Vad jag skulle vilja att folk förstod om att förlora ett barn

· 17 april, 2016

Det jag skulle vilja att folk förstod om att förlora ett barn är att ingen är förberedd för detta. Man bör därför ta vara på varje stund eftersom inget i livet är säkert eller garanterat, inte ens att barnen kommer att överleva sina föräldrar.

Det finns en aspekt som förenar alla människor som har gått igenom processen att förlora ett barn, och det är känslan av ensamhet och bristen på förståelse. Många känner sig isolerade eftersom de tror att ingen kan förstå deras smärta.

Att förlora ett barn är känslan av att man har misslyckats med sin uppgift i livet. Man kommer dock att lära sig att livet är fortsatt värt mödan eftersom man bevarar minnena.

Först och främst bör man förstå att det inte finns några strategier när det kommer till att hantera smärtan då man har förlorat ett barn.

Det som man dock bör har klart för sig är att man aldrig bör bemöta den ensam. Familjen bör enas och hela sig tillsammans för att lära sig att leva med detta tomrum. Vi vill därför att du ska ta del av de enkla reflektioner som vi delar med oss av idag.

Att bli tvungen att kämpa varje dag mot själens förlamning

Kvinna i snö

Att förlora ett barn från en dag till en annan är något som får världen att vändas upp och ner. Det är något som vårt sinne har svårt att förstå. Och vi tappar andan, som om vi hade förlorat vår själ…

Den vanligast förekommande känslan är den klassiska ”inget stämmer”. Och den där vitala och emotionella förlamningen som skapar en kronisk smärta.

Detta är något som vi bör undvika. Vårt sinne klarar inte av att hantera det som har hänt. Vår egen sorgeprocess kan dock hjälpa oss att hantera dessa känslor.

Vi bör undvika att isolera oss själva eftersom denna ensamhet ökar förlamningen. Det är viktigt att ta hjälp av familjen, vännerna och en psykolog ifall det behövs för att hjälpa oss.

Depression: En sjukdom i själen

Man bör lära sig att leva med sorgen

Det stämmer att det inte går att komma över ett barns död. Att komma över innebär att man slår sig fri och detta är något som ingen kan göra. Man kan inte komma över detta inre tomrum.

  • Att förlora ett barn innebär att vi måste vi tillåta oss själva att gråta och samtidigt ta oss till punkten där vi accepterar det inträffade. Vi lär oss att leva med detta tomrum, men vi är medvetna om att sorgen alltid kommer att finnas i vårt hjärta.
  • Det kommer dock en dag då smärtan inte är lika stark och då vi kommer att kunna andas utan att det gör ont, och gå fram utan att själen tynger.
  • För när vi lever igen hedrar vi minnet av dem som inte längre är med oss.

Man bör inte försumma sin partner

Att förlora ett barn är en svår stund i relationen och detta för med sig ett stort tomrum, men man bör inte låta detta förstöra familjelivet.

  • Det är viktigt att man undviker att lägga skuld på andra. I dessa fall kan den egna tystnaden vara skadlig och destruktiv.
  • Man bör respektera hur varje person hanterar denna smärta. Det finns de som har lättare för att öppna sig, men det finns även de som kommer att behöva mer tid, och detta är något som vi bör lära oss att förstå.
  • Intimiteten, kompromissen och passionen är tre grundstenar som fortfarande bör vara närvarande inom relationen. Om vi fortsätter att ge dessa näring kommer relationen att fortsätta framåt. Om vi bara visar upp tomrum och en tystnad kommer relationen sakta tyna bort.
Konstverk

Att förlora ett barn och hantera syskonens sorg

Barn reagerar annorlunda på döden än vi själva. Och vi bör förstå deras egen process, speciellt ifall de är mellan 6 och 10 år.

Döden är något som ingen förstår, något som vuxna ser på med ilska och barn med förvirring. Döden låter oss inte alltid säga adjö, och därför bör vi vårda minnet av den avlidne.

Det rekommenderas att barnen uttrycker sina känslor och att vi hanterar deras förvirring och emotionella smärta. Vi bör lära dem att kanalisera sin smärta och frigöra sig.

Mor och barn

Vi bör fortsätta sätta upp planer för framtiden, tillåta oss att le igen och vårda minnet av den som inte längre finns kvar. Vi lär oss att leva utan barnet som alltid kommer att finnas kvar i våra hjärtan. Livet kommer att vara annorlunda efter denna bortgång, utan tvekan, men vi måste tillåta oss att bli glada igen. Du bör inte känna dig skamsen.

Smärtan som känslomässig ensamhet innebär

Bilder av Lucy Campbell och Claudia Tremblay.