Vad är klassiska testteorier och hur används de?

28 november, 2019
Klassiska testteorier anses vara psykometrins ursprung. Läs allt om det här!

Inom psykologin så är klassiska testteorier antingen psykologiska eller psyko-tekniska, och designade för att studera eller utvärdera en funktion.

Psykologiska tester är därför redskap för att utvärdera och mäta någons psykologiska egenskaper. Läs vidare för att få reda på mer om klassiska testteorier.

Klassiska testteorier

Tester är sofistikerade mätinstrument. I många fall är det väldigt användbara för att göra psykologiska utvärderingar. Ett test måste dock uppfylla en psykometrisk poäng för att kunna vara till hjälp.

Specialisten som applicerar testet måste också veta hur man utvärderar det.

Testteorierna berättar även hur vi kan utvärdera ett tests kvalitet och i många fall hur vi kan minska fel. De två viktigaste koncepten inom klassiska testteorier är därför pålitlighet och giltighet.

Pålitlighet har att göra med informationens stabilitet då processen upprepas. Detta är i grund och botten en utopi i praktiken eftersom det är omöjligt att till hundra procent återskapa testresultaten.

Det är relativt enkelt att exempelvis se till att temperaturen eller ljudnivån är desamma, men att kontrollera interna variabler hos personen som gör testet är betydligt svårare.

Validitet har att göra med till den grad som de empiriska bevisen och teorin ger stöd åt tolkningen av testresultaten (2). Annars kan vi säga att giltigheten är ett mätinstruments förmåga att kvantifiera det som man ska mäta.

Det finns två stora teorier när det kommer till att konstruera och analysera tester: den klassiska testteorin (CTT) och föremålsresponsteorin (IRT). Här under förklarar vi de grundläggande aspekterna av CTT.

Flervalsfrågor på prov.

Klassiska testteorier (CTT)

Detta tillvägagångssätt tenderar att vara det som används mest inom analyser och skapandet av tester.

De svar som en person ger i ett test jämförs med hjälp av statistiska och kvalitativa metoder med de svar som andra individer har gett. Detta låter oss göra en jämförelse.

Att klassificera är dock inte så värst enkelt. Psykologerna måste se till att de instrument som de använder är rätt kalibrerade och att de inte har några fel.

Då en psykolog applicerar ett test på en eller flera personer så kommer vederbörande att få dessa personers empiriska testresultat. Detta ger oss dock inte någon information om hur noggranna dessa testresultat är.

En person kan exempelvis ha fått en låg poäng eftersom han eller hon inte mådde bra denna dag eller så kan det bero på att lokalen där testen gjordes inte var så värst lämplig.

Klassisk lineär regressionsmodell

Spearman föreslog en klassisk testteori i början av 1900-talet. Forskaren föreslog sedan en väldigt enkel modell för testresultaten: klassisk linjär regressionsmodell.

Denna modell innebär att man antar att ett visst testresultat (X) har två variabler. Den första variabeln är det riktiga resultatet (V) och det andra är felet (e). Den sistnämnda kan orsakas av saker som ligger bortom vår kontroll.

Det är anledningen till varför man använder CTT för att bestämma mätfelet.

Formeln är: X = V + e

Efter detta lade Spearman till tre antaganden till modellen:

Tre antaganden rörande den klassiska lineära regressionsmodellen

  • Det riktiga resultatet (V) är den matematiska förväntningen av det empiriska resultatet: V = E(X)
    • En persons riktiga resultat är därför ett medelvärde av samma test om en person hade tagit det under en oändlig tid.
  • Det finns ingen relation mellan antalet riktiga resultat och de fel som påverkar dessa resultat: r (v,e) = 0
    • Det riktiga testresultatet är oberoende av mätfelet
  • Mätfelen i ett visst test är inte relaterade till mätfelen i ett annat test: r (ex, ek) = 0
Person som tar ett test.

Klassiska testteorier är enkla. De kan appliceras i alla sammanhang och användas utan avancerade färdigheter inom matematik.

Problemet är att resultaten alltid kommer vara relaterade till den befolkning där testet gjordes. Testet kräver också ett minsta acceptabelt testresultat.

  • Muñiz Fernández, J. (2010). Las teorías de los tests: teoría clásica y teoría de respuesta a los ítems. Papeles del Psicólogo: Revista del Colegio Oficial de Psicólogos.
  • Prieto, G., & Delgado, A. R. (2010). Fiabilidad y validez. Papeles del Psicólogo, 31(1), 67-74.
  • De la Lengua Española, D. (2001). real Academia española.
  • Spearman, C. (1904). The proof and measurement of association between two things. The American journal of psychology, 15(1), 72-101.
  • Spearman, C. (1907). Demonstration of formulae for true measurement of correlation. The American Journal of Psychology, 161-169.
  • Spearman, C. (1913). Correlations of sums or differences. British Journal of Psychology, 1904‐1920, 5(4), 417-426.