Hur föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa

Hur föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 19 december, 2022

Ibland är familjemiljöer inte bara smärtsamma att leva i; det kan faktiskt vara så att föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa. En del föräldrar försätter sina barn i stressande situationer, där barnen känner sig förödmjukade, ängsliga och hjälplösa. Den här sortens erfarenheter är svåra och följer oss in i vuxenlivet.

Oscar Wilde framhöll att nästan ingen vet vad som händer bakom hemmets lykta dörrar. Den miljön kan vara som bäddad för olika hemskheter. Mammor, pappor och andra familjemedlemmar kan skapa osynliga dramer som passerar obemärkt förbi i övriga samhället.

Detta får dessutom betydande effekter på barnen. Dr. Anne-Marie Conn vid University of Rochester Medical Center har studerat fenomenet. Hon fann att konsekvenserna av en dysfunktionell uppfostran och de psykologiska skador som följer på denna kan föras vidare till nästa generation.

Det betyder att trauman som uppstår beroende på bristande anknytning, övergrepp, fysiskt eller psykiskt våld eller annat som stör på barnets psyko-emotionella utveckling, kan få stora efterverkningar. Trauman inverkar på den psykiska hälsan och kan förändra hjärnans utveckling. Detta kan leda till psykologiska störningar, som senare kan påverka de drabbades sätt att uppfostra sina egna barn.

“Psykisk hälsa måste ägnas stor uppmärksamhet. Det är vårt senaste tabu och något i vi måste se och tackla.”

-Adam Ant-

Ledsen flicka som kramar sin nallebjörn

När föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa

Föräldrar kan inverka på sina barns psykiska hälsa. En trygg familjemiljö som främjar en positiv känslomässig utveckling och en stark självkänsla har bestående återverkningar. Den här typen av uppfostran ger barn möjlighet att nå vuxen ålder med goda psykologiska färdigheter. Däremot kan en tumultartad och traumatisk uppväxt få allvarliga konsekvenser för barnets psykologiska hälsa.

Dessutom vet vi idag att huvudorsaken till barns emotionella och beteendemässiga problem är att finna i dynamiken och omständigheterna inom familjen. För inte så länge sedan publicerade faktiskt tidskriften Journal of Family Psychology en studie där man hävdar att t.o.m. en dask på stjärten kan få negativa konsekvenser.

Gester, ord eller beteenden som är aggressiva på ett direkt eller indirekt sätt kommer att lämna sina spår. De kommer att ändra barnets beteende och lämna ett intryck fästat barnets hjärna. Så när barn växer upp i den här sortens omgivningar eller med vissa skadliga föräldrastrategier (aga, aggressiv kommunikation eller auktoritär uppfostran), uppvisar de ofta en viss typ av uppförande och egenskaper:

  • De har låg självkänsla.
  • De utgår från att deras egna behov är oviktiga.
  • De tror att uttryckandet av känslor är negativt och opassande.
  • De ser denna familjedynamik (aggressivitet, övergrepp eller respektlöshet) som normal och tillåtlig.
En svår barndom lämnar sina spår

När man växer upp under sådana här omständigheter lämnar varje erfarenhet sitt speciella ärr. Visst är det sant att en del människor lyckas repas sig efter en svår barndom och leva sunda och ångestfria liv. Men de flesta är mer sårbara och dessa erfarenheter får avsevärda effekter på deras psykiska hälsa. Låt oss titta lite närmare på detta.

Hur föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa

Ett av de vanligaste sätten som barndomstrauma yttrar sig hos vuxna är i form av kronisk stress.

Tillstånd av permanent stress

När barn lever i instabila miljöer utsätts de för stress. Om man växer upp utan anknytning till en primär vårdgivare och känner sig otrygg och oälskad, ger detta upphov till betydande ängslan. Den här typen av stress är till en början akut. Men om den får fortgå under en längre tid så kan den bli permanent.

Kronisk stress kan även ändra hjärnans sätt att fungera. Den kan påverka koncentrationsförmågan och minnet. Resultatet blir ofta hyperaktivitet och bristande känslomässig kontroll.

Medberoende relationer

När man växer upp i ett kyligt och kärlekslöst hem blir man lätt svältfödd på intensiva känslomässiga relationer. Man vill känna bekräftelse och trygghet. Men en oupphörlig oro att gå miste om dessa relationer kan leda till tvångsmässigt beteende. Oron gör att man lätt hamnar i en medberoende relation.

Föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa på många olika sätt. Vi bör alla vara medvetna om att våra barns uppfostran har stor inverkan på deras liv och framtida utveckling. Vi måste alla vara uppmärksamma på detta och föregå med gott exempel i vårt uppträdande och vårt sätt att kommunicera.

Permanent oro och hjälplöshet

När du växer upp i en familj som inte kan förmedla säkerhet och trygghet får detta konsekvenser. Om du inte har en berikande omgivning som hjälper dig att utveckla din personliga identitet riskerar du att växa upp med allvarliga psykologiska brister. Det kan ta sig uttryck i hopplöshet och låg självkänsla. Detta gör att du löper större risk att drabbas av kronisk pessimism och ängslan.

Inlärd hjälplöshet är en annan vanligt förekommande psykologisk verklighet. Detta innebär att en person utgår från att hon inte kan förändra sin situation oavsett vad hon gör. Hon utgår från att hon är maktlös över sitt liv.

Psykologiska mekanismer som “döljer” ett traumatiskt förflutet

Sinnet orkar ofta inte att ta itu med den påfrestning som traumat medför, så det använder sig av vissa psykologiska mekanismer för att klara av att hantera det dagliga livet utan att låta sig besväras av traumat. Detta hjälper människor att fungera för ett tag. Följden blir emellertid att de utvecklar psykologiska störningar.

De vanligaste av dessa är dissociativa störningar, som påverkar den personliga identiteten, minnet och uppfattningen av omgivningen. Det är en ganska vanlig effekt av posttraumatisk stress. Dissociativa störningar bottnar i trauman.

Föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa på många olika sätt

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att föräldrar påverkar sina barns psykiska hälsa på många olika sätt. Att ta sig ur dessa svarta hål kräver mer än bara tid. Du behöver gott om mod och gott om stöd. Genom att uppsöka kvalificerad hjälp kan du lära dig att ta kontrollen över ditt liv. Även om du har ett traumatiskt förflutet så kan du skapa ett sunt, värdigt och tillfredsställande liv för dig själv.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Gershoff, E. T., & Grogan-Kaylor, A. (2016). Spanking and child outcomes: Old controversies and new meta-analyses. Journal of Family Psychology. https://doi.org/10.1037/fam0000191
  • Dweck, C. S. (1975). The role of expectations and attributions in the alleviation of learned helplessness. Journal of Personality and Social Psychology. https://doi.org/10.1037/h0077149

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.