Smärtan av ett öppet sår: när offret blir förövare

21 februari, 2020
Vissa människor känner sig oförmögna att se andra lida på grund av den överväldigande smärtan av deras egna sår. De trauman som skapas av övergrepp eller övergivande blir sår som inte läker, som varar, blir till ärr och ibland resulterar i aggression.

Ett öppet sår kan ibland bli till en avgrund förpestad av bitterhet, ilska och sårbarhet. Vissa människor som har fallit offer för övergrepp, övergivande eller misshandel kan uppleva detta fenomen.

Den varaktiga skadan från dessa upplevelser och oförmågan att läka får dem ofta att projicera detta bestående sår på andra. Det kan ibland manifestera sig i ett missanpassat beteende.

Alla hanterar smärta olika. Vissa är bättre på att hantera det än andra. Ändå hanterar vissa människor det på det värsta sättet: med aggression.

Vad är då anledningen att de gör det? Det finns vissa fall då olika avgörande faktorer plötsligt kan hopa sig. En av dessa kan vara svårighetsgraden av traumat.

Det kan också vara svårare för en person som inte har lämpliga sociala resurser eller stödgrupper som kan hjälpa dem att hantera sin smärta.

Vi måste också hålla i åtanke att biologiska och genetiska faktorer kan ha en avgörande inverkan.

Med det sagt är den viktigaste faktorn individens personlighet. Till exempel vet vi att vissa personer med reaktiv narcissism använder sin smärta som ett vapen.

Deras identitet som offer och bördan av ett förflutet fyllt med övergrepp gör dem ofta till kamouflerade bödlar. Detta kan hända även utan att de vill det.

De blir människor som inte kan kontrollera sina impulser för hämnd och projicerar sin ilska mot andra på olika sätt.

”Smärta är oundvikligt. Lidande är valfritt.”

-Buddha-

En man som vilar ansiktet i handen av stress på grund av att han har ett öppet sår.

När ett öppet sår från trauma förvandlas till aggression

Begreppet ”offer” kan vara kontroversiellt. En sak som vi först måste förstå är att inte alla möter trauma på samma sätt.

Vissa människor hanterar, tack vare sina psykologiska resurser eller den starka stödgruppen de har, dramatiska händelser i sina liv på ett ordentligt sätt. Dessa människor befriar sig så småningom från offerrollen.

Andra människor däremot absorberar skadan, det öppna såret, under en stor del av sina liv. Detta sår skapar i sin tur ännu fler negativa konsekvenser.

Ett exempel på dessa effekter är posttraumatiskt stressyndrom. En fråga du kanske har är varför detta händer.

Varför finns det människor som istället för att övervinna den smärtsamma händelsen från sina förflutna bär den som en börda?

En annan fråga du kanske ställer dig själv är varför en person som upplever traumatiska händelser kan reagera på ett opassande eller våldsamt sätt.

Forskare vid universitetet i Monterotondo i Italien genomförde en intressant studie för att analysera denna fråga. Doktor Giovanni Frazzetto ledde detta forskningsprojekt.

Det som framkom av studien var följande:

Tidiga trauman och MAOA-genen

Enligt denna studie som genomfördes 2007 tenderar erfarenheter av att bli utsatt för vissa negativa händelser under de första 15 åren av ditt liv att sätta sin prägel på din känslomässiga och psykologiska struktur.

Naturligtvis har vissa människor högre chanser att övervinna och möta dessa utmaningar än andra.

  • Människor som har svårare att hantera dessa problem tenderar att ha MAOA-genen, som framför allt är kopplad till det manliga könet. Denna gen är i sin tur associerad med en tydlig beteendefenotyp – den för mer aggression.
  • På så vis var något som forskarna upptäckte under projektet att barn som hade vuxit upp utan föräldrar, som hade försummats, misshandlats eller vuxit upp runt alkoholister, visade mer aggressivt och antisocialt beteende i vuxen ålder.
  • Genen är också associerad med en större tendens till drogmissbruk. Bortsett från detta tenderade individerna i denna grupp också att ha tydliga svårigheter att upprätta starka och betydande sociala och emotionella relationer.

En man med rök som osar runt huvudet som symboliserar hans ilska.

Ett öppet sår och sårbarheten som hindrar dig från att se andras smärta

Ett öppet sår är ett problem som du inte har löst. Det äter upp dig inifrån, dag efter dag. Det gör dig till ett offer eftersom det i grunden tvingar dig att omdefiniera dig själv.

Du ser inte på dig själv som en produkt av det du gör idag, utan av det som hänt dig tidigare.  Det finns väldigt många människor som blir instängda i sin egen sårbarhet. I förtryckt raseri, kvävande rädsla och i bördan av sitt minne.

Allt detta, även om de inte är medvetna om det själva, börjar skapa känslomässig blindhet.

De blir oförmögna att se eller känna känslomässiga verkligheter utanför sina egna. Den bristen på empati kommer från att de har ett öppet sår, från det trauma som skapar förändringar i deras hjärna.

Det slutar med att det förändrar den drabbade personens personlighet. Ironiskt nog kan en person som anser sig vara ett offer till och med komma att bli en förövare. Några olika exempel på hur detta kan yttra sig är:

  • I fall där en tonåring misshandlas hemma. De kan lämna sitt hem och visa våldsamt beteende i skolan.
  • Detta är också fallet med dem som känner sig så maktlösa och sårbara att de reagerar på ett extremt sätt för att försvara sig.
  • Ett öppet sår kan få dig att se våld som en form av kommunikation. Om du som barn såg aggressivt beteende eller själv utsattes för det är det troligt att du som vuxen kommer att använda samma modeller som referenser.

Öppet sår och trauma – hur kan det behandlas?

Nuförtiden är den främsta behandlingsmetoden av trauma utan tvekan traumacentrisk kognitiv beteendeterapi.

Ett omfattande vetenskapligt arbete bekräftar denna metods effektivitet (Echeburua och Corral, 2007; Cohen, Deblinger och Mannarino, 2004).

Det finns också acceptans- och engagemangsterapi (Hayes, Strosahl, Wilson, 1999, 2013). Detta är tredje generationens kognitiv beteendeterapi.

Denna terapi syftar till att minska ångest och rädsla för att hjälpa patienten att kunna hantera hotande situationer bättre.

På mer eller mindre samma sätt, och inte desto mindre viktigt, är det väsentligt att arbeta med att hantera ditt raseri om du redan lider av det. Sådana tendenser börjar visa sig redan från barndomen.

Experter vet till exempel att cirka 45% av barn som bevittnar våld i hemmet utvecklar beteendeproblem.

En liten ledsen pojke tittar ut genom fönstret.

Ett öppet sår orsakar ångest, sorg, raseri och en serie av mentala bilder som du inte kan radera. Specialiserade yrkesutövare bör vara ansvariga för att hantera dessa typer av dramatiska verkligheter.

Ingen förtjänar att leva ett liv där lidandet tar kol på deras förmåga att vara lycklig.

  • Frazzetto, G., Di Lorenzo, G., Carola, V., Proietti, L., Sokolowska, E., Siracusano, A., … Troisi, A. (2007). Traumatismo precoz y mayor riesgo de agresión física durante la edad adulta: el papel moderador del genotipo MAOA. PLOSOS UNO , 2 (5). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0000486