En steg-för-steg-guide för att kommunicera självsäkert

Genom att upprätthålla en självsäker konversation kan du uppnå dina mellanmänskliga mål och undvika onödiga konflikter. Lär dig hur du gör det.
En steg-för-steg-guide för att kommunicera självsäkert
Elena Sanz

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz.

Senaste uppdateringen: 06 april, 2024

Att kommunicera självsäkert är nyckeln till att framföra våra åsikter, förhandla och uttrycka oss med respekt. Denna strategi är mycket användbar i våra affektiva, personliga och professionella relationer. Men vi vet inte alltid hur vi ska implementera den. Av den anledningen vill vi ge dig en steg-för-steg-guide så att du kan lära dig att upprätthålla ett självsäkert samtal.

Olika tekniker, övningar och förslag hjälper oss att kommunicera bestämt och respektfullt. Kom ihåg att självsäkerhet är mer än en uppsättning steg. Det är en attityd och en stil att relatera till andra. Det är nära förknippat med självkänsla och empati, och man tillämpar det också på olika sätt (González & Kasparane, 2009).

Om du inte vet var du ska börja kommer den här artikeln att ge dig grunderna för att göra ändringar i dina interaktioner.

Vikten av att kommunicera självsäkert

Innan vi förklarar hur man upprätthåller en självsäker konversation vill vi betona de många fördelarna som detta kommunikationssätt ger oss. Kom ihåg att det är en stil som visar en balans mellan passivitet (underkasta sig den andre) och aggressivitet (få den andre att underkasta sig). Därför tillåter det oss att bestämt uttrycka våra åsikter, önskningar och behov samtidigt som vi respekterar vår samtalspartner.

Denna förmåga ger fördelar på olika områden (Postolatii, 2017):

  • Självsäkerhet främjar balans och rättvisa i mänskliga relationer.
  • Det tillåter oss att försvara våra rättigheter och intressen utan rädsla och utan att skada andra.
  • Det hjälper oss att fatta bättre beslut och nå större framgång i våra professionella karriärer.
  • Självsäkerhet odlar emotionell intelligens, och det hjälper oss att vara gladare, ärligare, sundare och mindre manipulativa.
  • Självsäkra människor känner sig mer kapabla och uppnår sina mål lättare.
  • Det gynnar mellanmänsklig framgång, oavsett om det är i vänskap, kärleksförhållanden, familj eller professionella relationer.
  • Det förhindrar konflikter, missförstånd och diskrepanser och tillåter oss därför att njuta av mer positiva och tillfredsställande relationer.


En man och en kvinna som har ett självsäkert samtal.

Lär dig att kommunicera självsäkert i fyra steg

Sammanfattningsvis är den här guiden för att kommunicera självsäkert användbar om du har arbetskonflikter med dina chefer eller kollegor. Likaså om du har svårt att sätta gränser eller om du vill förbättra kommunikationen med nära och kära.

Stegen som vi kommer att dela med dig är med viss modifiering baserade på den icke-våldskommunikationsmodell som föreslagits av Marshall Rosenberg. Vi hoppas att du kan dra nytta av dem.


Du kanske också vill läsa om: Nonviolent communication: att ge från hjärtat


1. Basera dig på objektiva fakta

Hur många samtal har du startat med fraser som “Du behandlar mig alltid illa” eller “Det här företaget värdesätter mig inte”? Du kanske känner så, men att uttrycka det så här kommer bara att få din lyssnare att ta det som en personlig attack och bli defensiv. Därför är huvudnyckeln att uttrycka konkreta och objektiva fakta utan att vara dömande.

Detta innebär en neutral dialog om något som just har hänt. Till exempel “Igår höjde du rösten när du pratade med mig”, “Vi har inte setts på flera dagar” eller “Rapporten du gav mig saknar viktig information”. På så sätt hänvisar du till obestridliga fakta och dömer inte.

2. Tala från “jag” för att kommunicera självsäkert

Ett andra steg är att bli medveten om och ta ansvar för sina egna känslor. Många gånger tenderar vi att fokusera på den andra personen och vad vi tycker är fel, men vi glömmer att detta bara är tolkningar, och den enda sanningen vi kan prata om är vad vi känner.

