Prosociala handlingar: vad de är och hur de utvecklas
Varje dag fattar du många beslut som ställer dig inför dilemmat att antingen tänka på dig själv eller andra. Vid första anblicken verkar prosociala handlingar och själviskt beteende vara diametralt motsatta, men glömmer du verkligen bort dina egna behov genom att tillfredsställa andras? Vilka personliga och kulturella faktorer får dig att agera på detta sätt?
Man har upptäckt att vi människor är de enda djuren som visar samarbetsbeteende med individer som vi inte är nära släkt med. I resten av djurriket utgör släktskap och ömsesidighet gränserna för positivt beteende riktat mot andra. Därför kan vi säga att biologin inte fullt ut redogör för vår prosociala tendens. Faktum är att det är vår kultur som styr detta beteende.
Prosociala handlingar
Prosociala handlingar kan definieras som vilka handlingar som helst som gynnar andra eller har positiva sociala konsekvenser. Solidaritet, samarbete, att hjälpa andra, altruism… de är alla exempel på denna breda term.
Lite förenklat kan man säga att vi utför prosociala handlingar när vi gör något för någon annan. Dessa typer av handlingar är viktiga för att etablera och upprätthålla sociala relationer eftersom de underlättar positiva interaktioner med andra.
Prosociala handlingar är motsatsen till antisociala handlingar. Vi förstår det senare som våldshandlingar, intolerans och likgiltighet för andra och miljön. Men vad bestämmer vår personliga tendens att luta mot den ena eller andra sidan?
Prosociala handlingar och personlighet
Det har upptäckts att det finns ett samband mellan vissa personlighetsdrag och en större tendens att utföra prosociala handlingar:
- Självuppfattning. Denna term hänvisar till den uppfattning, de åsikter och de övertygelser som du har om dig själv. Bedömningen du gör av dig själv verkar vara direkt relaterad till ditt uppvisande av prosociala handlingar och, omvänt, av antisociala handlingar. Därför är de som har sundare och mer solid självkänsla mer benägna att hjälpa andra.
- Impulsivitet. Impulsiva människor tenderar att reagera snabbt och reaktivt utan att tänka på konsekvenserna. Deras impulsivitet minskar sannolikheten för att de ska utföra prosociala handlingar eftersom de inte tänker innan de agerar.
- Empati. Det här är förmågan att föreställa dig själv i en annan persons situation och förstå dennes känslor och uppfattningar. De mest empatiska människorna är de som ofta utför prosociala handlingar. Det beror på deras känslighet när det gäller att läsa av andra människors känslomässiga tillstånd.
Lärande och kultur
Utöver den biologiska komponenten som predisponerar oss att samarbeta med andra under vissa omständigheter, är det lärande och kultur som fullbordar denna ekvation.
För det första vet vi att allt beteende som följs av förstärkning tenderar att öka i frekvens. När det gäller prosociala handlingar är den förstärkning vi får när vi utför dem av social karaktär. Till exempel ett tack, ett leende, andra människors erkännande osv.
Vi skulle därför kunna säga att även inom altruism (det främsta moraliska beteendet) får den som utför det också någon form av förmån. Faktum är att om det bara hade inneburit kostnader för individen, skulle det inte ha fortgått över tid.
Å andra sidan spelar socialiseringsmodeller en grundläggande roll i främjandet av prosociala handlingar. Under barndomen observerar och imiterar vi beteendet hos dem omkring oss. Dessutom får vi information om vilka beteenden som är önskvärda och vilka som inte är det.
De värderingar som överförs under detta viktiga skede kommer att vara avgörande. Men även i vuxen ålder kan det att bli exponerad för vissa modeller leda till att vi anammar mer prosociala vanor. Ett exempel finns i den ökade miljömedvetenhet som många människor har utvecklat på senare tid.
Kort sagt, prosociala handlingar har stort värde för livet i samhället och för individens välbefinnande. Därför måste vi uppmuntra empati, självkänsla och självkontroll hos barn. Dessutom måste vi som vuxna visa mer av dessa handlingar i vårt dagliga liv. Att intressera sig för varandra är faktiskt fördelaktigt för alla inblandade.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Calvo, A. J., González, R., & Martorell, M. C. (2001). Variables relacionadas con la conducta prosocial en la infancia y adolescencia: personalidad, autoconcepto y género. Infancia y aprendizaje, 24(1), 95-111.
- Moñivas, A. (1996). La conducta prosocial. Cuadernos de trabajo social, 9(9), 125-142.