Missanpassat dagdrömmande: vad är det?
Missanpassat dagdrömmande definierar ett märkligt syndrom. Personen som lider av det spenderar mycket tid i fantasier och helt bortkopplad från verkligheten.
Även om vi alla dagdrömmer så finns det personer som tar det till överdrift. Detta överdrivna dagdrömmande isolerar dem, och de kan börja försumma mat, ansvar och relationer.
När vi talar om syndrom så kanske en varningsklocka ringer, eftersom det verkar som att vi börjar se patologier i till synes normalt beteende. Därför vill vi först klargöra att alla beteenden börjar analyseras ur en klinisk synvinkel när de börjar störa personens normala liv.
När en person använder sina fantasier och drömmar för att isolera sig från verkligheten i timmar eller fly från emotionella konflikter, så pass att det leder till självförsummelse, då har vi att göra med ett psykopatologiskt beteende.
Dagdrömmande är därför inte ett problem i sig så länge det förekommer i en fullt fungerande vardag. 95% av befolkningen faller i denna kategori, och alla fantiserar vi. Genom att göra det sätter vi igång otaliga hjärnområden som förbättrar vår mentala smidighet.
Strukturer som prefrontala cortex, limbiska systemet och diverse kortikala områden kopplade till sensorisk information hjälper oss därmed att reflektera över vissa områden av livet, ge bränsle till nya projekt och förbättra vårt humör.
Dagdrömmande är vanligtvis små stunder under vår dag som agerar som mentala “återställningar”; som tillfälliga tillflyktsorter som hjälper vårt välmående. Men det sanna problemet uppstår när vi föredrar dessa privata världar snarare än det verkliga livet.
Bakom tillståndet som kallas missanpassat dagdrömmande finns det faktiskt vanligtvis andra underliggande och associerade problem. Detta kan inkludera diverse trauman, tvångstankar, underliggande konflikter…
Låt oss ta en titt på lite mer data nedan.
Missanpassat dagdrömmande: karaktärsdrag
Överdrivet eller missanpassat dagdrömmande finns ännu inte i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-V). Man väntar sig dock att det kommer inkluderas i framtida utgåvor i takt med att mer forskning utförs.
Året var 2002 när psykiatrikern Eliezer Somer från University of Haifa i Israel började tala om detta fenomen. Han döpte det och beskrev associerade symptom.
Symptomen inkluderar följande:
- Dessa patienter är drömmare; drömmare förmögna att skapa egna karaktärer och leva sig in i komplexa, detaljerade och väldigt livliga berättelser.
- Dessa fantasier stör det verkliga livet. Alla dagliga stimuli kan vara en utlösare för att skapa en ny berättelse, ett nytt internt narrativ i vilket personen kan leva sig in, utan att ta hänsyn till vad han eller hon gör för stunden.
- De försummar sina ansvar, inklusive mat och hygien.
- De har svårt att sova på natten.
- När de vaknar utför de vanligtvis repetitiva eller stereotypiska rörelser, inklusive ansiktsuttryck.
- De talar eller muttrar ofta med låg röst under dessa fantasier, där de iscensätter sin egen pjäs.
- Dessa fantasier kan vara i timmar. Att avsluta dem och återgå till verkligheten leder till stor ångest, liknande den vid beroende av substanser.
Vad är missanpassat dagdrömmande?
Som vi antytt håller man fortfarande på att beskriva och analysera detta tillstånd. Det finns dock många psykiatriker och psykologer som behandlar dessa patienter dagligen. Vi kan även se hur artiklar publiceras titt som tätt, för att uppdatera med ny data och behandlingar.
Därför blir begränsningarna hos detta tillstånd allt mindre, och experter validerar informationen vi redan har. Missanpassat dagdrömmande är ett tillstånd som aldrig kommer ensamt. Andra sjukdomar eller underliggande problem är relaterade till det, såsom:
- Övergrepp eller andra traumatiska händelser någon gång i livet.
- Depression.
- Tvångsbeteende.
- Borderline personlighetsstörning eller associerade tillstånd.
Man har även observerat att personer med autism tenderar att uppvisa denna typ av beteende.
Behandling för detta tillstånd
Specialister som arbetar med patienter med missanpassat dagdrömmande måste först ta reda på vad den underliggande orsaken är. Den terapeutiska strategin kommer nämligen inte vara densamma för någon med depression som för någon med tvångsbeteende.
Det är det som är utmaningen och startpunkten man utgår från när man närmar sig detta tillstånd.
Det är även intressant att veta att psykiatrikern Eliezer Somer utvecklade en skala med vilken man kan diagnostisera detta kliniska tillstånd. “Skalan för missanpassat dagdrömmande” (MDS) har 14 nivåer med vilka man kan definiera tillståndet. Man har använt den för att skilja detta tillstånd från andra, såsom schizofreni och psykos.
Å andra sidan har den psykoterapeutiska tekniken EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) demonstrerat hög effektivitet för behandling av detta tillstånd.
Det är ett intressant tillvägagångssätt med vilket man kan behandla emotionella svårigheter som orsakas av traumatiska händelser. Det skapades 1987 av Francine Shapiro.
“Ibland får sinnet ett så pass hårt slag att det gömmer sig i sin egen isolering. Ibland är verkligheten bara smärta, och för att fly från den smärtan måste sinnet överge verkligheten.”
-Patrick Rothfuss-
Kognitiv beteendeterapi
Även kognitiv beteendeterapi kan vara effektiv. Med denna terapi är målet följande:
- Sammankoppla personen med verkligheten.
- Främja reglerade aktiviteter och tidskontroll.
- Identifiera stimuli som genererar dagdrömmar.
- Förbättra uppmärksamheten.
- Främja hälsosamma levnadsvanor.
- Främja intressen som integrerar patienten i daglig dynamik.
Avslutningsvis är det viktigt att vara uppmärksam när vissa beteenden sveper oss bort från våra ansvar och chansen att njuta av ett fullt, lyckligt och ansvarsfullt liv. Missanpassat dagdrömmande kan ibland vara en “drog” vi använder för att isolera oss från en verklighet som sårar oss eller som vi inte finner mening i.