Att säga till din partner att denne alltid ignorerar dig är att tolka dennes handlingar ur ditt eget perspektiv och lägga skulden och ansvaret på personen. Att istället säga “Jag känner mig ensam” talar om dina inre uppfattningar och förnimmelser, något som inte ger möjlighet till debatt och som inte skuldbelägger.

Det är viktigt att förstå att ilska är en hälsosam känsla, som Rosenberg påpekar i sitt arbete The Surprising Purpose of Anger. Den gör oss nämligen medvetna om att vi har ett olöst behov. Om vi exponerar det på lämpligt sätt, kommer vi att få den andra personen att känna empati med oss eftersom vi visar oss sårbara.

När du till exempel säger “Jag känner mig orolig och rastlös när huset inte är städat”, är det lättare för den andra personen att känna empati och lyssna på dig än om du säger “Här ser ut som ett bombnedslag och du är en riktig slarver”.

3. Uttryck specifika önskemål

Syftet med ett självsäkert samtal är att hjälpa oss att nå den punkt av ömsesidig förståelse där båda parter respekteras och tas i beaktande när vi når en lösning. Och för detta är det viktigt att lägga fram specifika önskemål. Det vill kommunicera till personen hur han eller hon kan bidra till att uppfylla önskemålet.

Önskemålet måste vara tydligt, specifikt och uttryckt positivt. Exempel som “Jag vill att du slutar ignorera mig” eller “Jag vill att du gör ditt jobb” är inte effektiva kommunikationsalternativ. Istället är det bättre att säga “Jag skulle vilja prata en stund varje dag” eller “Jag skulle uppskatta om du granskar objekten på den här listan innan du lämnar in en rapport”.

4. Belys ömsesidig nytta

Ett önskemål ska dock inte förväxlas med ett åläggande eller krav. Det fjärde steget under ett självsäkert samtal är att kommunicera till den andra personen hur vi känner och vilka förändringar vi kan göra på detta område.

Men det är det är upp till den andra personen att acceptera önskemålet, helt, delvis eller inte alls, eller att ställa sina egna villkor. Faktum är att våra rättigheter, åsikter och behov är värdiga, men det är också andras.

Det är mer sannolikt att samtalspartnern är villig att samarbeta om vi betonar fördelen som denna förändring kan medföra för båda parter och inte bara för oss själva.

Till exempel “Om vi håller ordning i huset kan vi spendera mer tid tillsammans med att göra något roligt istället för att städa”. Eller “Genom att granska rapporten innan den levereras snabbar vi upp processen och slipper riskera att behöva göra om jobbet”.

Håll fienderna till en självsäker konversation borta

Genom att tillämpa endast fyra enkla strategier, kan vi upprätthålla en självsäker, positiv och effektiv konversation inriktad mot de förväntade resultaten. Dessa steg är en praktisk guide när du kommunicerar dina åsikter men, som vi sa, självsäkerhet är snarare en attityd.

Enligt en artikel i Journal of History Culture and Art Research, kommer du därför att uppnå bra kommunikation om du inte gör tolkningar och bedömningar, skyller på andra, undviker ansvar, gör jämförelser eller försöker påtvinga andra dina önskningar och behov. En bestämd och respektfull attityd, där en rättvis balans råder i relationen, är vitalt för att nå målet.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Azgın, B. (2018). A Review on “Non-Violent Communication: A Language of Life” by Marshall B. Rosenberg. Journal of History Culture and Art Research7(2), 759-762. http://kutaksam.karabuk.edu.tr/index.php/ilk/article/view/1550
  • Gaeta González, L., & Galvanoski Kasparane, A. (2009). Asertividad: un análisis teórico-empírico. Enseñanza e investigación en psicología14(2), 403-425. https://www.redalyc.org/pdf/292/29211992013.pdf
  • Postolatii, E. (2017). Assertiveness: Theoretical approaches and benefits of assertive behavior. Journal of Innovation in Psychology, Education and Didactics21(1), 83-96. https://jiped.ub.ro/wp-content/uploads/2017/09/JIPED_21_1_2017_7.pdf
  • Rosenberg, M. B. (2005). The surprising purpose of anger: Beyond anger management: finding the gift. PuddleDancer Press.
  • Rosenberg, M. B., & Chopra, D. (2015). Nonviolent communication: A language of life: Life-changing tools for healthy relationships. PuddleDancer Press.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.