlig, vilket gör att både sinnet och kroppen påverkas.
Ett exempel lyfts fram i en studie publicerad i Archives of General Psychiatry. Den visar att barndomstrauman ökar risken för att utveckla kroniskt trötthetssyndrom.
Hur du åtgärdar din brist på energi och motivation
Om du har känt för att inte vilja göra något på länge är det bästa du kan göra att börja med en läkarkontroll. Det första steget är att utesluta eventuella medicinska problem. Om det inte finns några hälsorelaterade orsaker såsom en sköldkörtelsjukdom, måste du genomföra några förändringar för att återställa din energi och ditt välbefinnande.
För att initiera en sådan förändring måste du börja engagera dig för dig själv. Du tenderar ofta att sätta andra först, men nu är det dags att öva på egenvård. Prova följande:
- Sätt upp dig nya mål och syften.
- Lär dig problemlösningstekniker.
- Lär dig avslappningstekniker och djupandning.
- Införliva resurser för att hantera stress i din dagliga rutin.
- Förbättra ditt mentala fokus och rationalisera dina negativa tankar.
- Organisera dina rutiner så att du har flera timmars fritid.
- Gör små förändringar i ditt liv. Anmäl dig till exempel till en kurs och träffa nya människor.
- Njut av konstterapi. Att måla och skriva är fantastiska aktiviteter.
- Var medveten om de aktiviteter eller personer som ger dig mer stress än välbefinnande.
- Ge dig själv lite vila och tid till avkoppling. Det är dags att lyssna på dig själv, att komma fram till vad du vill ha i ditt liv.
- Tillämpa beteendeaktivering. Även om ditt sinne säger till dig att du inte känner för att göra någonting, ska du ta en promenad. Ofta förändras ditt sinne när du aktiverar din kropp.
De bästa psykologiska behandlingarna
Om dina känslor av missmod och brist på energi inte försvinner måste du begära experthjälp. Följande terapeutiska modeller kan hjälpa:
- Lösningsfokuserad strategisk kort terapi gör att du kan identifiera vad som händer med dig. Du kan då förbättra dina styrkor och uppnå nya mål. Det är en riktigt effektiv terapi.
- Kognitiv beteendeterapi. Detta är den mest använda metoden och den typ som stöds av den största mängden vetenskapliga bevis. Det hjälper dig att bearbeta dina negativa tankar och begränsande övertygelser och anamma hälsosammare beteenden.
- Acceptance and commitment therapy. Den här modellen hjälper dig att förstå att livet inte är lätt, att det finns motgångar och att du måste acceptera det. Dessutom får du verktyg för att slå fast dina värderingar och ge dig möjlighet att gå framåt.
Slutligen ska du inte tveka att söka professionellt stöd om denna nedslående och tomma känsla börjar sudda ut den du är. När allt kommer omkring förtjänar du att njuta av ditt liv och vara en aktiv person, kapabel att kämpa för det du vill ha i det liv du förtjänar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fischer, S., Markert, C., Strahler, J., Doerr, J. M., Skoluda, N., Kappert, M., & Nater, U. M. (2018). Thyroid functioning and fatigue in women with functional somatic syndromes – role of early life adversity. Frontiers in Physiology, 9, 564. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5974249/
- Gorwood, P. (2008). Neurobiological mechanisms of anhedonia. Dialogues in Clinical Neuroscience, 10(3), 291–299 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3181880/
- Heim, C., Nater, U. M., Maloney, E., Boneva, R., Jones, J. F., & Reeves, W. C. (2009). Childhood trauma and risk for chronic fatigue syndrome: association with neuroendocrine dysfunction: Association with neuroendocrine dysfunction. Archives of General Psychiatry, 66(1), 72–80. https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/482949
- Ho, N., & Sommers, M. (2013). Anhedonia: a concept analysis. Archives of Psychiatric Nursing, 27(3), 121–129. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3664836/
- Lee, C.-H., & Giuliani, F. (2019). The role of inflammation in depression and fatigue. Frontiers in Immunology, 10, 1696. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6658985/
- Mariotti, A. (2015). The effects of chronic stress on health: new insights into the molecular mechanisms of brain-body communication. Future Science OA, 1(3). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5137920/
- Targum, S. D., & Fava, M. (2011). Fatigue as a residual symptom of depression. Innovations in Clinical Neuroscience, 8(10), 40–43. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3225130/
- Vassend, O., Røysamb, E., Nielsen, C. S., & Czajkowski, N. O. (2018). Fatigue symptoms in relation to neuroticism, anxiety-depression, and musculoskeletal pain. A longitudinal twin study. PloS One, 13(6), e0198594. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5991664/