Vad handlar mentaliseringsbaserad behandling om?

Mentaliseringsbaserad behandling hjälper till att tolka mänskliga beteenden i relation till varje persons egna mentala tillstånd. Detta är ett användbart kliniskt tillvägagångssätt för att reglera beteenden och stärka sociala band.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 13 mars, 2024

Mentaliseringsbaserad behandling är ett ganska nytt terapeutiskt tillvägagångssätt. Dess mål är detsamma som många andra typer av kliniska strategier: att hjälpa dig att bättre förstå tankar och känslor i syfte att koppla dem till ditt eget beteende. I huvudsak handlar det om att fokusera uppmärksamheten på mentala processer, använda dem till din fördel och på så sätt uppnå en större känsla av kontroll över allt du gör.

Dessa integrerande strömningar är alltid lika intressanta som de är användbara inom klinisk psykologi. Denna speciella terapi, som dök upp i början av 2000-talet, är ett sådant exempel. Den integrerar allt från den kognitiva beteendeskolan till den psykodynamiska, inklusive de systemiska och ekologiska skolorna. Allt detta består av en resurs som är lika giltig som den är intressant, designad av psykologerna Peter Fonagy och Anthony Bateman.

De skapade ursprungligen denna terapi för att ge ett mer effektivt svar till patienter med borderline personlighetsstörning. Nuförtiden är det dock ett lika giltigt verktyg för att behandla flera andra tillstånd, såsom depression, ångest, ätstörningar och trauma. Patienter med missbruk genomgår det vanligtvis också.

Karakteristika för mentaliseringsbaserad behandling

Du måste förstå vad mentalisering är innan du går in i den här typen av terapi. Vad betyder det i sammanhanget av denna speciella dimension? I grund och botten syftar det på ens förmåga att förstå sig själv på djupet, att reda ut de inre processer som ibland leder till att människor agerar impulsivt.

Anthony Bateman, skaparen av denna terapi, definierade mentalisering som den process genom vilken man kan förstå andra, men framför allt sig själv, genom att bli fullt medveten om vad som händer i ens sinne. Här är ett enkelt exempel för att förstå det bättre:

Som du kan se kan den här typen av resurser vara bra för att reglera känslor och hjälpa dig att förbättra dina relationer. Fortsätt läsa för att få veta mer om mentaliseringsbaserad behandling.

Mentalisering och Bowlbys anknytningsteori

Mentaliseringsbaserad behandling bygger till stor del på det psykodynamiska synsätt som härrör från John Bowlbys anknytningsteori. Enligt detta synsätt kan människor utveckla god mentalisering. Det vill säga god kontroll och förståelse för sina tankar, känslor och mentala representationer tack vare en säker anknytning.

Alltså att växa upp i en miljö där dina föräldrar erbjuder en tillgiven miljö. En där de validerar dina känslor. En där de täcker dina behov och gör det lättare för dig att bygga din identitet, sätta etiketter på dina känslor, önskningar och tankar, och där allt kommer att utvecklas hälsosamt. Detta beror på att du så småningom kommer att utveckla den där koherensen och självkontrollen mellan dina handlingar och tankar. Och även mellan ditt beteende och dina känslor.

Sålunda påpekar skaparna av mentaliseringsbaserad behandling att det finns en sönderfallen självkänsla vid borderline personlighetsstörning.

Impulsivt beteende är det främsta kännetecknet för människor med detta tillstånd och de har tydliga svårigheter att reglera sina känslor. Dessutom är det svårt för dem att hantera sina mellanmänskliga relationer. Detta beror på att mentaliseringen misslyckas hos dem. Därför förstår de inte vad som händer i deras sinnen. Detta beror med största sannolikhet på att de växte upp i en miljö baserad på en oorganiserad och osäker anknytning (Bateman och Fonagy, 2006).

Målen för en mentaliseringsbaserad behandling

Denna typ av terapi är baserad på följande idé: att misslyckandet med att utveckla mentaliseringsprocessen på ett adekvat sätt leder till en serie ganska konkreta verkligheter:

• Interpersonella och sociala problem.
• Emotionell instabilitet.
• Impulsivitet.
• Stressjukdomar som ångest och depression, bland andra.
• Självdestruktiva och våldsamma beteenden.

Målen för mentaliseringsbaserad behandling kräver alltså först och främst en välutbildad specialist som kan arbeta med följande dimensioner:

• Se till att patienten får en bättre förståelse för sitt mentala tillstånd.
• Främja känslomässig och beteendemässig reglering.
• Främja impulskontroll.
• Förbättra sociala färdigheter så att relationer blir mer givande.
• Klargöra och fastställa viktiga syften.
• Främja en rik, trygg och motiverad inre verklighet där personen känner sig i kontroll och även har en illusion att bygga ett balanserat och lyckligt liv.
• Bygga kontinuitet i patientens självbiografi. Att gå igenom vissa trauman, problem eller beroendeframkallande beteenden skapar ofta en blockering hos den drabbade. Syftet med denna terapi är att avblockera och skapa nya perspektiv för framtiden.

Är mentaliseringsbaserad terapi effektiv?

Som du kan se är detta tillvägagångssätt verkligen intressant. Vad säger bevisen om dess effektivitet?

Studier som den som genomfördes vid Institutionen för psykologi och beteendevetenskap vid Århus Universitet i Danmark visar att terapi baserad på mentalisering har en hög framgångsfrekvens hos patienter med borderline personlighetsstörning. Därför är det den mest rekommenderade.

Sammanfattningsvis finns det alltså numera ytterligare en resurs värd att beakta för en viss typ av kliniska behov.