Teorin om socialt kontrakt
Livet i ett samhälle har otaliga fördelar. Faktum är att det är nödvändigt för vår överlevnad och utveckling som art. I gengäld är vi pressade att följa en rad regler. Detta utbyte mellan människor, som har en kostnad men också en vinst, kallas ett socialt kontrakt. Det kan dock vara svårt att upprätthålla ibland.
Hur det sociala kontraktet ser ut beror till stor del på vilken typ av kultur som råder i det samhälle vi tillhör. Det beror också på vissa personliga egenskaper. Att hålla fast vid detta sociala kontrakt, även om det är valfritt, kan gynna oss på många sätt.
Vad innebär ett socialt kontrakt?
Begreppet socialt kontrakt har anor från antiken. Det användes faktiskt av filosofer som Sokrates. Men det var Thomas Hobbes som verkligen exponerade och utvecklade denna teori. Den hade inflytande på både det moraliska och politiska området.
På det stora hela förespråkar det sociala kontraktet att människor upprättar en överenskommelse sinsemellan om att leva tillsammans i samhället. Detta avtal är en grundläggande referens för individuellt beslutsfattande i den mån det talar om möjligheter och sätter gränser.
Genom att acceptera reglerna i det sociala kontraktet, som kan vara explicita (som lagar) eller implicita, förväntar vi oss att andra också kommer att göra det. Följaktligen tjänar vi på att leva tillsammans trots att vi måste göra vissa uppoffringar eller justeringar.
I vilken grad varje individ följer det sociala kontraktet beror delvis på den kulturella miljön. Vissa kollektivistiska samhällen förespråkar och belönar samförstånd, sökandet efter det gemensamma bästa och social harmoni. Å andra sidan har andra mer individualistiska förhållningssätt. De uppmuntrar individen att sticka ut, skilja sig från mängden och förbli trogen sig själv.
Ska vi hålla oss till det sociala kontraktet?
Den individualistiska modellen är den rådande i väst idag. Tack vare den är vi medvetna om våra rättigheter och använder dem. Men den leder också i vissa fall till frånkoppling från samhället och kontraktsbrott. Faktum är att vi ibland vill åtnjuta fördelarna utan att göra vår plikt. Detta inträffar vid affektiv ansvarslöshet. Den motsatta ytterligheten leder till att vi blir ett med kollektivet, offrar oss överdrivet för det gemensamma bästa och glömmer oss själva. Därför ligger nyckeln i en framgångsrik balans.
Ett socialt kontrakt har konsekvenser för våra dagliga liv, vårt välbefinnande och våra relationer med andra. När vi exempelvis accepterar vissa jobb, betalar skatt och upprättar relationer med andra människor, går vi med på att följa reglerna för ömsesidigt utbyte.
Även om skyldigheterna och kraven ibland kan verka överdrivna och vi kan frestas att bryta det sociala kontraktet, gynnar det oss på flera sätt.
- Det ger oss en känsla av tillhörighet genom att vi knyter an till andra och blir en del av en större gemenskap. Denna koppling kan skydda vår fysiska och mentala hälsa.
- Vi kan få tillgång till stöd och validering av andra människor. På grund av vår sociala natur behöver vi alla detta, i större eller mindre utsträckning.
- Det gör att vi kan engagera oss och bilda solida och meningsfulla band.
- Det främjar vår utveckling på ett personligt och samhälleligt plan. När allt kommer omkring, om vi bara hade agerat enligt våra egna regler och önskningar, skulle harmoni och framsteg inte vara möjligt.
Att känna till våra egna scheman
Det är ett faktum att det att leva tillsammans med andra människor innebär att vi alla är föremål för en rad regler, förväntningar och gränser. Men för att detta sociala kontrakt ska gynna oss måste vi känna till våra egna agendor. Vi måste erkänna våra önskningar och behov, såväl som våra gränser, särskilt när de involverar andra. Med andra ord måste vi klargöra med oss själva vad vi förväntar oss, behöver och vill få ut av specifika utbyten.
I yrkeslivet behöver vi exempelvis veta vilka typer av jobb vi söker och vilka timmar och villkor som passar oss. Och när det kommer till äktenskap måste vi klargöra vilken typ av kommunikation, uttryck för tillgivenhet och grader av engagemang vi hoppas få. Endast genom att ha dessa tydliga uppfattningar kan vi utvärdera om ett socialt kontrakt passar oss, fungerar till vår fördel och om vi är villiga att engagera oss i det.
Det är också viktigt att vi känner till andra människors agendor och vad de förväntar sig och vill få ut av oss. På arbetsplatser är dessa villkor ofta tydliga medan förväntningarna i personliga relationer ofta är implicita. Det betyder att vi ofta kan hamna i situationer där andra ber oss om sådant som vi inte kan leva upp till.
Slutligen, innan vi fattar det medvetna beslutet att hålla oss till ett socialt kontrakt, måste vi veta vad det består av och vilka rättigheter och skyldigheter det innebär. Om vi inte reflekterar och analyserar detta tillräckligt noggrant kan vi hamna i extremt otillfredsställande situationer. Med tanke på att alla sociala förmåner kommer att kräva vissa uppoffringar, är det således upp till oss att bestämma i vilken grad vi vill delta i det sociala kontraktet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Jaramillo Marín, J. (2012). Significado e impacto de la noción de contrato social en Rousseau y Kant. Alcances y limitaciones en la teoría democrática. Civilizar: Ciencias Sociales Y Humanas, 12(23), 111-123.
- Thompson, J. A., & Hart, D. W. (2006). Psychological contracts: A nano-level perspective on social contract theory. Journal of Business Ethics, 68, 229-241.