Nyfikenhet och hunger delar hjärnområde

Nyfikenhet, önskan efter kunskap, lärande och upptäckt liknar till stor del hungern efter mat. Så mycket att de delar samma hjärnområde och processer.
Nyfikenhet och hunger delar hjärnområde
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Nyfikenhet och hunger delar samma hjärnområde. Detta är ett fascinerande faktum eftersom det här är två grundläggande mänskliga behov och eftersom båda krävs för vår överlevnad. Det ena är strävan efter att hitta näring och det andra handlar om att skaffa sig kunskap för att bättre anpassa sig till svårigheter och förändringar.

Albert Einstein sa att nyfikenheten har sin egen anledning till att vara. Få saker är viktigare än att ifrågasätta allt i miljön. Att gå bortom det uppenbara, ställa frågor, utforska och titta på världen med ett barns passion, intresse och busiga oskuld är något extraordinärt.

Som du kan tänka dig är det ingen tillfällighet för varken människor eller djur att ha en nyfiken disposition. Lusten att upptäcka saker är lika avgörande som behovet av att känna sig hungrig. Faktum är att båda dimensionerna fungerar som impulser som styr beteenden, säkerställer vår existens och hjälper oss att fortsätta utvecklas i alltmer komplexa miljöer.

Vad skulle människor vara utan det fysiologiska behovet av att hitta något att äta? Då skulle det inte finnas något mänskligt liv, och detta skulle inte heller vara fallet utan impulsen att kika in i ett nyckelhål. Det behov som får oss att undra hur man kan hitta botemedel mot sjukdomar, till exempel.

”Allmänheten har en omättlig nyfikenhet att veta allt, förutom vad som är värt att veta.”

-Oscar Wilde-

En hand håller en vidvinkellins

Varför delar nyfikenhet och hunger samma hjärnområde?

Detta är en ny upptäckt. Ett team av neurovetenskapsmän från University of Reading i Storbritannien har med en studie kommit fram till  att nyfikenhet och hunger verkligen delar hjärnområde.

De misstänkte redan att dessa båda dimensioner är två viktiga drivkrafter för motivation. Således är det sant att hungern kan leda människor till extrema situationer för att tillfredsställa den. Det kan tyckas förvånande men nyfikenheten har också lett till att människan anstränger sig för att samla kunskap, upptäcka andra scenarier och finna sig själv som den mest avancerade varelsen på denna planet.

Är det bara en tillfällighet? Så verkar inte vara fallet. Det är mycket möjligt att hunger och nyfikenhet uppstår från gemensamma mekanismer eftersom de leder till samma ändamål: uppehälle. Nyfikenheten driver trots allt rörelse, handling och framför allt att ta oss bortom komfortzonen för att veta vad som finns på andra sidan.

Något liknande är uppenbarligen vad som lett människor till att bli upptäcktsresande; varelser som kan korsa nya territorier för att hitta bättre resurser för att överleva och blomstra. Tänk till exempel på förhistoriska mänskliga migrationer och vad de betytt för mänskligheten.

Denna upptäckt av Johnny King Lau, forskare i kognitiva neurovetenskap och hans team har bara bekräftat något som många redan misstänkt.

Accumbenskärnan

Det är tydligt att även om nyfikenhet och hunger delar hjärnområde, är den sistnämnda dimensionen lite mer komplex. Känslan av hunger är en kraftfull instinkt som aktiveras när hjärnan upptäcker en rad förändringar i blodhormoner och näringsnivåer.

Teamet av forskare från University of Reading, som ansvarar för denna studie, upptäckte dock ett intressant fenomen vid en magnetröntgen. Samma hjärnområde aktiveras när nyfikenheten tänds som när den tomma magen varnar hjärnan om att personen är hungrig. Det handlar här om accumbenskärnan. Liknande ökar också aktiviteten i andra områden såsom den bilaterala svanskärnan och det ventrala tegmentområdet.

Vad gör dessa områden i hjärnan specifikt? Dessa områden orkestrerar typer av beteenden; de impulser som är inriktade på hantering av belöningar. Med andra ord, de driver en människa att vidta åtgärder som gör att denna kan få något givande.

När det gäller hunger är näringsämnen det du får i utbyte för din handling. Men även nöjet av att njuta av en god måltid. Då det gäller nyfikenhet får du kunskap, gör nya upptäckter och hittar nya sätt att tillfredsställa ditt välbefinnande på många olika sätt.

En upplyst hjärna

Både nyfikenhet och hunger håller dig motiverad

Nyfikenhet och önskan att få information är ett psykologiskt fenomen som lockat intresset hos några av de viktigaste namnen inom psykologins historia, som bland annat William James, Ivan Pavlov och Frederic Skinner.

Man har kommit fram till att nyfikenhet och hunger delar samma områden främst för att de handlar om motivation. Den ena, nyfikenheten, kan tyckas vara ett tecken på intelligens och rationalitet. Den andra, hungern, en primär instinkt. Båda är dock avgörande för en människas överlevnad.

Förlusten av nyfikenhet är ofta förknippad med depression, och brist på hunger med sjukdom. Människor är ingenting utan någon av dem. Som William James med rätta sa, ”önskan att förstå det vi inte vet håller oss vid liv eftersom nyfikenhet också är en inte så lite nödvändig form av näring”.

Försök därför att upprätthålla denna impuls. Med andra ord, hitta sätt att ge näring åt den varje dag för att hålla dig vid liv i kropp och själ. I hälsa och hopp om att gå längre än alla gränser och utmaningar. Nyfikenhet och hunger är två grundläggande instinkter hos de flesta levande varelser.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Johnny King L LauHiroki OzonoKei KuratomiAsuka KomiyaKou Murayama. Hunger for Knowledge: How the Irresistible Lure of Curiosity is Generated in the Brain
  • Kidd, Celeste (2015) The psychology and neuroscience of curiosity, Neuron. 2015 Nov 4; 88(3): 449–460.
    doi: 10.1016/j.neuron.2015.09.01

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.