Användning av tankesmedjor och kollaborativ intelligens

22 februari, 2020
Vi lever i en individualistisk värld som blir alltmer tävlingsinriktad. Det kommer vara till stor hjälp för dig om du lär dig kollaborativt tänkande.

Kollaborativ intelligens kan vara en omvandlande kraft för oss människor. Tankesmedjor är grupper där folk kan dela med sig av idéer, tankar och tillvägagångssätt som har ett gemensamt mål: det gemensamma goda. Många anser att tankesmedjor och kollaborativ intelligens är det som företag, institutioner och sociala scenarion behöver som mest.

Att arbeta och tänka tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål kan vara inspirerande. Man måste dock vara medveten om att det inte alltid är lätt.

Att arbeta i grupp kan exempelvis orsaka svårigheter och konflikter. Ingen har heller lärt dig hur man utvecklar en kollaborativ mentalitet; hur interna resurser som kreativitet, motivation och entusiasm kan göra att man uppnår en gemensam harmoni som alla vinner på.

Det är dock nyckeln till framtiden. Vi behöver smartare företag, samt grupper med personer som kan arbeta tillsammans utan att deras egon kommer i vägen. Med andra ord utan den där friktionen och det där stela tänkandet som placerar så många barriärer i vägen för framgångar och välstånd.

Vi människor rör oss framåt mot en alltmer komplex nutid och framtid där alla ansträngningar och resurser måste gå åt samma håll. Hur kan man göra detta? Den kollaborativa intelligensen är av största vikt för att uppnå detta.

“Ingen vet allt, alla vet något, all kunskap finns i mänskligheten.”
-Pierre Levy-

Siluett av kvinna.

Tankesmedjor och kollaborativ intelligens: Grunderna till den kollaborativa intelligensen

Kollektiv intelligens, eller kollaborativt tankesätt, är ett ämne som alltid har varit av intresse inom psykologin, sociologin och affärsvärlden. Biologin har också studerat detta koncept under en lång tid genom att observera bakteriernas mikrouniversum.

Djurens kollektiva beteende är utan tvekan det mest intressanta. Tänk på de fåglar som alltid flyger i samma riktning och alltid är perfekt synkroniserade. Tänk även på fiskstim, grupper med delfiner och såklart myrstackar som lever ett parallellt liv i alla trädgårdar, terrasser eller parker.

Vad är det som gör alla dessa arter symbiotiska? Är det helt enkelt bara överlevnad? Det är möjligt. Dr. Dawna Markova, som är expert inom inlärning, ledarskap och talangprocesser vid MIT, tar upp några relevanta saker som alla bör tänka på, i sin bok Collaborative Intelligence: Thinking With People Who Think Differently.

Lär dig att tänka tillsammans med folk som tänker annorlunda

En av principerna inom den kollektiva intelligensen är att känna till hur man ska vara och att veta hur man bidrar till en miljö där andra människor tänker annorlunda. Att förstå detta är aldrig lätt eftersom människor, enligt Dr. Markova, är vana vid att leva i djupet av sin egen individualitet.

Man kan säga att vi människor har lärt oss att vara mer tävlingsinriktade än samarbetsvilliga (vilket implicerar att man inte accepterar andras åsikter), vilket betyder att man ser den andra personen som en fiende som man bör tävla mot för att man ska kunna uppnå sina mål. Var hamnar du då du agerar individuellt och tävlingsinriktat? Ingenstans såklart.

Saker kommer att förändras om du blir mer samarbetsvillig, för två sinnen tänker bättre än ett, och då man ibland tänker annorlunda så kan man kombinera sitt perspektiv med något större och mer inspirerande.

Intellektuell mångsidighet innebär därför att man låter sina styrkor visa sig i ett kollektivt sammanhang där alla individuella styrkor arbetar i harmoni.

Tankesmedjor och kollaborativ intelligens: Låt din egen intention gå i linje med andras

Talanger som verkar för ett gemensamt mål kommer låta dig gå längre. Något så inspirerande som att låta dina egna mål gå i linje med andras bör vara din dagliga motivation.

Man bör dock vara medveten om att detta är väldigt svårt att uppnå eftersom det fortfarande finns många som vill vara den smartaste, den som gör mest, den som försöker nå länge än andra och den som vill köra över alla andra.

En av grundstenarna när det gäller den kollektiva intelligensen är därför att uppmana sig själv till att förändras. Det är dags att sätta upp mer lämpliga förutsättningar där detta kan uppstå. Fortsätt läsa för att få reda på hur.

Personer i möte.

Grunderna till den kollaborativa intelligensen

José Ortega y Gasset brukade säga att “Civilisationen lever kvar om många bidrar tillsammans. Om alla å andra sidan bara tänker på sig själva så kommer civilisationen att gå under”. Dessa ord är mer relevanta nu än någonsin för om det finns något som alla behöver då man bemöts av utmaningar så är det smarta sinnen som vet hur man arbetar tillsammans.

Med andra ord så måste alla bidra med sin egen kreativitet, erfarenhet och vision till gruppen för att skapa en betydligt större entitet som arbetar mot samma mål: framgång och gemensamt välmående. Vad finns det dock för mekanismer för att uppnå detta? Här är några tips.

  • Villighet och motivation att dela kunskap och resurser.
  • Att skapa både fysiska och virtuella kollaborativa utrymmen.
  • Att veta hur man bygger upp förtroende med andra, en situation där man varken tävlar eller söker kontroll.
  • Gruppen måste därför vara horisontell och inte vertikal.
  • Det är viktigt att man förstår gruppens dynamik (att man exempelvis vet hur man kommunicerar och löser problem).
  • Att man alltid är öppen för nya idéer.
  • Att man har rätt verktyg och metoder (fysiska utrymmen, utbildning och även virtuella utrymmen där det är lätt att kommunicera).

En persons attityd är ett annat element som krävs av den kollaborativa intelligensen. Man måste ha en attityd som arbetar mot förändring, och där individualism och gruppvision väger mindre än det stora hela.

  • Markova, Dawna (2015) Collaborative Intelligence: Thinking with People Who Think Differently. Spiegel & Grau 
  • Tapscott, D. y Williams, AD (2008). Cómo la colaboración masiva lo cambia todo EEUU. Penguin Group