Martin Seligman och hans teorier

Martin Seligman är en av de viktigaste samtida psykologerna, särskilt för sina teorier om välbefinnande. Vi kikar närmare på några av dem.
Martin Seligman och hans teorier
Sergio De Dios González

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 28 oktober, 2023

Martin Seligman är en känd amerikansk psykolog och författare. Han föddes den 12 augusti 1942 i Albany i USA. Han är professor vid University of Pennsylvania och är en av de viktigaste gestalterna inom positiv psykologi. I den här artikeln ska vi stifta närmare bekantskap med Martin Seligman och hans teorier. Faktum är att hans teorier om inlärd hjälplöshet och välbefinnande har blivit ikoniska.

Seligman har haft en enastående karriär. Han var ordförande för American Psychiatric Association (APA) och redaktör för dess berömda onlinetidskrift Prevention and Treatment. Dessa prestationer ledde till hans konsolidering som psykolog och författare till flera böcker. Han har faktiskt blivit känd som en viktig psykologisk teoretiker i ämnet och en stor forskare.

De studier som utförs av Dr. Martin Seligman och hans positiva psykologi fokuserar främst på förhållningssätten till depression. Han menar att vi kan använda mer intelligenta strategier inför detta tillstånd.

“Tankevanor behöver inte bestå för evigt. Ett av de viktigaste fynden inom psykologi under de senaste tjugo åren har varit att individer väljer sitt sätt att tänka.”

-Martin Seligman-

Hans bidrag till behandlingen av depression

Faktum är att Martin Seligman har gjort många bidrag gällande depression orsakad av negativa tankar. Hans arbete går i linje med studierna av professor Aaron T. Beck, som också var känd för sina bidrag till depressionsbehandlingar. Det är också relaterat till kognitiv terapi om problemen med verklighetsuppfattning och förlust av kontroll inför negativa upplevelser.

Man bör komma ihåg att positiv psykologi ägnar en stor del av sina ansträngningar till att identifiera de faktorer eller variabler som gör vissa individer extremt mentalt motståndskraftiga när de ställs inför svårigheter. En av dessa faktorer är tröghet när det gäller att tänka. Faktum är att vi ofta ställer oss själva inför problemen på det imaginära plan som vi bygger och i vilket vi placerar dem.

Martin Seligman och hans teorier om inlärd hjälplöshet

Martin Seligman och hans teorier har lyft möjligheten att öka välbefinnandet och minska depression hos patienter. De postulerar tillhandahållandet av fantastiska verktyg för att lösa problem och ändra uppfattningen av världen hos de som är deprimerade. Likaså har hans studie om lycka bidragit till att hitta sätt att stärka vissa dygder och förmågor.

Kvinna med öppna armar som njuter av sin lycka

Ett av de centrala begreppen i Martin Seligmans arbete är inlärd hjälplöshet. Det är relaterat till frånvaron av aktivitet eller brist på respons på situationer som hotar individen. Faktum är att det blir en källa till depression för många människor. Det uppstår när någon upplever en situation och helt enkelt låter resultatet komma utan att agera på något sätt. Detta sker i ett ramverk där det finns automatiska negativa tankar som förhindrar handling.

Baserat på dessa reflektioner skapade Martin Seligman 2002 teorin om autentisk lycka hos människor. Han avancerade sedan experimentella studier som senare blev hans teori om välbefinnande och PERMA-modellen. Dessa fokuserar på hur positiva känslor och relationer, tillsammans med personligt engagemang, leder till måluppfyllelse och känslomässig balans.

Seligman tog också upp poängen med att motverka människors negativa tankar som en antidepressiv mekanism och lyfte fram känslorna av lycka och optimism. För att vi inte ska hamna i depression måste de situationer som vi ställs inför rationaliseras eller förklaras, på ett positivt och inte ett negativt sätt. Detta innebär ett perspektiv av njutning och hopp.



Faran med inlärd hjälplöshet

Hanteringen av våra mellanmänskliga relationer är direkt förknippad med vår mentala hälsa, särskilt med självkänsla och de problemlösningsstrategier vi tenderar att använda. I denna mening hindrar inlärd hjälplöshet (frånvaro av hopp) oss från att mobilisera våra resurser för att försöka ta oss ur en komplicerad situation.

Det får oss med andra ord att ge upp. Det är en position som i många fall leder direkt till depression. Således kan den i hög grad påverka vårt sätt att agera, tänka och känna.

I många fall uppstår ångest och depression när vi inte kan hitta lösningar på problem. Bristen på initiativ när man står inför en svårighet eller delegering av allt ansvar är två av korrelaten till denna inlärda hjälplöshet. Seligman bekräftar att en brist på självförmåga (jag kan göra det) i kombination med ett lågt kontroll-lokus (det ligger i mina händer att uppnå det) kan avläsas som en vital attityd.

Att hantera inlärd hjälplöshet

Svåra situationer på jobbet, i skolan eller i den sociala eller familjära miljön kan generera en känsla av hjälplöshet hos någon samtidigt som personen känner sig attackerad eller kränkt. När detta händer räcker det inte att säga till någon som är i en sådan situation vad man ska göra. Personen måste se att denne behåller förmågan att positivt påverka vad som händer.

