Ät rätt så att du tillgodoser hjärnans behov av energi
Den viktigaste kopplingen mellan din kropp och maten du äter är inte matsmältningssystemet, utan hjärnan. Din kosthållning har en direkt inverkan på hjärnan. Å ena sidan ansvarar hjärnan för hunger, mättnad och matlust. Å andra sidan tillfredsställer du hjärnans behov av energi genom att äta.
För att din hjärna ska fungera optimalt måste du tillföra den rätt näring. Beroende på vad du äter äger en rad olika matsmältningsprocesser rum, varvid näringen omvandlas till den energi som du behöver för dina mentala funktioner.
Varför det är så viktigt att tillfredsställa hjärnans behov av energi
Hjärnan vilar aldrig. Den är hela tiden aktiv och arbetar, även om du inte är medveten om det. Det är därför näringen är så viktig, för det enda sättet du kan sörja för hjärnans behov av energi är genom att äta en mängd olika livsmedel.
Kolhydrater hjälper hjärnan att fungera så effektivt som möjligt. Och bland de olika sorterna av kolhydrater är socker eller sackaros de som spelar störst roll för optimal hjärnfunktion. Ja, socker är faktiskt inte helt förkastligt.
Socker löser sig i vatten och är lättsmält för kroppen. Kemiskt sett är sockret en disackarid som är sammansatt av två molekyler: glukos och fruktos. De anses allmänt vara de två huvudsakliga typerna av socker.
Men glukos och fruktos har motsatta effekter på hjärnan. Glukos aktiverar mättnadssignalerna medan fruktos har den omvända uppgiften och aktiverar de nervbanor i hjärnan som ökar ditt intresse för mat. Så den ena minskar medan den andra ökar lusten att fortsätta vräka i sig mat. Intressant, eller hur?
Glukos är hjärnans favoritföda
Men i valet mellan de båda sockertyperna har hjärnan en favorit: glukos. Det är cellernas “favoritföda” och hjärnans huvudsakliga energikälla. Glukos är absolut nödvändigt.
Faktum är att även om hjärnans vikt bara utgör 2% av den totala kroppsvikten, använder den nästan en femtedel av det glukos som cirkulerar i blodet. Dessutom behöver den mer än 10 gånger så mycket blod som muskelvävnaderna. Varför? Därför att till skillnad från musklerna och andra organ kan hjärnan inte lagra glukosen för senare bruk.
Förutom detta har hjärnan ett annat handikapp: dess celler har inte förmågan att omvandla fett och protein till glukos. Hjärnan kan bara tillgodogöra sig det som vi tillför den genom vårt dagliga intag av socker.
Nu förstår du kanske bättre varför beslutet att äta nyttig mat inte bara får återverkningar på din kroppsvikt. Några exempel på glukosrika livsmedel är grönsaker (morötter och betor), mejeriprodukter, spannmål (majs, vete, brunt ris) och vitt bröd.
Hjärnans behov av energi: för mycket eller för lite är skadligt
Men se upp! Bara för att socker är nödvändigt för att din hjärna ska fungera rätt, betyder inte detta att du ska stoppa i dig en massa kakor och skräpmat. Kom ihåg att socker förekommer naturligt och i tillräckliga mängder i maten du äter varje dag.
För höga eller för låga glukosnivåer hindrar kroppen från att fungera normalt. Om ditt blodsocker är lågt, som när du har en alltför återhållsam diet, kan det få negativ effekt på minne, koncentration och inlärning. Och om det är högt, kan det leda till kroniska sjukdomar, som exempelvis epilepsi.
Andra livsmedel som är bra för din hjärna
Stärkelse är en annan typ av komplexa kolhydrater, som är uppbyggda av glukosmolekyler och som är väsentliga för bra hjärnfunktion. Därför är det viktigt att kosten även inkluderar stärkelserika livsmedel, som t.ex. potatis, ris och pasta.
Protein behövs för produktionen av signalsubstanser. Dessa är i sin tur ansvariga för informationsflödet mellan hjärnan och resten av kroppen. Exempel på goda proteinkällor är fisk (tonfisk, sardiner, lax), kött och ägg.
Nötter främjar blodcirkulationen och syretillförseln genom kroppen. Dessutom är nötter fulla med antioxidanter och de är antiinflammatoriska tack vare sin höga halt av omega 3-fettsyror, vitaminer och mineraler.
Hur omvandlas maten till energi för hjärnan
När vi äter bryter enzymerna i matsmältningssystemet ner maten i olika beståndsdelar. Kolhydrater bryts ner till enkla sockerarter, proteiner delas upp i aminosyror och fetter i fettsyror.
Dessa föreningar förs genom blodomloppet till de olika celler som den mänskliga kroppen är uppbyggd av. Somliga, exempelvis glukos, transporteras direkt till blodkärlen i hjärnan. Andra, som t.ex. fettsyror, bildar byggdelar för cellmembranen.
Vanor som skadar hjärnfunktionen
Om man hoppar över frukosten innebär detta att hjärnan får mindre näring och fungerar sämre tidigt på dagen. På samma sätt betyder för låg eller för hög förtäring av socker vid ett visst tillfälle att hjärnans kapacitet begränsas.
Otillräcklig fysisk aktivitet eller sömn, rökning, konsumtion av alkohol eller andra psykoaktiva substanser kan t.o.m. ändra hjärnans struktur, eftersom de allvarligt inverkar på centrala nervsystemet. Avsaknad av goda vänner, våld och stress reducerar också den mentala kapaciteten.
Vi blir inte mer eller mindre intelligenta beroende på vad vi äter. Däremot påverkar maten vår mentala prestationsförmåga och effektivitet från dag till dag. Som vi redan har sett så är glukos stommen, men bästa sättet att tillgodose hjärnans behov av energi är att äta en sund och välbalanserad kost.
Om du inför små ändringar i din kosthållning kan du börja se häpnadsväckande resultat i dina dagliga aktiviteter, som kan ha att göra med matematik, tankeförmåga och minne. Så varför inte göra ett försök att bättre tillgodose hjärnans behov av energi?
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gómez-Pinilla, F. (2008). Brain foods: The effects of nutrients on brain function. Nature Reviews Neuroscience. https://doi.org/10.1038/nrn2421
- Berridge, K. C. (1996). Food reward: Brain substrates of wanting and liking. Neuroscience and Biobehavioral Reviews. https://doi.org/10.1016/0149-7634(95)00033-B
- Zuker, C. S. (2015). Food for the brain. Cell. https://doi.org/10.1016/j.cell.2015.03.016