Skillnaderna mellan personlighet, temperament och karaktär

· 16 augusti, 2018

Personlighet, temperament och karaktär är tre koncept som används inom psykologi för att tala om olika sätt att känna och tänka, vilket är anledningen till att de är sammankopplade. Men denna likhet gör ofta att folk blir förvirrade över deras betydelser.

För att du ska kunna använda termerna personlighet, temperament och karaktär på rätt sätt ska vi försöka att helt enkelt ge dig lite kött på benen. Men innan vi börjar titta på skillnaderna måste du komma ihåg att temperament och karaktär är delar av personligheten.

Personlighet, temperament och karaktär är koncept som används inom psykologi för att tala om olika sätt att känna och tänka.

Temperament: grunden

Temperament är en naturlig del av din personlighet som kommer från dina gener. Det är därför vi ser den som en biologisk och instinktiv del av din personlighet. Det är faktiskt delen av din personlighet som alltid visar sig först.

Man kan till och med se skillnader i temperamentet hos bebisar. Vissa bebisar är till exempel mer benägna att visa och känna positiva känslor eller negativa känslor. Vissa bebisar har högre chans att vara på gott humör. I beteendemässiga termer kallar vi dessa bebisar ”enklare” och ”svårare”.

Eftersom det är genetiskt och kommer från dina ärftliga drag är temperament svårt att modifiera, manipulera eller förändra. På ett eller annat sätt kommer denna tendens alltid finnas där. Men det innebär inte att du inte kan anstränga dig för att uppmuntra eller hindra dig själv från att göra det.

Om du var ett isberg skulle det utgöra en bit av den del som ligger under vatten. Och det innebär att du kan ha viss kontroll över hur mycket den sticker upp ur vattnet.

Barn i gräset

Hippokrates och Galen: humören

Hippokrates var läkare i antika Grekland. Hans teori om de fyra humören var en av de första som försökt förklara idén om temperamentet. Han trodde att en persons personlighet och hälsa båda berodde på en balans av fyra substanser:  gul galla, svart galla, slem och blod. Han kallade dem de kroppsliga humören.

Sekel senare tog Galen av Pergamon Hippokrates idé ännu längre genom att kategorisera personer enligt deras temperament, och kom fram till fyra typer av människor:

  • Koleriska (gul galla): passionerade och energiska personer som lätt blir arga.
  • Melankoliska (svart galla: ledsna personer som lätt blir upprörda och har stor artistisk känslighet.
  • Flegmatiska (slem): kalla och rationella personer.
  • Sangviniska (blod): glada och optimistiska personer som uttrycker tillgivenhet mot andra personer och är självsäkra.

Karaktär: reflektionen av dina erfarenheter

Detta är aspekten av personligheten som inkluderar temperament (ärvda drag) och de sociala samt utbildningsmässiga vanor du har lärt dig. Det är alltså både en naturlig beståndsdel av personligheten samt en du lärt dig.

Karaktär är den del av dig som kommer från din omgivning.

Det är även resultatet av upplevelser och sociala interaktioner du haft  i livet, sådana du lär dig saker av. Det innebär att dessa vanor har inflytelse över ditt temperament och biologiska predispositioner. Vanorna justerar och polerar även dessa predispositioner, vilket formar din personlighet. Det är därför karaktärens rötter ligger i kulturen.

Karaktär är inte lika stabil som temperament. Eftersom den inte är genetisk dyker den inte upp helt och hållet under de tidiga skedena av utvecklingen. Den genomgår faktiskt olika stadier och får sin kompletta form under ungdomen. Det är även därför du kan modifiera och förändra den, till exempel genom social utbildning.

Folk tenderar nuförtiden att blanda ihop denna term med personlighet, så det är vanligt att de använder dem på exakt samma sätt.

Personlighet: biologi och omgivning

Personlighet uppstår när man slår samman karaktär (temperament och inlärda vanor) och beteende. Det innebär att den inkluderar båda dessa aspekter på samma gång. Denna koppling är även vad som gör det enklare att redogöra för skillnaderna mellan personlighet, temperament och karaktär.

Det är därför man inte kan se på personligheten som en produkt av enbart genetiskt arv. Det är även ett resultat av de miljömässiga influenser som kretsar kring personen. Personlighet är något som särskiljer individer, vilket innebär att den karaktäriserar varje person.

Enligt många studier är den stabil över tid och i olika situationer.

”Varje person är ett idiom i sig själv, ett påtagligt brott mot artens syntax.”

-Gordon Allport-

Kvinna med kaffekopp

Att definiera personlighet

Inom psykologi är personlighet gruppen av känslor, uppfattningar och handlingar som utgör en persons beteendemönster. Det är sättet du känner, tänker eller agerar. Det är en grupp processer som interagerar med varandra, reglerar sig själv och skapar ett dynamiskt system. De två mest använda och accepterade definitionerna inom psykologi just nu är:

  • ”Personlighet är den totala summan av en organisms beteendemönster (nuvarande eller potentiella) som slås fast av genetik och miljö.” Hans Eysenck (1947).
  • ”Personlighet är det typiska beteendemönster (inklusive känslor och tankar) som karaktäriserar en persons anpassning till livets händelser.” Walter Mischel (1976).

Men det finns inte en enda, tydlig definition av vad personlighet är. Detta eftersom det är ett komplext system med lika många definitioner som det finns teoretiker och trender. Varje filosofi eller teori har gett sin syn på saken och sitt eget koncept, och de är alltid liknande men olika.

Men alla har de något gemensamt: de tror att det finns ett specifikt mönster som leder folk till att bete sig på liknande sätt i liknande situationer. Givetvis finns det många variabler i detta mönster.

Dessa variabler får olika namn beroende på de rådande trenderna: karaktärsdrag, delar, drag, kännetecken… Det huvudsakliga är att rikedomen hos personlighetspsykologi kommer ur alla dessa bidrag, teorier, studier och forskning. Och än mer så när man kombinerar dem.

Personlighet, temperament och karaktär är olika koncept; men det är i denna skillnad som man finner en del av deras värde. I slutänden kan de hjälpa dig att förstå ditt beteende, och du kan använda dem för att testa och förutse det.