Liking gap: Varför du tror att du inte är omtyckt
Du gillar förmodligen att träffa nya människor. Men under dessa upplevelser kan en skugga ofta uppstå i ditt sinne, en existentiell oro. Vilket första intryck gav du dem? Gillade de dig? Dessa tvivel kan leda till ett utmattande fenomen som kallas liking gap.
Plötsligt kommer du på dig själv med att utvärdera samtalet du hade. Faktum är att du granskar det, ord för ord, som en KGB-agent som letar efter ledtrådar. Men du letar istället efter brister, sådana som betyder att du kanske har gjort ett dåligt intryck. Även om du kanske bara ägnar några minuter åt den här uppgiften, hamnar vissa människor i en oändlig loop som kan pågå i timmar.
De flesta av oss skulle vilja vara mer sympatiska och åtnjuta den typ av magnetisk karisma som omedelbart fängslar andra. Som människor behöver vi faktiskt bli omtyckta av andra eftersom våra kontakter är viktiga i vårt sociala spel. Att ge en image av tillit och närhet är följaktligen en grundläggande princip i vår socioemotionella väv.
Men denna grundläggande princip om sällskaplighet innebär ofta att man drabbas av mer än en kognitiv förvrängning. Detta kan orsaka ångest.
Som regel tenderar vi att underskatta de intryck vi gör på andra.
Liking gap är en kollektiv upplevelse
William James var en av de första psykologerna som studerade vårt behov av social anknytning. Han var en pionjär inom det vetenskapliga studiet av psykologiska fenomen och fokuserade på området perception. Faktum är att han menade att bebisar förutom att behöva mat och skydd också längtar efter att få kontakt med sina föräldrars tillgivna blickar.
Det är också genom dina ögon som du som vuxen tenderar att bedöma om andra gillar dig eller om du skapar misstro hos dem. När du träffar nya människor, analyserar du på många sätt om de gillar dig eller inte. Samtidigt tenderar du intressant nog att underskatta det intryck du lämnar hos andra.
Med andra ord har du en kognitiv bias som talar om för dig att du gjort bort dig genom att säga det eller det, att du fällde en dum kommentar eller att de måste tycka att du är så tråkig. De flesta av oss har gått i den här typen av mentala fällor någon gång. Ett problem uppstår dock när denna uppfattning blir nästan tvångsmässig och leder till social ångest.
Vikten av andras bedömningar
Vad andra tycker om oss är viktigt för oss. Framförallt när vi är unga. Teorin om liking gap hävdar att ångesten kring att bli omtyckt och tendensen att underskatta oss själva kan förstöra våra relationer. Du kanske inte går till dessa ytterligheter, men dina tvivel och vanan att älta dina konversationer kan orsaka en något obekväm upplevelse.
Du skulle förmodligen älska att kunna fråga personen du just har träffat vad denne tycker om dig. Men när det kommer till sociala relationer tenderar vi alla att treva oss fram genom att använda trial-and-error-tester och navigera försiktigare. Detta kan orsaka ångest. Men som människor är vi programmerade att ansluta, skapa band och gå med i sociala grupper.
Att vara omtyckt är synonymt med integration i gruppen, något som vi alla strävar efter när vi är tonåringar men inte så mycket i vuxen ålder. Faktum är att vid senare åldrar har vi ofta bara några få vänskapsband.
Du har inte alltid rätt: du är mer omtyckt än du tror
En studie utförd av universiteten Yale, Cornell och Harvard i USA och Essex i Storbritannien, analyserade fenomenet liking gap. Forskarna upptäckte att de flesta av oss har riktigt kritiska interna dialoger. Vi matar oss själva med negativa antaganden om vilken inverkan vi har på människor vi just har träffat.
Denna osäkerhet präglas av att vi ännu inte vet vilka värderingar och vilken typ av personligheter de figurer som vi har pratat med har. De som vi vill tycka om till varje pris. Men forskningen visade att vi som regel tenderar att gilla varandra mer än vi tror, och sådana biaser är helt ogrundade.
Så varför har du en sådan Machiavellisk intern domare? Varför plågar du dig själv genom att analysera allt andra säger? Varför straffar du dig själv för vad du gjort eller inte sagt? Sanningen är att det att tvivla på din positiva inverkan på andra, uppmuntrar dig att försöka förbättra dina sociala färdigheter.
Självklart bör du helst inte gå till extremen att ständigt och tvångsmässigt ifrågasätta dig själv.
Vår bekymmer gällande att tycka om andra uppstår mellan sju och nio års ålder, när integration med våra kamrater blir en prioritet.
Hur man motverkar liking gap och slutar tvivla på sig själv när man träffar nya människor
Liking gap blir ett mycket viktigt mentalt schema under tonåren. Men i takt med att åren går och du mognar, bekymrar du dig mindre över intrycket du gör på människor du just har träffat. Det beror på att du känner dig mer självsäker och självförtroendet ligger till grund för en stor del av dina dagliga interaktioner.
Men vad kan du göra om den osäkra lilla rösten stannar kvar i ditt mentala universum? Vilka strategier kan du använda om du fortsätter att älta dina konversationer och är rädd för att ge ett dåligt intryck på människor som kommer in i ditt liv?
Tvivel är vanliga: andra tycker likadant som du
“Väcker jag obehag hos dem?” “Kommer de att tycka att jag pratar för mycket eller för lite?” “Kommer de att tycka att jag är en tråkig och ointressant person?” Du kanske spenderar timmar på att tänka den här typen av tankar. Men du måste förstå att alla upplever tvivel på sig själva när de precis har träffat någon.
Faktum är att de allra flesta av oss behöver känna att vi är omtyckta av andra. Därför är det mycket troligt att den andra personen gör exakt samma sak medan du tänker på den första konversationen.
Gilla dig själv och rätt personer kommer att gilla dig
Liking gap kan bli plågsamt om du ger det för mycket makt. Det kan till och med få dig att glida ner i den sociala ångestens avgrund. Detta får dig att anta att du alltid kommer att göra bort dig och att andra alltid dömer dig. Men få handlingar är mer befriande än att vara dig själv och släppa in rätt personer i ditt liv.
Att ha gott självförtroende och att uppfatta dig själv som en dyrbar varelse med de mest intressanta dygderna och värderingarna, gör att du kan gå genom livet med bättre självkänsla. Det är varken nödvändigt eller hälsosamt att gilla alla. Du behöver helt enkelt få kontakt med de typer av figurer som är i harmoni med dina värderingar och din personlighet. Det är inte svårare än så.
Utan tvekan kan strukturen i sociala relationer ibland vara plågsam. Dessutom är det en konstant inlärningskurva. Du måste se till att du alltid har din välkalibrerade kompass av självkärlek och självkänsla med dig. Då kommer du att kunna skapa de bästa möjliga kopplingarna.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Boothby, E.J., Cooney, G., , Sandstrom, G.M., & Clarke, M.S. (2018) The Liking Gap in Conversations: Do people like us more than we think? Psychological Science, 29(11), 1742-1756
- Mastroianni, A.M., Cooney, G., Boothby, E.J. & Reece, A.G. (2021) The liking gap in groups and teams. Organisational Behaviour and Human Decision Processes, 162, 109-122.