Vad gör egentligen en utbildningspsykolog?

24 februari, 2019

När du använder ordet psykologi tänker folk oftast på klinisk psykologi. Psykologi är dock en mycket bredare disciplin än så. I grund och botten är det vetenskapen om mänskligt beteende och mentala processer. Inom disciplinen finns många olika yrken. Ett exempel är utbildningspsykolog, som ägnar sig åt pedagogisk psykologi.

Målet med den här artikeln är att utbilda läsaren om vad en utbildningspsykolog gör, likaväl som delar av det nuvarande yrkets situation. Yrket är inte välkänt, men en utbildningspsykolog utför ett välbehövligt arbete och bidrar med kvalitet till utbildningen. I dagens värld möter de många hinder att överkomma samt bördor som gör deras arbete komplicerat.

Vad är en utbildningspsykolog?

En utbildningspsykolog har målet att studera och ingripa i mänskligt beteende inom utbildningsväsendet. Deras slutgiltiga mål är att utveckla kapaciteten hos människor, grupper och institutioner. Nu bör ordet utbildning användas i sin bredaste mening och inkludera alla former av träning, inlärning samt personlig och kollektiv utveckling.

Ämnesområdet av studier och förmedling som en utbildningspsykolog arbetar med hör samman med de kognitiva processer associerade med eller härledda från inlärning. De reflekterar över och utvecklar sitt jobb på alla psykologiska nivåer inkluderande social, personlig, biologisk och hälsomässig.

Utbildningspsykolog med elever

Det är vanligt att man blandar ihop utbildningspsykologer med andra yrken såsom lärare, utbildningsvägledare och barnpsykologer. Medan de alla är olika yrken, är det viktigt att dessa arbetar tillsammans för att barnet ska få en fullgod utbildning.

  • Lärares uppgift är studier om utbildning och utbildningsmodeller.
  • Utbildningsvägledare vägleder människor genom sin akademiska och sitt yrkesliv.
  • Barnpsykologer behandlar mentala störningar som uppstår i barndomen.

Som med alla vetenskaper är de två grundprinciperna hos utbildningspsykologin teori och praktik. På den teoretiska sidan kan man se utbildningspsykologer som forskar och skapar eller expanderar teorier samt processer gällande utbildningspsykologi. På den praktiska sidan använder utbildningspsykologer den kunskap erhållen av akademisk forskning till att förbättra utbildningskvaliteten.

Utbildningspsykologins funktioner

Härnäst kommer vi att förklara vilka funktioner utbildningspsykologin har enligt centralrådet för psykologer i Spanien:

  • Förmedling, enligt studentens utbildningsbehov. Först och främst bör en utbildningspsykolog studera och förutsäga elevens utbildningsbehov. De kan agera enligt det för att förbättra elevens upplevelse.
  • Funktioner associerade med professionell och yrkesmässig vägledning och rådgivning. Det främsta målet här är att hjälpa studenten utveckla studentens kompetens. Genom att hjälpa de att inventera sitt personliga, yrkesmässiga och professionella mål och förmågor, kan studenten styra kursen på sin egen utbildning och ta sina egna beslut.
  • Förebyggande funktioner. En utbildningspsykolog bör ingripa genom att vidta nödvändiga åtgärder för att undvika eventuella problem med utbildningen. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till alla inblandade (föräldrar, lärare, barn, studievägledare osv.).
  • Förbättring av studiemetoder: Det är extremt viktigt att vara uppmärksam på studiemetoden. Utbildare bör studera och applicera de bästa studieteknikerna för att studenter ska lära sig och utvecklas väl.
  • Familjeträning och rådgivning. Familjen är en viktig del av utbildningen. Genom att studera och därefter ge råd familjemedlemmarna kan de utveckla effektiva familjeutbildningmodeller. Som ett resultat av detta kan varje familjemedlems liv förbättras.
  • Socialutbildnings förmedling. Utbildning kommer inte enbart av en persons akademiska och familjeliv – allt i deras omgivning spelar en roll. Det är en utbildningspsykologs ansvar att studera hur nuvarande sociala system influerar utbildningen. På så sätt kan de ingripa i det som behövs.
  • Forskning och undervisande. Slutligen, för att alla funktioner ska fullföljas, är gedigen forskning nödvändig för att att veta vilken riktning vi bör ta. All forskning skulle vara värdelös om det inte lärs ut till andra professionella och studenter.
Lärare med barn

Nuvarande status för utbildningspsykologi

Utbildningspsykologer står idag inför en mängd svårigheter. Den största är brist på medvetenhet, lite stöd från offentliga administrationer, professionell förvirring och ett fientligt utbildningssystem.

Faktum är att de flesta aldrig har hört talas om utbildningspsykologer. Därför har de ingen synlighet och det är svårare för dem att sprida sitt kunnande och få bidrag till sin forskning. Det är nödvändigt för dessa yrkesverksamma och för deras arbete att synas och att folk får reda på vad de gör eftersom deras arbete är så viktigt för kvaliteten på utbildningar.

Dessutom vet knappt offentliga inrättningar vad utbildningspsykologi är som sådant. Folk som studerar ämnet ses som studievägledare eller lärare av regeringen. Bristen på stöd ses inte bara i hur de etiketteras utan också på de få resurser som ges till disciplinen.

Team för bättre orientering

På grund av dålig statlig organisation råder förvirring om de olika funktionerna av utbildningspsykologer. I ett läge kan en enda person agera som en lärare, utbildningspsykolog och studievägledare. Istället för att en person ska göra mångas jobb bör ett team av välutbildade professionella arbeta tillsammans mot en högre kvalitet av utbildning för studenterna.

Det nuvarande utbildningssystemet är fullt av problem som försvårar utbildningspsykologernas arbete. Faktum är att det verkar som om målet för det nuvarande systemet är olikt det det ursprungligen designades för.

Sist men inte minst kan politiskt högt uppsatta ta beslut som ignorerar vetenskaplig forsknings rekommendationer. Att applicera goda initiativ i ett system som inte fungerar kommer inte att lösa några problem. Istället behöver utbildningssystemet strukturella förändringar om det ska vara värdigt att kallas ”utbildning”.

Utbildning är ett väldigt viktigt område som påverkar framtida generationer stort. Därför måste vi sprida kunskap om vad en utbildningspsykolog gör och vilken svår roll de spelar.

  • Cook, H., & Ausubel, D. P. (2006). Educational Psychology: A Cognitive View. The American Journal of Psychology. https://doi.org/10.2307/1421346
  • Handbook of educational psychology. (2013). Choice Reviews Online. https://doi.org/10.5860/choice.34-3084
  • Rampaul, W. E., & Davis, G. A. (2006). Educational Psychology: Theory and Practice. Canadian Journal of Education / Revue Canadienne de l’éducation. https://doi.org/10.2307/1494305