Lucifereffekten: hur vi kan begå onda handlingar

5 maj, 2019

Lucifereffekten kan inträffa i vilken del som helst av ditt dagliga liv. Det är en förvandling. Den kan få en helt vanlig, god och välutbildad person förmögen att begå avskyvärda onda handlingar. De är människor som inte har någon störning eller traumatiskt förflutet, men som ändå blir dehumaniserade av det kraftfulla intrycket av en särskild situation.

Varje kriminolog som kan lite sociologi kommer att tala om för oss att ondska inte är en form av ”fantasi” eller universell term som existerar enbart som en motsats till ”godhet”. Den existerar i en kontext: en särskild social situation samt psykologiska mekanismer kopplade till den.

”Gränsen mellan gott och ont är genomtränglig och nästan vem som helst kan förmås överträda den av omständigheternas påtryckningar.”

-Phillip Zimbardo-

Ett känt exempel på Lucifereffekten är häxjakten i Salem, när samhället på den tiden greps av en religiös fanatism, puritanism och kollektiv hysteri. Ett annat bra exempel är den nu kända TV-karaktären Walter White från serien ”Breaking Bad”.

Antropologen Alan Page Fiske och Tage Shakti påpekar att under Lucifereffekten påbörjar en person en serie onda handlingar baserade på vad han uppfattar som rätt. Det innebär att det han gör, hur hemskt det än kan verka, rättfärdigas av den komplexa personliga situationen och sociala kontexten han befinner sig i. Vi måste dock ha i åtanke att inget våld någonsin är ”en dygd”.

Vid ett visst tillfälle kan en person känna behov eller uppleva att han har som uppgift att överträda gränsen för ondska och grymhet på grund av sociala och strukturella omständigheter. Detta är Lucifereffekten. Mer än något annat är moral ett nyckelkoncept här. Kort sagt fungerar moralen som ett ankare för vårt sinne: det finns logik och integritet bortom påtryckningarna från omgivningen eller förtvivlan.

Lucifereffekten - om onda handlingar

Lucifereffekten och Philip Zimbardos studie

Kvällen den 28:e april 2004. De flesta människor i USA håller på att avsluta sin middag och sitter ned framför TV:n för att titta på programmet ”60 minuter”. Någonting förändrades den dagen. TV-bolaget visade dem någonting som de flesta inte var förberedda på.

De sände bilder från Abu Ghraib-fängelset i Irak, där en grupp amerikanska soldater (män och kvinnor) torterar och våldtar de irakiska fångarna på de mest fruktansvärda och förödmjukande sätt.

En av de som såg dessa scener med omåttlig fasa var den välkände psykologen Philip Zimbardo. För honom var dessa onda handlingar inte nya, inte märkliga och inte oförklarliga. Det amerikanska samhället såg det dock som ett störande intrång på deras allmänna trosuppfattningar.

Helt plötsligt var de som ansetts ”goda” nu onda. Frälsarna förvandlades till torterare. Kanske hade de överskattat den amerikanska militärens förmåga?

Zimbardo-experimentet från 1971

Efter publiceringen av fotografierna anklagades och fördes dessa sju amerikanska säkerhetsvakter till rättegång. Trots allt tyckte Dr. Philip Zimbardo att det var nödvändigt att närvara vid rättegången som ett expertvittne för att förklara vad som hänt.

Faktum är att han, innan han gick till rättegången, gjorde en sak väldigt tydlig. Ondskan som hade grott i det där fängelset var effekten av Bush-administrationen och en politik som tydligt underlättade Lucifereffekten.

En av anledningarna till att han kände sig tvingad att delta i rättegången var att han själv upplevt en liknande situation som den i Abu Ghraib fängelset. 1971 utförde han ett experiment på Stanfords universitet, det kända Stanfordfängelse-experimentet. Han delade upp två grupper av studenter i ”vakter” och ”fångar”.

Efter några veckor bevittnade Zimbardo oväntade och otroliga nivåer av grymhet. Liberala universitetsstudenter, kända för sin osjälviskhet, vänlighet och sociala förmågor, blev till sadister. Och detta enbart genom att iklä sig rollen som ”vakter”. Till slut gick det för långt och Zimbardo var tvungen att sätta stopp för experimentet.

stanfordexperimentet - om onda handlingar

Lucifereffekten och dess psykologiska processer

Vad som hände i det experimentet på Stanfords universitet verkar vara en tydlig föraning om vad som skulle inträffa många år senare i Abu Ghraib-fängelset. Dr. Zimbardo försökte inte fria soldaterna eller rättfärdiga deras handlingar. Han framställde dem sannerligen inte som offer. Istället ville han erbjuda en vetenskaplig förklaring på hur vissa omständigheter kan förändra våra handlingar helt.

Dessa är de psykologiska processerna som Zimbardo identifierade och som utgör Lucifereffekten:

  • Gruppkonformism: Solomon Asch teoretiserade om att vissa sociala påtryckningar kan driva oss till att utföra handlingar som egentligen går emot våra värderingar. Och varför? För att bli accepterade.
  • Auktoritetslydnad-studier av Stanley Milgram. Detta fenomen är vanligt, till exempel i grupper med militär eller polisiär hierarki. Här är en stor procent av medlemmarna kapabla att begå våldsamma handlingar om de är berättigade eller beordrade av någon med högre rang.
  • Moralisk bortkoppling, av Albert Bandura. Folk har sina egna moraliska koder och värderingar. Ibland genomför de dock mentala ”piruetter”, även om det går tvärtemot deras principer. Det kan gå så långt att de ser någonting som är moraliskt oacceptabelt som rätt och riktigt.
  • Miljömässiga faktorer. Dr. Zimbardo lärde sig att dessa soldater arbetade 12-timmarspass 7 dagar i veckan i över 40 dagar utan ledigt. Faktum är att de sov i cellerna. Anläggningen var också i dåligt skick, med mögel, blodfläckar och mänskliga kvarlevor på väggarna. Dessutom utsattes de för cirka 20 dödliga attacker per vecka.
om lucifereffekten

Hur förhindrar vi onda handlingar?

Sammanfattningsvis förklarar Zimardo i sin bok ”The Lucifer Effect” att dehumaniseringen var oundviklig. Situationens omständigheter, kontextuell social dynamik och psykologiska påtryckningar kan driva fram ondska i oss alla. Alla bär vi på det anlaget, vi är alla kapabla till att utföra onda handlingar, vare sig vi gillar det eller inte.

Vi kan dock motverka den här perversa sidan med bestämdhet, integritet och tydliga gränser. Vi kan använda dessa för att påminna oss själva om vilka vi är.