Länken mellan hamstring och ensamhet

Om du tenderar att överkonsumera och finna tröst i materiella föremål, kan det vara ett tecken på att du känner dig ensam. Vi kikar närmare på förhållandet mellan dessa två realiteter.
Länken mellan hamstring och ensamhet
Elena Sanz

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz.

Senaste uppdateringen: 22 april, 2023

Idag verkar vi lida av en epidemi av ensamhet. I en alltmer individualistisk och konkurrensutsatt värld lyser genuina mellanmänskliga band ofta med sin frånvaro och antalet ensamhushåll ökar. Även om det att vara ensam inte nödvändigtvis är synonymt med känslomässig ensamhet, är vi i realiteten sociala varelser. Det verkar som om denna frånvaro av meningsfulla band leder till att vissa människor hamstrar föremål för att fylla detta tomrum. I den här artikeln tittar vi på kopplingen mellan hamstring och ensamhet.

Faktum är att detta är en trend som de flesta av oss blivit en del av. Vi konsumerar alltmer och internet och ny teknik underlättar för oss att köpa varor från bekvämligheten av våra egna hem. Istället för att spendera kvalitetstid med andra människor och bygga och vårda starka, meningsfulla relationer, lägger vi därför alltmer tid på att shoppa online.

Tvångsmässigt köpbeteende (CBB) har ökat världen över under de senaste två decennierna. Men alla är inte lika påverkade av denna trend. Så vad är det som gör oss mer benägna att ersätta tillgivenhet och sällskap med materiella varor? Låt oss ta reda på det.

Man som samlar på bilar

Tendensen att samla på sig och hamstra

Anlaget att hamstra och samla är ganska vanligt i djurriket. Den mänskliga hjärnan är också programmerad att göra det, speciellt när vi inte kan lita på en säker och regelbunden tillgång på förnödenheter. Faktum är att vi alla i viss mån tycker om att ha ett fullt skafferi och flera klädesplagg eller dekorativa föremål. Med det sagt går vissa av oss till ytterlighet på detta område.

Personer med patologiskt hamstringsbeteende tenderar att samla på sig föremål som de inte kan skiljas från. Faktum är att bara tanken på att göra det orsakar dem enorm oro. Det beror antingen på att de känner att de kan behöva dem i framtiden eller för att de tillskriver dem en känslomässig betydelse. Följaktligen fyller föremålen hela utrymmet i deras hem och blir en betydande källa till obehag.

Dessa individer har i allmänhet färre och sämre sociala relationer. Dessutom har de ofta svårt att relatera till andra och använder sina ägodelar och samlingar som ett sätt att knyta an till ett lyckligt förflutet eller för att hantera ensamhet.

Varför ensamhet leder till hamstring

Så varför väljer vissa människor att fylla sina sociala och känslomässiga tomrum med materiella varor? En studie som genomfördes 2018 ger en del intressant information i ämnet:

Antropomorfism

Studien hävdar att ett svar finns i antropomorfism, tendensen att tillskriva mänskliga drag och kvaliteter till icke-mänskliga entiteter. Precis som barnet som hävdar att dess docka har känslor eller huvudpersonen i filmen Cast Away som blir fäst vid en boll som han kallar Wilson.

Människor som lever ensamma liv med ett större behov av tillgivenhet och sällskap kan antropomorfisera djur och föremål. Detta kompenserar för bristen på värme som de uppnår genom social kontakt. Från att vända oss till ett gosedjur för tröst till att namnge tekniska prylar… Det finns många sätt vi oavsiktligt tillskriver vilja, åsikter eller känslor till föremål. Det har bevisats att de ensammaste människorna gör det oftare.

Ångestintolerans

Å andra sidan verkar det som att de som har större svårigheter att tolerera ångest är mer benägna att förvärva och samla föremål. Denna intolerans mot ångest beror på bristen på adaptiva hanteringsmekanismer.

När de drabbade står inför motgångar sveps de med av skuld eller grubbleri och känner sig både överkänslosamma och överväldigade. Följaktligen finner de tröst i objekt (och förvärvet av dem) inför dessa negativa känslor som är outhärdliga och okontrollerbara.

Orolig anknytning

Tendensen att i överdriven grad förvärva och samla föremål återfinns också hos personer med oroliga anknytningsstilar. Dessa individer upplever negativa känslor oftare och mer intensivt och känner sig mindre kapabla att hantera dem.

Dessutom tenderar de att ha känslomässiga brister och behov av anknytning och känslomässig trygghet. Det är därför de tillskriver mänskliga egenskaper till föremål för att täcka sina otillfredsställda sociala behov. De kan till och med finna en sorts känsla av tillhörighet i överkonsumtion och hamstring som de verkligen längtar efter.

Hamstring och ensamhet

Forskningsstudier om detta ämne visar att tendensen att samla, förvärva eller fästa sig vid föremål hjälper vissa individer att kompensera för sin brist på sociala kontakter. Därför kan det vara till hjälp för dem när som helst. Detta är dock inte hälsosamt. Följaktligen bör de söka stöd för att lära sig hur man bygger och upprätthåller meningsfulla mänskliga band.

Slutligen tyder forskningsresultaten på att behandling av antropomorfism och intolerans mot ångest kan vara en bra utgångspunkt om vi vill bekämpa en tendens till överdrivet hamstrande.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Epley, N., Waytz, A., & Cacioppo, J. T. (2007). On seeing human: A three-factor theory of anthropomorphism. Psychological Review, 114(4), 864–886. https://doi.org/10.1037/0033-295X.114.4.864
  • Granero, R., Fernández-Aranda, F., Mestre-Bach, G., Steward, T., Baño, M., del Pino-Gutiérrez, A., … & Jiménez-Murcia, S. (2016). Compulsive buying behavior: Clinical comparison with other behavioral addictions. Frontiers in Psychology7, 914.
  • Instituto Nacional de Estadística. (2020). Encuesta continua de hogareshttps://www.ine.es/prensa/ech_2020.pdf
  • Norberg, M. M., Crone, C., Kwok, C., & Grisham, J. R. (2018). Anxious attachment and excessive acquisition: The mediating roles of anthropomorphism and distress intolerance. Journal of Behavioral Addictions7(1), 171-180.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.