Halmdockeförslag för problemlösning

Använd ett halmdockeförslag för problemlösning när du behöver ett tillfälligt men ändå effektivt resultat. Det är en intressant metod som har använts sedan 1970-talet.
Halmdockeförslag för problemlösning

Senaste uppdateringen: 30 januari, 2021

Halmdockeförslag för problemlösning (eng. straw man proposal) används alltmer inom organisationsområdet. Det är en mekanism för att skapa idéer och börjar med ett utkast. Det utnyttjar den mänskliga och kreativa potentialen hos ett arbetsteam och framför allt från varje medlem i ett team.

Observera att detta inte är någon typisk brainstormingmetod. Målet här är att forma en tillfällig lösning på ett problem medan du kommer på något bättre. Ett halmdockeförslag kräver många olika idéer från den bidragande gruppen. Sedan slås dessa förslag samman, eller försvinner vid behov då man behöver bygga om det ursprungliga utkastet.

USA:s försvarsdepartement tillämpade denna teknik första gången 1975. Flygvapnet behövde en akut handlingsplan och utformade denna teknik för att hitta ett snabbt och tillfälligt svar på just den utmaningen. Senare skulle den initiala ”halmdockan” ersättas med ”stendockan” och sedan med ”järndockan”.

Syftet var att uppnå större konsekvens och soliditet i strategin.

Alltför ofta ger vi våra barn svar att komma ihåg, snarare än problem att lösa.

-Roger Lewin-

En person som ger en presentation

Halmdockeförslag är en enkel samarbetsstrategi vid problemlösning

Halmdockeförslag har blivit ganska populära vid problemlösning de senaste åren tack vare det välkända konsultföretaget McKinsey & Company. Denna globala organisation jobbar i grunden med problemlösning. De arbetar åt storföretag, institutioner och till och med regeringar runt om i världen.

Det faktum att de använder denna strategi som en mekanism för att svara på de utmaningar de står inför är den första ledtråden för dess användbarhet. För det första är det enkelt att göra. Det främjar också synergin mellan alla medlemmar i organisationen. Dessutom främjar det steg-för-steg-konstruktionen av en mer sofistikerad och effektiv handlingsstrategi.

Halmdockeförslag för problemlösning

Halmdockeförslag är ett användbart och effektivt verktyg för problemlösning för alla gruppsammansättningar. Syftet är att bygga, forma och designa en preliminär handlingsplan i form av ett utkast. Sedan omdefinierar man detta utkast tills man hittar ett mer effektivt svar. Således stiger den från halmdocka till järndocka.

Fördelarna med denna brainstormingmekanism

Som vi nämnde i början handlar den här artikeln inte om klassiska brainstormingtekniker. I det här fallet börjar du från ett utkast, från en redan utformad bas som utgör halmdockan. Därefter blir det kallat till möte där varje medlem bidrar med sina idéer, sin kritik och sina förslag, men alltid med början i utkastet.

Några av dess fördelar är:

  • Det gör det möjligt för varje medlem att bidra med sina förmågor och sin kreativitet.
  • Metoden främjar feedback och bättre hypoteser genom att bryta ner dem som inte fungerar.
  • Det förbättrar brainstormingprocessen genom att utgå från en tidigare plan (ett utkast, eller en halmdocka).

Detta förslag hindrar gruppen från att fastna. De letar inte efter perfektion direkt utan går framåt i faser: från halmdocka till stendocka till järndocka osv…

Halmdockeförslag för problemlösning

Halmdockeförslagets olika steg

Detta förslag kräver följande specifika steg. Genom att anpassa sig till dem kommer gruppen att veta vad de kan förvänta sig och hur man kan gå vidare. Vad varje medlem måste veta är också att de måste försöka argumentera mot och motbevisa resonemanget bakom alla förslag.

Alla perspektiv tas sedan i beaktande för att till sist bygga en tillfällig genomförbar och logisk strategi. Senare träffas gruppen igen för att fortsätta finjustera handlingsplanen.

Stegen

  1. Skapa utkastet till förslag. Varje medlem i gruppen skapar sitt eget förslag eller sin strategi för halmdockan.
  2. Presentera de konceptuella förslagen. Det andra steget är inlämning av alla utkast. Varje medlem presenterar sitt handlingsförslag för resten av gruppen. Sedan analyserar, debatterar och kritiserar de alla idéer som inte är användbara och behåller de som är funktionella.
  3. Diskussion. Efter att ha samlat in alla intressanta förslag från medlemmarna fortsätter gruppen att diskutera idéerna för att avskärma, eliminera eller acceptera delar som kan vara användbara. De bygger en halmdocka med vart och ett av dessa element.
  4. Slutsatser. Ett halmdockeförslag är redan fastställt i detta skede men delar av det rivs av och läggs till. Således når gruppen gradvis mer eller mindre giltiga slutsatser.
  5. Slutgiltigt beslut. Vid denna tidpunkt är nu halmdockan färdigbyggd. Gruppen har nått ett slutgiltigt (men tillfälligt) beslut som de kan tillämpa och som alla medlemmar är överens om. Men som vi nämnde ovan är målet att ytterligare förfina strategin för att skapa en mer gedigen, säker och effektiv handlingsplan.

Avslutningsvis kan det påpekas att det uppstår en ganska intressant arbetsdynamik som integrerar varje medlem i organisationen in i en problemlösning. Det är intressant, enkelt och något som många arbetslag använder sig av idag.

Detta kanske intresserar dig

Hur man använder Ishikawas diagram vid problemlösning
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Hur man använder Ishikawas diagram vid problemlösning

Ishikawas diagram, även känt som fiskbensdiagrammet, är ett väsentligt verktyg för att förbättra företags kvalitetsstyrningsprocesser.