Vad Rathus självhävdelsetest kan lära oss

Självhävdelse är en viktig mänsklig egenskap. Men hur självhävdande är du? Detta är något du kan mäta med hjälp av Rathus självhävdelsetest.
Vad Rathus självhävdelsetest kan lära oss
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Rathus självhävdelsetest, utvecklat av Dr. Spencer A. Rathus, är ett test som mäter människors självhävdelseförmåga. Självhävdelse är en social färdighet som är viktig för vårt välbefinnande. Att veta hur vi ska uttrycka våra tankar och behov och försvara våra rättigheter är något som kan stärka våra relationer med andra och förbättra vår självkänsla. Även om inte alla är födda med denna förmåga så är det något som går att utveckla.

Det finns tips och strategier för att förbättra denna färdighet. Självhävdelse kan leda till minskade aggressiva beteenden hos människor. Vidare stärker den vår självaktning, våra värderingar och vårt självförtroende. Människor som har dålig självhävdelseförmåga behöver mer tid att utveckla dessa egenskaper.

“Det är kännetecknande för en bildad person att förbli skeptisk mot vedertagna åsikter och att betrakta även de mest populära övertygelser som arbetshypoteser.”

-Spencer A. Rathus-

Självhävdelse är en social färdighet som är viktig att lära sig

Rathus självhävdelsetest

Detta självhävdelsetest är fortfarande aktuellt och användbart. En del människor ser sig själva som oerhört skickliga på att hävda sig själva, men ibland blir detta förväxlat med aggressivitet. Testet kan hjälpa till att göra åtskillnad mellan självhävdelseförmåga och aggressivitet. Dessutom kan Rathus test ligga till grund för självhävdelseträning.

Vad mäter testet?

Rathus självhävdelsetest kan mäta följande:

  • En persons självhävdelseförmåga.
  • Om en personen har tendens att slå vakt om sina rättigheter, idéer och behov.
  • Om personen är passiv eller aggressiv.
  • Informationen du får från testet hjälper dig att förstå vilka områden du ska arbeta med. Exempelvis en person som är dålig på att hävda sig på grund av social ångest.
Med Rathus test kan du avgöra om du är självhävdande eller aggressiv

Vilka frågor ställer man i  Rathus självhävdelsetest?

Rathus skala består av 30 frågor med 6 svarsalternativ, vilka sträcker sig från detta beskriver mig mycket väl till detta beskriver mig inte alls. Frågorna nedan är hämtade från Rathus, 1973:

  1. De flesta människor verkar vara mer aggressiva och självhävdande än jag är.
  2. Jag har tvekat att arrangera eller tacka ja till träffar på grund av min blyghet.
  3. När jag inte är nöjd med maten man serverar mig på en restaurang så framför jag mina klagomål till kyparen eller servitrisen.
  4. Jag undviker noga att såra andra människors känslor, även om jag upplever att jag själv har blivit förolämpad.
  5. När en expedit har gjort sig stor möda med att visa mig en vara som inte riktigt är vad jag är ute efter, har jag svårt att säga “Nej”.
  6. När någon ber mig göra något insisterar jag på att få veta varför.
  7. Ibland försöker jag locka fram ett gott, upplivande gräl.
  8. Jag kämpar för att slå mig fram lika mycket som de flesta människor i min ställning.
  9. Ärligt talat är det vanligt att människor utnyttjar mig.
  10. Jag tycker om att inleda konversationer med nya bekantskaper och främlingar.
  11. Ofta vet jag inte vad jag ska säga till människor som jag tycker är attraktiva.
  12. Jag tvekar att ringa till företag och institutioner.
  13. Om jag ansöker om ett arbete eller en plats på universitetet gör jag det hellre skriftligen än via muntliga intervjuer.
  14. Jag tycker det är genant att returnera varor.
  15. Om en närstående och respekterad släkting irriterade mig skulle jag kväva mina känslor snarare än ge uttryck för min irritation.

Skicklig självhävdelse bör inte växlas med aggressivitet

  1. Jag har undvikit att ställa frågor av rädsla att verka dum.
  2. När jag grälar med någon är jag ibland rädd att jag ska bli så upprörd att jag börjar skaka i hela kroppen.
  3. Om en känd och respekterad föredragshållare gör ett påpekande som jag anser vara felaktigt kommer jag att se till att åhörarna även får höra min synpunkt.
  4. Jag undviker att bråka om priser med butiksbiträden och försäljare.
  5. När jag har gjort något viktigt eller värdefullt ser jag till att andra får reda på det.
  6. Jag är öppen och uppriktig om mina känslor.
  7. Om någon har spridit falska och onda rykten om mig uppsöker jag honom eller henne så snart som möjligt för att “tala” om det.
  8. Jag har svårt att säga “Nej”.
  9. Vanligen håller jag inne mina känslor snarare än att ställa till en scen.
  10. Jag klagar över dålig service på restauranger och andra platser.
  11. När jag får en komplimang vet jag ibland bara inte vad jag ska säga.
  12. Om ett par som satt nära mig på en teater eller på en föreläsning pratade lite för högt skulle jag be dem att hålla sig tysta eller fortsätta sin konversation någon annan stans.
  13. Om någon försökte knuffa sig före mig i en kö skulle jag ge honom en rejäl avbasning.
  14. Jag tvekar inte att uttrycka mina åsikter.
  15. Ibland händer det att jag inte vet vad jag ska säga.
När man har låg självhävdelseförmåga undviker man att klaga på dålig service

Bedömningen av Rathus självhävdelsetest

Vid bedömningen av detta test är testarna medvetna om att det finns positiva och negativa svar. Poängsumman ger dig ett visst procentvärde. Detta värde är ett mått på din självhävdelsenivå. Beroende på ditt resultat kan du bedömas vara icke-självhävdande, måttligt självhävdande, självhävdande eller aggressiv.

Utifrån detta kan en psykiater förklara vilka aspekter du bör jobba med, vilka verktyg du kan begagna dig av och hur du bäst använder dem för att tillgodose dina personliga behov.

Med andra ord är självhävdelse något du kan lära dig och som du kan utveckla och förbättra. Det handlar om att bearbeta din osäkerhet och din sociala ångest, så att du kan sätta gränser och relatera till andra med mer självtillit.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Gustafson, R. (1992). Una prueba psicométrica sueca del Rathus Assertiveness Schedule.  Psychological Reports , 71 (6), pág. 479. doi: 10.2466 / pr0.71.6.479-482.
  • Rathus, SA (1973). Un cronograma de 30 ítems para evaluar el comportamiento asertivo. Behavior Therapy , 4 (3), págs. 398–406. doi: 10.1016 / s0005-7894 (73) 80120-0.
  • Rathus, S. A. (1973). A 30-item schedule for assessing assertive behavior. Behavior Therapy4(3), 398–406. https://doi.org/10.1016/S0005-7894(73)80120-0

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.