Varför är det så viktigt att lära sig sätta gränser?

Ibland prioriterar vi andras behov framför våra egna och känner oss skyldiga om vi säger ”nej” till någon annans önskemål. Vi tror att om vi inte hjälper dem, då är vi själviska och dåliga människor. Vi måste lära oss att sätta gränser!
Varför är det så viktigt att lära sig sätta gränser?
Laura Rodríguez

Skriven och verifierad av psykologen Laura Rodríguez.

Senaste uppdateringen: 05 november, 2022

Att lära sig att sätta gränser betyder inte att försvara sina åsikter och övertygelser till varje pris. Det betyder inte heller att man är uppriktig hela tiden. Att man inte bryr sig om vad andra tycker eller känner.

För att vara specifik, att sätta gränser betyder att låta människor veta vad du behöver och vad du vill. Vilket kan skilja sig från vad de vill och behöver. Det betyder att uttrycka vad du vill och vad du inte vill. Men utan att glömma andras behov och önskemål och ta hänsyn till vad människor tycker och känner.

Att sätta gränser innebär att skapa gränser som inte bör överträdas gentemot andra (och gentemot oss ​​själva).

Edward T. Hall och Robert Sommer, pionjärer i studiet av det personliga utrymmet, hävdar att området en person bebor är mer än bara ett fysiskt territorium. Det är en plats där vi känner oss mentalt, fysiskt och känslomässigt skyddade, en tillflykt där ingen kan attackera oss med sina kommentarer eller beteenden.

De har dock visat i sina studier att det är vanligt att dessa gränser överträds i våra dagliga liv. Vi skyddar inte alltid dessa gränser, eftersom vi inte förväntas förhindra att de invaderas. Låt oss titta på vad som begränsar dig och varför det är så viktigt att sätta gränser.

En kvinna tänker på att lära sig sätta gränser

Vad hindrar dig från att sätta gränser?

Vad hindrar dig från att sätta gränser och säga nej när du behöver? Rädsla för avslag spelar förmodligen en avgörande roll här.

Låt oss ta exemplet på att din partner ber om hjälp. Men du känner inte riktigt för det eller kanske tror du inte att det är rätt sak att göra. Varför gör du det ändå till sist, trots att det inte är vad du vill göra? Eftersom du är rädd för att din relation kan bli sämre om du inte gör det, det är därför.

Ibland prioriterar du andras behov framför dina egna. Du känner dig skyldig om du säger ”nej” till någon annans begäran. Du är rädd att de tror att du är en dålig person för att du inte hjälper. Att du inte är en bra vän eller att du är självisk.

Dessa tankar är ofta överdrivna. Självklart är du inte en dålig person för att du inte avsätter dina planer för att göra vad de vill. Eller för att du prioriterar dina intressen utöver deras. Naturligtvis bör du inte vara ”självisk” och alltid sätta dina behov framför andra människors. Du bör dock heller inte alltid sätta andra människors behov framför dina. Det är en fråga om balans.

Du är förmodligen en person som inte sätter gränser om du tenderar att ta ansvar för allt och överinvolvera dig själv i andra människors problem.

Du har då förmodligen svårt att säga ”nej” eftersom du tenderar att ta ansvar för uppgifter som inte alls är ditt ansvar. Till exempel att hjälpa andra att göra sitt arbete när de själva lika bra kunde göra det. Eller försöka lösa en väns problem när det verkligen inte är upp till dig att göra det.

Varför är det så viktigt att lära sig att sätta gränser?

Att lära känna dig själv

En av fördelarna med att sätta gränser har att göra med att lära känna dig själv bättre. Att sätta gränser kräver att du lär känna dig själv och dina behov väl. Det betyder att du är medveten om vad du vill och vad du behöver hela tiden. Fråga alltid dig själv vad du vill, vad du behöver och vad som får dig att känna dig bekväm.

Samtidigt kommer ett gränssättande hjälpa dig att respektera dig själv mer. Som ett resultat kommer andra att respektera dig för de gränser du sätter.

Fördelar för självkänslan

Att sätta gränser leder sannolikt till en betydande ökning av din självkänsla. Detta sker helt enkelt på grund av att du tar hänsyn till dina egna behov och ger dig själv det utrymme du behöver.

Genom att må bättre med dig själv och öka din självkänsla förlorar du rädslan för att människor ser dig som du verkligen är. Du kan äntligen släppa den ständiga stressen att behöva övervaka ifall något eller någon kommer att kunna avslöja eller skada din sårbarhet.

Du har rätt att uttrycka dina behov oavsett hur andra tar det. Utan att känna dig skyldig för att du inte gör vad andra förväntar att du ska göra.

Att lära sig att sätta gränser handlar också om att säga ”nej” när du vill, utan att känna dig skyldig att göra vad andra vill eller behöver.

Friska och balanserade relationer

Det är ett sätt att förhålla sig till andra på ett hälsosamt, balanserat sätt, utan obalans eller ojämlikhet i vad varje person ger till relationen.

Du kommer att kunna göra det klart för andra hur du vill att de ska kommunicera med dig , och det kommer att ge dig mycket personlig tillfredsställelse. På detta sätt kommer frustration och stress på grund av avsaknad av gränser inte längre att vara en del av dina relationer.

När du kan respektera dina egna och andras gränser, då kommer dina relationer att bli friskare och mer stabila med tiden. Det kommer att finnas ömsesidig respekt i dina relationer. Ingen av er kommer att känna sig invaderad av den andra.

Kort sagt, genom att lära sig att sätta gränser mot andra människor kan du skapa och stärka aspekter av ditt eget personliga välbefinnande. Det gör att du kan identifiera och avgränsa dina egna behov på lämpligt sätt, så att du känner att du är ansvarig för dina val. Detta skapar en känsla av ansvar i de beslut du tar i ditt liv.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Sommer R. (1959). Studies in personal space. Sociometry [Internet], 22(3): 247-260. Asociación Americana de Sociología. Recuperado el 22 de abril del 2023 en: https://www.jstor.org/stable/2785668
  • Da Cunha, M. (2017) El espacio personal en la comunicación [Tesis doctoral]. Pamplona: Universidad de Navarra. Recuperado de: https://dadun.unav.edu/handle/10171/43737
  • Mendoza, Y. N., & Peláez, E. M. (2022). Dependencia emocional y violencia en parejas: Revisión sistemática. Universidad César Vallejo. Recuperado de: https://repositorio.ucv.edu.pe/handle/20.500.12692/104231
  • Rocha, B. L., Umbarila, J., Meza, M., & Riveros, F. A. (2019). Estilos de apego parental y dependencia emocional en las relaciones románticas de una muestra de jóvenes universitarios en Colombia. Diversitas: perspectivas en psicología15(2), 285-299. Recuperado de: http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1794-99982019000200009
  • Montoya, E. M., Puerta, E., Hernández, D. M., Páez, E., & Sánchez, I. C. (2016). Disponibilidad y efectividad de relaciones significativas: elementos claves para promover resiliencia en jóvenes. Index de Enfermería25(1-2), 22-26. Recuperado de: https://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S1132-12962016000100006&script=sci_arttext&tlng=en

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.