Olaga hot och utpressning som frihetsbrott

Vissa koncept av frihetsbrott, såsom utpressning och hot, används ofta omväxlande i vardagligt språk. Denna artikel är en analys av deras skillnader ur ett juridiskt perspektiv.

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Patricia Grande Yeves

Senaste uppdateringen: 16 december, 2022

Det är viktigt att känna till definitionerna av olaga hot och utpressning som frihetsbrott för att förstå koncepten och deras implikationer på djupet.

Lagen säger att den som skrämmer en annan person genom hot om att skada begår ett brott. Det kan till exempel handla om att hota att döda eller skada, tortera, tvinga fram en abort och allt som strider mot en persons moraliska integritet. Det kan också handla om en persons sexuella frihet, som att hota att våldta en person eller äventyra dennes intimitet, heder, privatekonomi och socioekonomiska ordning.

I alla dessa fall kan det vara så att en person, dennes familj eller andra personer som personen är nära kopplad till, blir direkt skrämda av någon.

De skyddade rättigheterna här (värdefulla realiteter, såsom liv eller hälsa) är alltså personens frihet. Dessutom ingår rätten för varje människa att fortsätta med sitt liv i frid.

Nedan går vi igenom definitionerna av brotten olaga hot och utpressning och deras huvudsakliga skillnader.

Olaga hot är ett brott mot friheten

Allmänt sett anser rättspraxis att brottet olaga hot är en aktiv handling. Det sker också med närvaron av ett hot mot ett offer. Det betyder att det inte behöver producera ett resultat av gärningsmannens handlingar för att vara ett brott. Själva handlingen är redan ett.

Regleringen av hot har tre olika föreskrifter när det gäller frihetsbrott. Dessa är:

• Begreppet hot utgör ett brott.
• Vad som händer när hotet riktas mot en grupp.
• Reglering av hot (villkorliga) som inte utgör ett brott, och smärre hot inom området våld i hemmet och könsrelaterat våld.

Ett villkorligt hot är ett som är kopplat till en specifik händelse som måste inträffa för att hotet ska bli verksamt. Till exempel att få en summa pengar i utbyte mot att inte döda någon.

Möjliga påföljder

En person som gör sig skyldig till olaga hot i Sverige kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt kan gärningspersonen dömas till fängelse i som lägst nio månader och som högst fyra år.

Straffet varierar också beroende på om hotet är villkorligt eller inte. Dessutom måste man ta hänsyn till om gärningspersonen agerat på hotet (hårdare påföljd) eller inte (mildare påföljd).

Till exempel kan gärningspersonen ha misslyckats med att uppnå sitt syfte om denne berättade för ett åttaårigt barn att denne skulle döda det om det berättade för någon att denne ofredade det. Men barnet berättade för sin mamma. Varken den krävda tystnaden eller hotet om död inträffade alltså i realiteten.

Å andra sidan skulle brottslingen ha uppnått sitt mål om han eller hon till exempel bett en minderårig om nakenbilder på sig själv i utbyte mot att han eller hon inte lägger ut andra befintliga bilder på internet, och offret ställde upp.

Grundläggande juridiska aspekter av utpressning som frihetsbrott

Utpressning handlar om att kräva ett belopp eller en belöning av en annan person. Allt under hot om att avslöja eller sprida fakta om personens privatliv. Med andra ord, information som inte är offentlig och som kan påverka personens intressen negativt. Observera att detta inte är samma sak som ofredande via hot.

I Sverige kan den som gör sig skyldig till utpressning bli dömd till fängelse i högst två år. Är brottet däremot bedömt som ringa är påföljden istället böter eller fängelse i högst sex månader. Vid bedömningen tar man även hänsyn till om förövaren uppnått sitt syfte med utpressningen. Om så är fallet ger det en strängare påföljd.

Utpressning skulle till exempel kunna bestå i att förövaren genom hot försöker tvinga en person att avslöja förekomsten av en utomäktenskaplig förbindelse för en persons partner. Om förövaren inte får något tillbaka, vill säga.