Masochistisk personlighetsstörning

Skriven och verifierad av psykologen Francisco Pérez.

Senaste uppdateringen: 28 april, 2023

En grupp psykologer ville år 1987 inkludera masochistisk personlighetsstörning som en ny kategori av personlighetsstörningar i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-III-R). Efter en rad långa diskussioner ändrade gruppen namnet på störningen och tog bort den från manualen.

På engelska går den även under namnet självförnekelsestörning. Forskarna gjorde detta för att undvika associationerna med de psykoanalytiska koncepten hos kvinnlig masochism. Skribenter inkluderade störningen i ett appendix till DSM-III-R tillägnat tillstånd som behövde utforskas mer.

1994 togs den bort från DSM av sociala och politiska skäl. Även om störningen har en effekt på människor som lider av den, har dess eliminering avsevärt minskat mängden forskning som kan belysa den bättre.

Konceptet masochism har sitt ursprung i Kraft-Ebbings beskrivningar från 1800-talet. Han beskrev beteendet hos vissa människor som sökte sexuell njutning genom att underkasta sig fysisk smärta från en dominant partner. Samtidigt beskrev Freud och andra psykoanalytiker ett mönster av icke-sexuella underkastelsebeteenden (mental masochism).

Masochistisk personlighetsstörning

Människor med den här personligheten sätter andra människors behov framför sina egna. Det innebär att andras behov kommer först.

Det som ger mening till deras liv är att ge sig själva fullkomligt åt andra. De går så långt att de ger upp allt för att tillfredsställa andra. De söker inte tillfredsställelse. Det tillfredsställer dem att helt enkelt anstränga sig för att göra andra människors liv bättre. Oldham och Morris (1995) föreslog en serie karaktärsdrag som definierar en person med masochistisk personlighetsstörning. Låt oss titta närmare på dem.

Karaktärsdrag hos människor med masochistisk personlighetsstörning

De essentiella karaktärsdragen för masochistisk personlighetsstörning är ett sjukligt mönster av självförnekande beteende. Människor med den här störningen:

• Ser efter andra människors behov. De försöker tillfredsställa andra utan att vänta på att de ber om hjälp.
• Är inte tävlingsinriktade eller ambitiösa.
• Lämnar sin egen väg för att betjäna andra.
• Är väldigt omtänksamma mot andra.
• Är toleranta mot andra och kritiserar eller dömer dem aldrig negativt.
• Gillar inte att vara i centrum för uppmärksamhet.
• Har stort tålamod och stor tolerans för obehag.
• Är inte ironiska eller pedantiska.
• Är etiska, ärliga och pålitliga.
• Misstänker inte att andra har dolda avsikter.
• Är naiva och godtrogna.

Dessutom kan dessa människor ofta undvika eller avvisa nöjsamma upplevelser. De finner sig ofta indragna i situationer eller förhållanden där de lider. Dessutom är det sällan de låter någon hjälpa dem.

Diagnoskriterier för masochistisk personlighetsstörning

Masochistisk personlighetsstörning karaktäriseras av följande kriterier enligt DSM-III-R:

A) Ett påtagligt mönster av självförnekande beteende. Det uppstår i tidig vuxen ålder i ett varierande antal sammanhang. Människor med den här störningen undviker eller underminerar därmed upplevelser av njutning och dras till situationer eller förhållanden där de får lida, och de motsäger sig även att få hjälp av andra i enlighet med åtminstone 5 av följande.

1. De väljer personer och situationer som leder till besvikelse, misslyckande eller misshandel även när det finns uppenbart bättre alternativ.
2. De avvisar eller förringar andra personers försök att hjälpa dem.
3. Om de upplever positiva personliga framgångar svarar de med depression, skuld eller ett beteende som skapar smärta (till exempel en olycka).
4. De framkallar arga eller avvisande uttryck från andra och känner sig sedan illa behandlade, besegrade eller förödmjukade.
5. Dessa människor avvisar möjligheter till njutning eller är tveksamma till att tillåta sig att ha roligt (trots att de har tillräckliga sociala förmågor och full förmåga att njuta).
6. De misslyckas med att klara av uppgifter som är grundläggande för deras personliga mål trots att de uppvisat förmågan att göra det.
7. De är ointresserade av eller avvisar människor som konstant behandlar dem väl.
8. De engagerar sig i överdrivet självuppoffrande som är oönskat av den som de offrar sig för.

B) Beteendena i A uppstår inte enbart som svar på eller under förväntan att bli fysiskt, sexuellt eller psykologiskt utnyttjade.

C) Beteendena i A uppstår inte enbart när personen är deprimerad.

Avslutningsvis

Som vi kan se har människor med masochistisk personlighetsstörning en märklig tendens att skada sig själva och ackumulera bakslag och frustrationer. Det nödvändiga ingripandet är inte lätt. Dessa patienter motsäger sig ofta behandling eftersom de upplever att de borde underkasta sig andra. Därför använder de defaitistiska intriger och gör psykologiska ingripanden utdragna och svåra.

OBS: I den här artikeln har ordet störning använts av bekvämlighetsskäl. Faktum är att den masochistiska personlighetsstörningen i nuläget har en kontroversiell klinisk identitet. Det är snarare ett problem än en störning.