Träning och mental hälsa: hur mycket är för mycket?
Träning och mental hälsa har en direkt påverkan på ens generella hälsa. Många studier föreslår att träning hjälper folk att hantera mentalproblem och att det förbättrar deras välmående.
En studie har dock bekräftat en hypotes som kan komma som en varning för vissa: för mycket träning kan ha en negativ påverkan på ens mentala hälsa.
Studier
En annan studie fann att personer som tränar har färre mentala hälsoproblem jämfört med personer som inte tränar.
Studien slog också fast att sporter som cykling, aerobics och gym har största påverkan när det gäller att minska mentala hälsoproblem.
Denna studie utfördes av forskare vid Yale University i New Haven, Connecticut.
Studien utfördes för att man skulle kunna få en bättre förståelse rörande hur träning påverkar den mentala hälsan. Forskarna försökte även identifiera vilken typ av träning som har störst positiv påverkan.
De ville dessutom veta hur mycket träning som är för mycket. Dessa rön publicerades i The Lancet Psychiatry journal .
“Träning är kopplat till lägre psykologisk börda för människor, oavsett ålder, ras, kön, familjeinkomst eller utbildning” enligt Dr. Adam Chekroud, huvudförfattare till studien.
Chekroud förklarar dessutom att: “[…] detaljerna av träningens spridning, samt typen, varaktigheten och frekvensen spelade en viktig roll.
Nu använder vi detta för att försöka skräddarsy träningsrekommendationer och hjälpa folk att tillsammans uppnå en speciell träning som hjälper till att förbättra deras mentala hälsa.”
Mer kan vara mindre
Mer träning är inte alltid bättre. Studien påpekade att tre till fem träningspass på 45 minuter per vecka är väldigt bra.
Studien inkluderade olika typer av fysiska aktiviteter, som hushållsarbete, gräsklippning, fiske, cykling, gym och skidåkning.
Vi vet att träning reducerar risken för kardiovaskulära sjukdomar, stroke, diabetes och att man även kan leva längre. Men det är fortfarande oklart vad det har för relation med mental hälsa.
Anledningen till detta är att den forskning som utförts rörande effekterna av träning på den mentala hälsan har gett väldigt motsägelsefulla resultat.
Vissa fynd visar att träning förbättrar den mentala hälsan, men det finns även andra resultat. Inaktivitet kan exempelvis vara ett symptom på mental hälsa, och att vara aktiv kan vara ett tecken på motståndskraft.
Forskarna påpekar att studien inte kan avgöra vad som är orsak och vad som är verkan.
I studien använde forskarna data från 1,2 miljoner vuxna i USA som deltog i en studie vid namn “Behavioral Risk Faktor Surveillance System” under 2011, 2013 och 2015.
Detta inkluderade demografiska data samt information rörande fysisk och mental hälsa. Studien undersökte endast depression.
Relationen mellan träning och mental hälsa
Deltagarna berättade hur många gånger de känt att deras sinnen inte hade fungerat bra under de senaste 30 dagarna p.g.a. stress, depression och andra emotionella problem.
Forskarna frågade även patienterna hur ofta de hade tränat under de senaste 30 dagarna och hur länge.
Alla resultat justerades i enlighet med ålder, ras, sex, civilstånd, inkomst, utbildningsnivå, anställning, BMI, självrapporterad fysisk hälsa och tidigare diagnostiserad depression.
Resultaten indikerade överlag att deltagarna upplevde 3,4 dagar av dålig mental hälsa varje månad. Folk som tränade rapporterade att de upplevde 1,5 färre dagar med dålig mental hälsa varje månad.
Det innebär en reducering med 43,2%, eller två dagar.
Resultaten och vad de betyder
Reduceringen av antalet dagar av upplevd dålig mental hälsa var större för personer som tidigare hade fått diagnosen depression.
I denna grupp innebär träningen 3,75 färre dagar med dålig mental hälsa jämfört med personer som inte tränade.
Detta innebär en reducering på 34,5% eller 7,1 dagar för personer som tränar jämfört med 10,9 dagar för personer som inte tränar.
75 typer av träning inkluderades i studien och delades upp i åtta kategorier: aerobics och gymnastik, cykling, hemaktiviteter, lagsporter, fritidsaktiviteter, löpning och joggning, gång samt vinter- och vattensporter.
All träning resulterade i förbättrad mental hälsa, men den starkaste kopplingen kom från deltagare som ägnade sig åt cykling, aerobics och gymnastik.
De representerade en reducering av färre dåliga mentala dagar med 22,3%, 21,6% och 20,1%. Även hushållssysslor ansågs vara fördelaktigt och innebär 10% färre dagar med dålig mental hälsa.
Kopplingen mellan träning och mental hälsa berodde på sociala och demografiska faktorer.
Exempelvis hade en universitetsutbildad person 17,8% färre dagar med dålig mental hälsa jämfört med en person utan universitetsutbildning.
Personer med ett normalt BMI hade 4% färre dagar med dålig mental hälsa jämfört med personer med fetma.
Personer med en inkomst på över 480,000 kronor hade 17% färre dagar med dålig mental hälsa jämfört med personer som tjänade mindre.
Träning och mental hälsa
Den frekvens och tid som folk spenderade med att träna var också en viktig faktor i studien.
Personer som tränade tre till fem gånger per vecka sade att de hade bättre mental hälsa en personer som tränade mindre eller mer under veckan.
Detta innebär runt 2,3 färre dagar med mental hälsa jämfört med personer som tränade två gånger per månad.
Att träna 30-60 minuter innebar den största reduceringen av dagar med dåliga mental hälsa (runt 2,1 färre dagar jämfört med personer som inte tränade).
Resultaten var inte lika betydelsefulla hos personer som tränade över 90 minuter per dag. Men att träna under mer än tre timmar per dag innebar en sämre upplevd mental hälsa.
Forskarna kunde se att personer som tränar för mycket har tvångsbeteenden som gör att de ligger mer i riskzonen för dålig mental hälsa.
Avslutande kommentarer
Lagsporter leder till mindre hälsoproblem och detta kan vara en indikator på att social aktiviteter gör en mer motståndskraftig.
De reducerar dessutom depression eftersom den sociala isoleringen minskas. Det gör att sociala sporter har en fördel jämfört med andra typer av sporter.
Tänk även på att studien analyserade folks egna rapporteringar angående deras mentala hälsa och träningsnivåer. Den analyserade därför den uppfattade mentala hälsan och inte den objektiva mentala hälsan.
Deltagarna nämnde dessutom endast sin främsta träningsform. Det kan därför ha förekommit en viss okontrollerad varians när det gäller personer som utövar fler än en sport.