Föreställ dig till exempel skadade löpare. De kan behöva sluta träna ett tag för att återhämta sig. Även om de inte kan träna löpning kan de dock använda andra metoder för att förbättra sig. De kan till exempel gå till en fysioterapeut för att påskynda återhämtningen, jobba med muskelgrupper som inte har påverkats av skadan eller sköta kosten för att undvika att gå upp i vikt.

Å andra sidan kommer idrottare som fallit offer för inlärd hjälplöshet att känna att det enda de kan göra är att låta tiden gå tills skadan läker. Denna attityd kommer inte bara att frustrera dem och undergräva deras känsla av kontroll, utan kommer också att innebära att de inte kan återfå formen förrän de har återhämtat sig från sin skada.

Känslor och emotioner, såsom kärlek eller mod, tapperhet, uthållighet och social intelligens kan läras. Det hjälper oss att omstrukturera negativa tankar. I sin tur leder det till att vi tar oss framåt i situationer som testar vår mentala styrka.

Orolig kvinna som symboliserar inlärd hjälplöshet enligt Martin Seligman.

Martin Seligman och hans teorier om välbefinnande: PERMA-modellen

Ett annat av Martin Seligmans stora bidrag till psykologi är PERMA-modellen. Den beskriver människors fria val för att öka sitt välbefinnande. Därför innehåller den grunderna och indikatorerna för att må bra, vara positiv och behålla den attityden och känslan så länge som möjligt i det dagliga livet.

I Seligmans bok från 2002, Authentic Happiness, hävdar han att lycka består av positiva känslor, engagemang och mening. Han bytte senare sitt studieobjekt från lycka till välbefinnande.

PERMA-modellen

Seligmans PERMA-modell är baserad på en akronym som representerar de fem huvudelementen för välbefinnande:

  • P (positive emotions – positiva känslor). Det går ut på att öka antalet positiva känslor (tacksamhet, hopp, kärlek, nyfikenhet etc.). Det ska inte ses som ett sätt att byta ut de negativa känslorna (rädsla, sorg, ilska, etc.) mot positiva, utan snarare som ett verktyg för att hantera dem.
  • E (engagement – engagemang). Att göra ett åtagande för oss själva och våra styrkor, för att placera oss i ett tillstånd av harmoni, affinitet och medvetandeflöde. Med andra ord, vårt engagemang i sökandet efter de typer av aktiviteter som gör att vi kan gå in i optimala aktiveringstillstånd. Till exempel när du är så fördjupad i ett projekt eller en uppgift att tiden verkar stanna. Det beror på att du bara koncentrerar dig på det du gör just nu.
  • R (relationships – relationer). Att främja sunda och positiva relationer är en viktig faktor för att uppnå välbefinnande.
  • M (meaning and purpose – mening och syfte). Denna faktor hänvisar till sökandet efter mening och syfte i våra liv och innebär att vi tillhör något som är större än oss själva. På så sätt ligger varje mål och syfte vi uppnår till grund för en relevant mening. Detta genomsyrar dem med transcendentala betydelser.
  • A (accomplishment – prestation). Det förutsätter framgång och en känsla av prestation. Därför innebär det upprättandet av mål som, när de väl uppnåtts, kommer att få oss att känna oss kompetenta och autonoma.

Välbefinnande

Seligman menar att om vi lyckas täcka alla ovanstående faktorer, kan vi uppnå hållbart och fullständigt välbefinnande. Han klargör dock att vi inte bör försöka främja var och en av faktorerna i PERMA-modellen likvärdigt eller på ett påtvingat sätt. Istället måste vi försöka främja dem som vi identifierar oss med och känner oss mest bekväma med, utan att behöva äventyra vårt eget välbefinnande.



Martin Seligman och hans teorier om positiva känslor och motivation för att agera i svåra situationer

Som du ser är Martin Seligmans tillvägagångssätt inriktat på att arbeta med känslor på ett positivt sätt. Detta ger näring och lyfter fram det goda hos varje människa. Att göra det höjer avsevärt en individs självförtroende och självkänsla.

Målet är att säkerställa att individer lyckas använda sin kapacitet i konfliktsituationer. Det strävar efter att främja en positiv lösning på svårigheter och motivera effektiva åtgärder i specifika situationer. I förlängningen att eliminera ovanan att sopa problem under mattan eller förtränga dem.

Glad kvinna med öppna kramar som symboliserar Martin Seligmans teorier

Seligmans koncept om välbefinnande omfattar både lycka och optimism. Båda kan hittas genom positiva känslor, engagemang för aktiviteter, positiva relationer med omgivningen och skapandet av personliga syften och prestationer. Till syvende och sist hindrar de oss från att falla offer för depression och hjälper oss att uppnå ett njutbart liv.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Maier, S. F., & Seligman, M. E. (1976). Learned helplessness: Theory and evidence. Journal of Experimental Psychology: General, 105(1), 3–46. https://doi.org/10.1037/0096-3445.105.1.3
  • Tayyab, R & Seligman, M. (2018). Positive Psychotherapy: Clinician Manual. Oxford University Press.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.