Personlighetstester: vi jämför 5 olika varianter
Personlighetstester är några av de mest använda verktygen inom psykologin. Även om detta är något som är svårt att mäta eftersom det finns dynamik som gör varje individ unik, är personlighetstester mer användbara än vi tror.
Men först måste vi veta vilka typer av tester som existerar, vad de mäter och vilken metodologi de använder.
Alla har vi nog tagit någon form av personlighetstest någon gång, vare sig det var för en arbetsintervju, i kliniska syften eller bara för skojs skull. Men vi måste komma ihåg att vissa tester är mer giltiga än andra. Om vi vill få pålitlig information måste vi var kräsna.
Inom psykologin finner vi vanligtvis två väldigt specifika typer av tester. De första är de klassiska psykosomatiska testerna. De utgår från ett kognitivt beteendeperspektiv och antar att folk kommer vara ärliga när de svara.
Den andra typen är projektiva tester. Detta är tester där den svarande projicerar saker från sitt undermedvetna med hjälp av kreativa eller introspektiva övningar. Dessa är väldigt användbara, speciellt inom kliniskt utövande, kriminalteknik och med barn.
Härnäst ska vi gå igenom vilka personlighetstester som oftast används för att definiera, förstå och beskriva personligheter.
1. Personlighetstester: Femfaktorteorin
Även om det inte exakt är ett personlighetstest så är Femfaktorteorin mycket välkänd, och lade grunden till ett stort antal tester vars syfte är att förstå och mäta mänskligt beteende. Den delas upp i fem huvudsakliga områden, eller dimensioner, som är kända under akronymen “OCEAN”.
- Openness to experience (öppenhet)
- Conscientiousness (samvetsgrannhet)
- Extroversion (utåtvändhet)
- Agreeableness (vänlighet)
- Neuroticism
Testet har varit mycket framgångsrikt i många olika sammanhang, från läkarmottagningar till jobbintervjuer och syokonsulenter. Många experter inom dessa fält set på Femfaktorteorin som ett väldigt framgångsrikt ramverk.
2. Frågeformuläret 16PF
Frågeformuläret 16PF är ett av de mest respekterade testerna. Det är resultatet av decennier av arbete och analyser av Raymond B. Cattell – en brittisk psykolog som är känd för sina stora bidrag till fälten personlighet och intelligens. Det var till exempel han som föreslog existensen av flytande intelligens och kristalliserad intelligens.
Personlighetstestet 16PF har kontinuerligt uppdaterats och reviderats, men kärnan förblir densamma: 16 faktorer och 5 sekundära faktorer.
- A (värme)
- B (logiskt tänkande)
- C (emotionell stabilitet)
- E (dominans)
- F (livlighet)
- G (medvetenhet om regler)
- H (social djärvhet)
- I (känslighet)
- L (vaksamhet)
- M (abstraktion)
- N (privat)
- O (återhållsamhet)
- Q1 (öppenhet för förändring)
- Q2 (självtillit)
- Q3 (perfektionism)
- Q4 (spänning)
3. Myers-Briggs-testet
Myers-Briggs-testet är ett personlighetstest som är välkänt för att vara baserat på Carl Jungs arbete. Själva testet utvecklades av Katharine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers. Detta test må vara väldigt populärt, men det används inte ofta i kliniska omständigheter.
Eftersom det saknar användbarhet i kliniska och brottstekniska sammanhang är det främst populärt för personlig tillväxt och ibland på skolor och arbetsplatser. Informationen som Myers-Briggs-testet tillhandahåller är som följer:
- Hur vi fokuserar vår uppmärksamhet och får vår energi (utåtvänd eller introvert)
- Hur vi uppfattar och bearbetar information (känsla eller intuition)
- Hur vi tar beslut (tanke eller känsla)
- Hur vi riktar oss mot världen utanför (genom mer logisk-rationella bedömningar eller emotionella uppfattningar)
4. Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI)
MMPI är ett av de mest populära personlighetstesterna för kliniska, brottstekniska och personliga syften. Det ger dig en väljusterad profil om personligheten hos varje person, men lämpar sig även för att upptäcka olika former av mentala sjukdomar. MMPI mäter folk efter en rad olika skalor. Dessa inkluderar depression, cynism, schizofreni, ångest, antisociala beteenden, mani, paranoia, etc.
5. Rorschachtestet
Alla har vi nog hört talas om Rorschachtestet. I filmer tycks psykiatriker använda det så fort en patient kliver in genom dörren, även om det inte ser ut så i verkligheten. Efter att Hermann Rorschach publicerat testet 1921 började det omedelbart spridas till den psykoanalytiska rörelsen.
I dagsläget är det fortfarande ett projektivt test, likt trädtestet eller Thematic Appreciation Test (TAT).
Dessa projektiva tester kräver dock en psykolog för att kunna utvärderas. En expert måste utvärdera allt från hur lång tid det tar för patienten att svara till innehållet han tillskriver varje bild.
Testet presenterades som ett sätt att “spåra” formen och prägeln hos vår personlighet. Om det används på egen hand kommer det med andra ord inte ge några avgörande svar. Det bästa är att testet används som ett komplement till andra verktyg, för att få fler perspektiv och en mer exakt beskrivning.
Detta kanske intresserar dig
